Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hÀlsobegreppet anvÀnds i kursplanerna i idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka olika synsÀtt kring hÀlsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys dÀr kursplaner frÄn Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrÄn en framtagen analysmodell. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr Aaron Antonovskys teori kring KASAM, kÀnslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hÀlsan Àr dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hÀlsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jÀmfört med den svenska kursplanen.  .

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad eleverna upplever att de lÀrt sig i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mÄl i den nationella kursplanen för Àmnet. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning bland 59 elever i Är 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar mÄlen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. FÀrdigheter inom olika idrotter och social utveckling Àr det som eleverna sÀrskilt upplever att de lÀrt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hÀlsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livrÀddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mÄl i kursplanen i tillrÀckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hÀlsa fokuserar mer pÄ utövande av fysisk aktivitet Àn övriga syften och mÄl i den nationella kursplanen..

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa har för lÀrarna. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt följer lÀrarna i idrott och hÀlsa kursplanen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt anvÀnder sig lÀrarna av kursplanen i sin planering? Vilka Àr för- och nackdelarna med kursplanen enligt lÀrarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa. Skolorna valdes utifrÄn ett specifikt omrÄde i nÀrheten av Stockholm. Urvalet av lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgÀngliga.

Studien Àr kvalitativ till sin karaktÀr och halvstrukturerade intervjuer med spansklÀrare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrÄn en lÀroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklÀrares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus pÄ deras bedömningsarbete utifrÄn kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lÀrarna kÀnner sig osÀkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och anvÀndas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska anvÀndas har varit bristfÀllig.

Syftet med studien Àr att ge exempel pÄ hur idrott och hÀlsa lÀrares syn pÄ undervisningen i friluftsliv pÄverkats av kursplanen Lgr11 och hur nÄgra lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgÄngspunkt lÀroplansteoretisk forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgÄr det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lÀrarna. Det har Àven blivit lÀttare att förstÄ vad som ska undervisas i. Det framgÄr att lÀrarna tycker att den teoretiska undervisningen Àr lÀttare att genomföra i friluftsliv, dÄ det tidigare fanns problem för lÀrarna att genomföra praktisk undervisning.

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie Àmnar undersöka vilka förutsÀttningar som lÀrare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar Àven studien till att undersöka hur lÀrare uppfattar kursplanens pÄverkan pÄ Àmnet grÀnser och möjligheten att pÄverka dessa. Den första frÄgestÀllningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lÀrare i idrott och hÀlsa stött pÄ i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lÀrandeperspektiv? Den andra frÄgestÀllningen lyder; Hur upplever lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnets struktur i och med implementeringen av Lgr11?MetodDenna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslÀrare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen.

Examensarbetet undersöker hur ett antal lÀrare har valt att förverkliga kursplanen för gymnasieskolans kurs Svenska A ute i klassrummen. Följande frÄgor har fungerat som utgÄngspunkt för arbetet: ? Vilka arbetsomrÄden tas upp vid olika kurstillfÀllen och hur stort utrymme ges de? ? Hur stora Àr skillnaderna mellan olika lÀrares planeringar vad gÀller kursinnehÄll och vilka Àr dessa skillnader? Som arbetsmetod valdes en enkÀtundersökning, riktad till svensklÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program pÄ skolor i Norrbottens lÀn. En beskrivning av skolans styrsystem och en analys av den aktuella kursplanen tjÀnar som bakgrund till undersökningen och diskussionen. Resultatet av enkÀten visar att de sex lÀrarna i undersökningen utnyttjat tolkningsutrymmet i kursplanens formuleringar pÄ ett sÄdant sÀtt att de genomfört kurser som sinsemellan ser helt olika ut.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra engelska lÀromedel för Ärskurs 3 med lÀroplanen och kursplanen i engelska samt att se om lÀromedlen tar hÀnsyn till tidigare sprÄkforskning. Vi har analyserat tre olika lÀromedel, bÄde textbok och arbetsbok, det vill sÀga totalt sex böcker. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys. Det innebÀr att vi stÀllt fyra frÄgor utifrÄn den engelska kursplanen för Ärskurs 1-3 och lÀroplanen. Inget av de lÀromedlen vi analyserat följde den engelska kursplanen och lÀroplanen helt.

Undersökningen gÄr ut pÄ att intervjua lÀrare som har erfarenhet av att anvÀnda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta pÄ hur de anvÀnds för att undervisa i statistik som Àr ett Àmne som lÀmnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen pÄverkar Àmnet jÀmförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England dÀr statistik har en större plats och dÀr Àmnet gÄr mycket djupare.Resultaten visar att det finns stora skillnader i Àmnet i de bÄda lÀnderna som begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning pÄ olika sÀtt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in pÄ statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstÄ teorin. I Sverige hittar jag inget tecken pÄ att kursplanen begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning utan anledningen till att det inte Àr mer utbrett beror pÄ yttre faktorer som brist pÄ resurser, planeringstid, lÀromedel och lÀrares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssÀttet och antal lektionstimmar gör att datoranvÀndning Àr mycket begrÀnsad..

Mitt syfte med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om lÀroböckerna i religionskunskap, vid namn, Sofi ? Religion och Religionskunskap ? Kompakt Àr lÀmpliga och aktuella att anvÀnda i undervisning trots att kursplanen kommer att förÀndras höstterminen 2011. Min undersökning har frÀmst varit inriktad pÄ kunskapssynen i kursplanen för religionskunskap, ur den nya lÀroplanen för grundskolan, och i de ovan nÀmnda lÀroböckerna. För att kunna identifiera kunskapssynen i lÀroböckerna har jag studerat de instuderingsuppgifter som finns i respektive lÀrobok. Dessa har jag sedan kategoriserat och försökt att stÀlla mot den syn pÄ kunskap som den kommande kursplanen beskriver under rubrikerna ?3.14 Religionskunskap? och ?Syfte?. FrÄgestÀllningen som jag har arbetat utifrÄn lyder: Vilken kunskapssyn finns representerad i den kommande kursplanen för religionskunskap i grundskolan och i de utvalda lÀroböckernas uppgifter, och vilka konsekvenser fÄr det för elevernas lÀrande? Min metod kan dels beskrivas som kvantitativ och dels hermeneutisk dÄ jag Àgnar mig Ät att bÄde tolka uppgifterna och mÀta frekvensen av dem. Resultatet av min undersökning visade att det jag kallar för repetitionsuppgifter Àr det mest frekventa inslaget i de lÀroböcker som jag har undersökt.

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) Äterkommer stÀndigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som nÄgot man kan lÀra och uppleva genom, dels om sig sjÀlv, dels sin omvÀrld. Syftet med denna studie Àr att belysa vilken skönlitteratur lÀrarna anvÀnder i svenskundervisningen pÄ högstadiet, hur den vÀljs samt hur lÀrarna vÀljer att arbeta med den. VÄra informanter bestÄr av lÀrare, frÄn tvÄ olika skolor med skilda förutsÀttningar. Av studien framgÄr att skolorna trots andra skillnader Àr relativt lika gÀllande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lÀrare beskriver som central.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.