Stress is part of everyday life and in the working conditions of the social services in Sweden. Thus each and every person has resources and strategies to cope with those stressors that construct the assumption of stress. The aim of this study was to understand how persons in leading positions of the LSS of Social Services in Kalmar experience and cope with stressors in their leadership and organization and to investigate what factors during working and non-working hours promote health. Influenced by the theoretical approach of Aaron Antonovsky´s Sense of Coherence seven qualitative interviews were conducted with persons in leading positions. They were asked about stressors, coping strategies, resources and health promoting factors that help to cope with stressors.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring begreppet värdighet hos äldre personer som bor på särskilt boende, samt hur de ser till att deras personal omsätter värdighet i det praktiska arbetet. Värdighetsbegreppet diskuteras främst i förhållande till komponenterna bemötande och självbestämmande. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av semisstrukturerade intervjuer med fem enhetschefer inom äldreomsorgen. I analysen användes fyra olika teorier om värdighet, nämligen (I) meritvärdighet, (II) värdighet som moralisk resning, (III) identitetsvärdighet samt (IV) människovärde. Studien visar att begreppet värdighet rymmer en mängd olika beståndsdelar enligt enhetschefer för äldreomsorgen.

SyfteStudiens syfte är att studera hur ICDP (International Child Development Programme), på svenska kallat Vägledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - Vägledande samspel är ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbättringsarbete och studien avser särskilt undersöka vilka konsekvenser det fått för barn i behov av särskilt stöd. TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förändrade insatser för barn i behov av särskilt stöd utgjorde den yttersta beståndsdelen i förbättringsarbetets genomslag. Operativt användes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbättringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer använts.

Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjänsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende är ett begrepp som kan se olika ut beroende på vilket område som undersöks, avgränsas uppsatsens undersökning till att gälla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjäl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjänst är ett outforskat område, det enda som med säkerhet kan sägas är att det förekommer. Därför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollåtgärder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som används för analysen är Uslaner´s teori om moralisk och strategisk tillit och Luhmann´s teoretiska funktionsanalys av förtroende samt Cohen´s och Felson´s rutinaktivitetsteori.

Syftet med uppsatsen var att jämföra för och nackdelar med delat respektive ensamt ledarskap för enhetschefer inom äldreomsorgen, med avseende på effektivitet, kompetens och stress. Min hypotes som jag utgick ifrån var att delat ledarskap har förutsättningar att öka effektiviteten, minska stressen och bredda kompetensen för enhetschefer inom äldreomsorgen. Jag har använt mig av enkomparativ design. Jag har jämfört två organisationsformer med varandra, delat ledarskap samt ensamt ledarskap. Uppsatsen bygger på intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre sombodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik somenhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldrehade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalenstyrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När enperson behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroendeställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod attgöra en öppen observationsstudie.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstå ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanställd inom särskilt boende. Frågeställningar i studien är  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna någon form av informell introduktion och i så fall hur beskriver de den??. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anställdes inom särskilt boende året 2012 i Umeå kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten hanterar familjehemsplaceringar av barn med utländsk bakgrund i svenska familjehem. De behandlade områdena är Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö och Lärjedalen i Göteborg. Områdena är utvalda genom gemensamma faktorer som många ensamstående föräldrar, hög invandrartäthet och högt socialbidragsberoende. Uppsatsens frågeställningar berör matchningen mellan barn med utländsk bakgrund och svenska familjehem, uppföljningen kring placeringarna, utbildning för familjehemmen, kontakten mellan barn, ursprungsfamilj och familjehem samt hur socialtjänsten tar hänsyn till barnets identitetsutveckling under placeringen. Uppsatsen har sin grund i intervjuer med berörda inom socialtjänsten samt litteratur inom området.

Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning.Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation kräver ett förhållningssätt som tar hänsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt är det viktigt att hänsyn tas till underställda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och få förståelse för hur de hanterar kraven som kommer från överordnade chefer och underställda medarbetare, om det innebär en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen är kvalitativ till sin karaktär med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att få en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom området använts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byråkrati och rationalitet.

SammanfattningVårdhundar har börjat användas allt mer inom vård och omsorg runt om i världen och i Sverige de senaste åren. Vårdhundar används främst inom äldrevården men tidigare forskning pekar mot att en vårdhundsinsats även har flera positiva effekter på symptombilden vid schizofreni. Schizofreni är en psykossjukdom som omfattas av två typer av symptom, positiva och negativa symptom. Det sistnämnda är relaterade till en stor funktionsnedsättning i personens sociala liv och är både medicinskt och terapeutiskt mycket svårbehandlade. Syftet med föreliggande uppsats är att genom en fallstudie undersöka om och i så fall hur en vårdhundsinsats kan fungera som resurs för en person med schizofreni i Uppsala kommun och hur vårdhunden kan bidra till en symptomförändring.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Vi valde att belysa hur förmedlingen av specialpedagogisk kunskap fungerar praktiskt vid Malmö högskola (MAH) utifrån lärarutbildningens ideologiska samt teoretiska perspektiv. För att kunna genomföra detta valde vi att arbeta utifrån skollag samt styrdokument. Studiens syfte var att genom en enkätundersökning samt intervjuer få en överblick av kunskapsfältet allmänpedagogik och specialpedagogik vid Malmö Högskola. Studiens första datainsamling bestod av en enkätundersökning med sammanlagt 152 stycken lärarstudenter vid MAH. Utifrån svaren från enkätundersökningen valde vi att utföra fyra stycken intervjuer med utbildningschef, ställföreträdande områdeschef, enhetschef samt huvudämnesansvarig vid MAH.