Syftet med mitt arbete Àr att undersöka progressionen i friluftsundervisningen pÄ tvÄ grundskolor utifrÄn pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för Àmnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med bÄde rektorer, idrottslÀrare och fritidspedagoger tycker jag mig fÄtt en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fÄtt en uppfattning om hur kommunerna ser pÄ friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mÀngden friluftsliv beror pÄ idrottslÀrarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket frÄn skola till skola.

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

Denna studie handlar om skrivandet som ett redskap för lĂ€rande och kommunikation och om eleverna Ă€r medvetna om detta för att uppnĂ„ mĂ„len i kursplanen i svenska för Ă„rskurs fem. I skrivandet som ett redskap för att lĂ€ra fokuseras skrivandet pĂ„ att det Ă€r ett sĂ€tt att tĂ€nka medan redskapet skriva för att kommunicera fokuserar pĂ„ att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras pĂ„ intervjuer av totalt sex elever i Ă„rskurs tre och fem. Årskurserna dĂ€r intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmĂ„gan att uppfatta skrivandet som ett redskap för lĂ€rande och kommunikation, Ă€r nĂ„got som kommer med Ă„ldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet skriva för att lĂ€ra Ă€r nĂ„got som kommer med Ă„ldern, medan skriva för att kommunicera Ă€r den form av skrivande som alla de intervjuade eleverna Ă€r medvetna om.

Den ryska marknaden intresserar mÄnga svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet dÀr. Vad pÄverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som Àr viktiga för de svenska företag som jobbar pÄ den ryska marknaden. Genom att studera nÄgra svenska företag kommer författarna fram till nÄgra viktiga synpunkter som kan hjÀlpa att förstÄ hur den ryska markanden ser ut frÄn de svenska företag perspektiv..

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mÄl och kriterier som Àr gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under vÄra VFU-perioder, att tolkningen av mÄl och kriterier ser olika ut pÄ olika program. Vad Àr det för en syn pÄ grammatik vi kommer att möta i vÄr framtida lÀrargÀrning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskÀmnets kurs A i jÀmförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skÀl lÀrare anger för grammatikundervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Har lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning pÄ likartat sÀtt? Definierar lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik pÄ samma sÀtt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lÀrare? Metod: Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Vi har i detta arbete jÀmfört resultat i DLS-prov, moment lÀsförstÄelse, för ett antal elever i Är 3 med deras resultat gÀllande lÀsförstÄelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa tvÄ prov bedömer lÀsförstÄelsen pÄ samma sÀtt, för att se om DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. VÄrt resultat visar att det finns en överensstÀmmelse mellan vÄra elevers resultat pÄ DLS-provet och samma elevers resultat pÄ lÀsförstÄelsedelarna i de nationella proven för Ärskurs 3, 2011. Sambandet Àr signifikant starkare nÀr vi jÀmför med resultaten pÄ enbart Delprov B (lÀsning av skönlitterÀr text) Àn dÄ vi jÀmför med resultaten för hela lÀsförstÄelseavsnittet respektive Delprov C (lÀsning av faktatext). Resultatet för vÄra elever tyder pÄ att DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter. Det Àr mer tveksamt om DLS Àr anvÀndbart för att fÄnga upp de elever som har svÄrigheter med lÀsförstÄelsen dÄ det gÀller lÀsning av faktatext. Det behövs dock mer tidskrÀvande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjÀlpa eleverna att utveckla alla de förmÄgor och fÀrdigheter som finns i kursplanemÄlen.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

Syftet med min undersökning Àr att se om litteratursamtalet kan öka elevernas lust att lÀsa genom att samtala tillsammans om litteratur. I kursplanen för Àmnet svenska (Lgr-11, 2011) stÄr det att undervisningen ska stimulera elever till att lÀsa, samt att formulera egna Äsikter och tankar. Vidare framhÀvs litteraturens roll i svenskundervisningen i Lgr-11 samt i forskning genomförd av Tengberg, Chambers, Gibbons, Thorson och Eriksson Barajas. Jag vÀljer att göra denna undersökning dÄ jag tycker att boksamtalet verkar vara ett intressant arbetssÀtt och dÄ det visat sig att svenska elever har sjunkande kunskaper i lÀsförstÄelse (PISA 2012). Det tillvÀgagÄngssÀtt som ligger till grund för undersökningen baseras pÄ att elever fÄtt i uppgift att lÀsa en bok.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Syftet med den hÀr studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och skönlitterÀra texter i grundskolans senare Är. Jag ville undersöka hur lÀrarna planerar sina lektioner utifrÄn skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som hÀnder under sjÀlva processen. För att samla in data anvÀnde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklÀrare pÄ fyra olika grundskolor. Resultatet pÄvisar att lÀsning av skönlitterÀra böcker har en given plats i skolan och att lÀrarnas frÀmsta syfte Àr att motivera och inspirera elever till lÀsning.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

Abstrakt     Syftet med föreliggande undersökning Àr att mot bakgrund av tidigare forskning inom omrÄdet, bidra med ytterligare förstÄelse för hur övergÄngen mellan kursplaner kan upplevas av yrkesverksamma lÀrare och vilka praktiska konsekvenser det fÄtt för undervisningen och genom detta försöka ge svar pÄ studiens tre frÄgestÀllningar. Vad finns det för likheter/skillnader mellan kursplanerna Lpf 94 och Gy 11 nÀr det gÀller idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet? Har övergÄngen till nya kursplanen förÀndrat synsÀttet pÄ idrottsÀmnet utifrÄn lÀrarnas perspektiv? Hur har implementeringen av den nya kursplanen fungerat och hur har idrottsundervisningen i teori och praktik pÄverkats? De kvalitativa intervjuerna genomfördes med fem idrottslÀrare som alla hade erfarenhet av undervisning utifrÄn bÄda kursplanerna. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad karaktÀr. Resultatet av kursplansjÀmförelsen och intervjuerna visade att Lpf 94 och Gy 11 Àr övervÀgande lika nÀr det gÀller innehÄll men skiljer sig Ät nÀr det gÀller struktur och uppbyggnad.