Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i Ärskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att fÄ en bild av huruvida elevernas syn pÄ Àmnet förÀndrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansÄg som anvÀndbart i mitt framtida yrke som bildlÀrare dÄ bild ofta Àr ett Àmne som ses ner pÄ och jag vill hitta ett bra angreppssÀtt för att nÄ eleverna. Genom att lÄta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle pÄverka elevernas attityd mot Àmnet. ProblemstÀllningen berörde elevernas syn pÄ Àmnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀt som delades ut till tre klasser pÄ tvÄ skolor.

DÄ den statliga granskningen av lÀromedel upphört Àr det upp till varje undervisande lÀrare att bedöma huruvida lÀromedel ligger i linje med de gÀllande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen Àr att granska 1800-talet i fyra lÀromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas tvÄ olika kursplaner i svenskÀmnet, den nu gÀllande kursplanen i Svenska 1 hÀmtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hÀmtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella lÀromedlen. Resultatet visar att de fyra lÀromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan sÄledes möjliggöra att eleven uppnÄr mÄlen nÀr det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Den hÀr studien syftar till att relatera lÀromedel i svenska som andrasprÄk till kursplaner i Àmnet som varit aktuella nÀr lÀromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andrasprÄk 1996, tillhörande lÀroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andrasprÄk 2011 tillhörande lÀroplanen Lgr11. LÀromedlen har analyserats med hjÀlp av analysscheman som skapats genom noggrann lÀsning och granskning av de bÄda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat pÄ centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgÄngpunkt frÄn dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar pÄ vad kursplanerna i svenska som andrasprÄk sÀtter i fokus.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om geografilÀrarna som undervisar under grundskolans senare Ärskurser Àr behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolÀmnet geografi samt om geografilÀrarna följer kursplanen och hur mycket de lÄter lÀroböckerna styra undervisningen.Genom en enkÀtundersökning undersöktes vilka större moment geografilÀrarna undervisade om ute pÄ skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men Àr ÀndÄ vÀgledande dÄ respondenternas svar Àr lika varandra. Undersökningen visar att det lÀggs mindre vikt och tid pÄ de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjÀmförelser och att göra egna analyser av olika omrÄden och förhÄllanden med egna kartor, texter etc..

I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka arbetsformer och arbetssÀtt som lÀrare anvÀnder sig av i sin matematikundervisning och vad dessa val grundar sig pÄ. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur lÀraren arbetar och om utgÄngspunkten utgörs av de mÄl som finns i kursplanen. UtifrÄn syftet har vi diskuterat uttrycket ?mÄl att strÀva mot? i kursplanen och kompetensmÄlen, som Àr en möjlig tolkning till strÀvansmÄlen. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem matematiklÀrare intervjuats.

I oktober 2010 faststÀllde regeringen en ny lÀroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkstÀllas under hösten 2011. NÀr det gÀllde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem vÀrldsreligionerna skulle fÄ lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara pÄ kristendomen Àven fortsÀttningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta Àr en viktig frÄga att belysa dÄ Sverige Àr och fortsÀtter att bli allt mer mÄngkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jÀmföra vad representanter frÄn de Ätta riksdagspartierna i Sverige ansÄg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjÀlp av intervjuer fick vi tillgÄng till partiernas stÄndpunkter gÀllande dessa frÄgor. Sammanfattningsvis kan vi sÀga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus pÄ kristendomen var bra samt att de ansÄg att lÀrare borde fokusera mer pÄ kristendomen Àn övriga religioner i religionsundervisningen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur lÀroplansskiftet 2011 pÄverkar Àmnet idrott och hÀlsas uppdrag och innehÄll i grundskolans Ärskurs 7-9. FrÄgestÀllningarna Àr "Vilka förÀndringar framtrÀder vid en jÀmförelse mellan kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lÀrare den nya kursplanen i idrott och hÀlsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har anvÀnts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 pÄ GIH.

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Studien syftar till att undersöka lÀrares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrÄn sexualitet som centralt innehÄll för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra möjligheter och svÄrigheter för lÀrarna. UtgÄngspunkten Àr de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsÀmnet dÀr en del av det centrala innehÄllet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser pÄ frÄgor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lÀrare i religionskunskap pÄ högstadiet har vid intervju fÄtt delge sina tankar och Äsikter om den nya kursplanen utifrÄn sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till att undervisa om sexualitet i religionsÀmnet dÄ de ser ett stort behov frÄn eleverna att fÄ samtala kring detta i skolan med nÄgon vuxen pÄ grund av att eleverna stÀndigt möter sexualitet i olika former i dagens samhÀlle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen kÀnner lÀrarna att de lÀttare kan motivera sin undervisning för elever, förÀldrar och kollegor. LÀrarna ser Àven stora möjligheter genom kursplanen att i större utstrÀckning jobba Àmnesövergripande Àn vad de har gjort utifrÄn lpo94.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur den gamla kursplanen i historia frĂ„n 1994 skiljer sig frĂ„n den nya Ă€mnesplanen i historia frĂ„n 2011.Metoden för uppsatsen Ă€r en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen frĂ„n 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet Ă€r att Ă€mnesplanen och kursplanens innehĂ„ll skiljer sig Ă„t. Vi ser tendenser till att Ă€mnesplanen Ă€r utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehĂ„lla, medan Kursplanen Ă€r mer övergripande.Slutsatsen Ă€r att vĂ„r undersökning Ă€r relevant dĂ„ den visar pĂ„ vilka förĂ€ndringar verksamma lĂ€rare mĂ„ste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan Ă€mnesplanen och den didaktiska forskningen..

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskÀmnet pÄ IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsÀttas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lÀrare som undervisar i bÄde IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder Àr en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de tvÄ lÀrare som undervisar i IB-svenska pÄ den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrÄn fallstudien Àr att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten Àr snÀvare Àn för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgÀngliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskrÀnker lÀrarnas frirum, bÄde det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan nÄr de mÄl som Àr satta för geografiundervisningen i Är 5 och i Är 9. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhÀndigt ritade kartor. FÀltundersökningarna som gjorts i Är 5 och i Är 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrÄn kursplanens mÄl..