Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall hur idrottslÀrare i grundskolans senare Är uppfattar att innehÄllet förÀndrats i och med 2011 Ärs kursplan, samt hur dessa innehÄllsförÀndringar i sÄ fall har pÄverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslÀrare har deltagit. Min studie har utgÄtt frÄn en kvalitativ intervju dÀr lÀrarnas uppfattningar kring innehÄllet i kursplanen har varit i fokus. Studien har Àven gÄtt in pÄ hur implementeringen har sett ut, eftersom det Àr en del av en process nÀr en ny lÀroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregÄngaren till Lgr11, krÀvdes det tolkning av lÀrarna och lÀrarna menade att kursplanen i idrott och hÀlsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lÀrarna i mÄnga fall inte fick nÄgon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare frÄn alla vÀrldsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. SamhÀllet har blivit pluralistiskt. I skolans vÀrdegrund stÄr det skrivet att skolan vilarpÄ en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om lÀroplanens grundlÀggande vÀrderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förÀndringar som skett i samhÀllet med avseende pÄ religion ochkulturell mÄngfald. För att undersöka detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:1. Har det skett en förÀndring över tid i förhÄllande till hur religion omnÀmns i de grundlÀggandevÀrderingarna i grundskolans lÀroplan?2.

Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med andrasprÄkselever pÄ en mindre skola utan SVA-lÀrare. Integreras andrasprÄksundervisningen eller isoleras den frÄn den övriga verksamheten? Undervisningen mÄste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförstÄelse. I kursplanen för svenska som andrasprÄk stÄr det att elever vilka Àr i behov av Àmnet har rÀtt till undervisning. Syftet med svenska som andrasprÄk Àr att eleverna i slutÀndan ska hamna pÄ samma sprÄkliga nivÄ som svensktalande elever.

Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förÀndrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar sÄledes till att kartlÀgga kursplanernas utveckling av engelskÀmnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgÄngspunkt frÄn en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen frÄn 1994 skiljer sig frÄn varandra rörande beskrivningarna för de grundlÀggande kunskapsomrÄdena ?höra?, ?tala?, ?lÀsa?, ?skriva?. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framtrÀder i kursplanerna och de sprÄkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.

En undersökning och jÀmförelse om pÄ vilka grunder tvÄ skolor har valt att organisera Àmnet svenska som andrasprÄk och hur det gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vilken Àmneskompetens som krÀvs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmÄl Àn svenska..

Bildpedagogik.

Denna uppsats behandlar frÄgan kring vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med att svenskÀmnet följer samma kursplan pÄ alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lÀrare undervisar pÄ olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskÀmnet pÄ de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkÀter samt lÀrarintervjuer. Min slutsats Àr att oavsett om gymnasiet ska behÄlla systemet dÀr alla program lÀser samma svenskÀmne, eller Àmnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjÀlpa lÀrare att fokusera pÄ innehÄllet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra Ànnu mer att Àmnets innehÄll bör anpassas efter studieinriktning.

Syftet med min studie var att belysa nÄgra gymnasieelevers syn pÄ sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i Àmnet moderna sprÄktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkÀt dÀr frÄgestÀllningarna skulle gesvar pÄ vilken syn och erfarenhet nÄgra elever har i Àmnet tyska steg 1 nÀr det gÀllersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkÀten visade att eleverna sÄg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella sprÄkliga kompetensen ansÄgs varaen framgÄngsfaktor för den egna sprÄkutvecklingen, bÄde nÀr det gÀller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgÄngspunkterna till min studie var att den formella sprÄkliga kompetensen inteomnÀmns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att fÄ bÀttreförutsÀttningar för att uppnÄ dessa fÀrdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnÄ en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringsprÄkprocessning anser jag att grammatisk kompetens Àr av stor betydelse nÀr det gÀller attuppnÄ kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger pÄ markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osÀkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.

Detta examensarbete behandlar kunskapsomrÄdet friluftsliv inom ramen för Àmnet idrott och hÀlsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist pÄ friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlÀttat det pedagogiska arbetet för lÀrarna. Undersökningen Àr riktad mot hur lÀrare upplever och undervisar inom detta kunskapsomrÄde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lÀrare frÄn tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lÀrarna frÀmst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det Àr mÄnga ramfaktorer som försvÄrar arbetet med omrÄdet.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosförestÀllningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsÀtt pÄ och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen faststÀller ocksÄ att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstÄ en religion krÀvs det Àven att man studerar hur religionen praktiseras av mÀnniskorna. Uppsatsen behandlar Àven litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förstÄelse kan erhÄllas vid möten mellan elever och mÀnniskor frÄn olika religioner.

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap pÄ gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare talar om de nya kursplanerna och hur lÀrarna konstruerar kursen, eleverna och sig sjÀlva nÀr de fÄr tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts pÄ Àmnets syfte som Àr övergripande för hela naturkunskapen och pÄ kursen naturkunskap 1a1 vad gÀller centralt innehÄll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör lÀroplansteori och ?det professionella objektet?. LÀroplansteorin sammanfattas i de delar som Àr relevanta för studien och dessa Àr: lÀroplansformulering och makt, lÀroplanskoder, transformering av lÀroplanen och lÀroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via tvÄ gruppintervjuer av lÀrare.Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna konstruerade sig sjÀlva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir sÄledes ?mottagare?.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen anvÀnds i svenskundervisningen, bÄde ur ett historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frÄgan Àr varför man lÀser skönlitteratur i skolan.De historiska legitimeringarna för lÀsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt fÄ och okomplicerade i jÀmförelse med dagens. Under svenskÀmnets första hundra Är lÀste man i princip skönlitteratur av ett enda skÀl ? att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nÀstkommande generation bestod av en enhetlig litterÀr kanon av de mest framstÄende svenska och vÀsterlÀndska författarna.

SprĂ„kvalet i grundskolan idag Ă€r ett milt obligatorium det vill sĂ€ga eleverna tvingas att vĂ€lja ett sprĂ„k men kan senare vĂ€lja att hoppa av och börja den sĂ„ kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet Ă€r betygslöst och stĂ€ller sĂ„ledes inget egentligt krav pĂ„ eleven och följderna blir inte sĂ„ allvarliga dĂ„ man i slutet pĂ„ grundskolankan vĂ€lja bort ett Ă€mne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att mĂ„nga elever, cirka 25 % hoppar av moderna sprĂ„k och dĂ€rmed tappar ett helt Ă€mne och med detta ocksĂ„ möjligheten att kunna studera sprĂ„ket vidare pĂ„ gymnasiet och/eller ha grundlĂ€ggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen Ă€r syftet med moderna sprĂ„k att utöver att kunna kommunicera pĂ„ ett frĂ€mmande sprĂ„k Ă€ven kunna fĂ„ perspektiv pĂ„ sin omvĂ€rld och öka sina möjligheter att kunna ingĂ„ i olikasociala och kulturella sammanhang.Syftet med denna undersökning Ă€r att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att lĂ€sa moderna sprĂ„k, i detta fall spanska och Ă€ven fĂ„ dem motiverade att fortsĂ€tta. FrĂ„gestĂ€llningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestĂ„ende av en enkĂ€t och en intervju av 4 praktiserande lĂ€rare i spanska.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att granska hur Afrika framstÀlls i tre svenska lÀroböcker avseende Àmnet geografi, utifrÄn de strÀvansmÄl som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jÀmte ambitionen att försöka fÄ syn pÄ de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrÄn ett kulturperspektiv. Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har anvÀnts semiotiska verktyg för att granska lÀroböckernas bilder. UtifrÄn ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats. Resultatet visar att det som lÀroböckerna tycks förmedla, Àr en europeisk syn pÄ kontinenten.