Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia prÀglats av en rad vÄldsamma hÀndelser, bÄde i statens relation till andra stater, men ocksÄ inom landets interna angelÀgenheter. I mitten av februari 2011 utbröt vÄldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med vÄld av Qadhafis regim. Detta vÄldsutövande uppmÀrksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s sÀkerhetsrÄd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger pÄ en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara sÀkerhetsrÄdets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger pÄ det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar.

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr ett vÄrdprogram för den vÀstra engelska parken pÄ Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och jÀrnbruket har anor frÄn 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgÄrdsanlÀggning, en trÀdgÄrd i renÀssansstil anlades intill denna. TrÀdgÄrden moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgÄrden efter en brand 1719.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översÀttning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie Àr att avgöra om de svenska mÄltexterna Àven bÀr drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har KÄrelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterÀra produktion anvÀnts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats pÄ mÄltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översÀttningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översÀttningsnormer anvÀnds.

This qualitative study aims to investigate some secondary school teacers' attitudes to and experiences of motivation in their second language classrooms. Through qualitative interviews with five teachers some different perspectives on motivation and its function in second language acquisition have come to light. First, motivation is seen as something important and some teachers tend to distinguish between intrinsic and extrinsic motivation. Those who do so tend to value intrinsic motivation more highly. Secondly, teachers believe they can affect students' levels of motivation.

I centrum för denna uppsats stÄr sÄ kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmÀrksamma de teoretiska svÄrigheterna som Àr knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa pÄ de mÄnga möjligheter som begreppet kan rymma. För att nÀrma mig detta omrÄde har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas tvÄ lÀrare i engelska om deras anvÀndning av autentiska texter i undervisningen. Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens sprÄkundervisning. I uppsatsen hÀvdas att ett grundlÀggande ifrÄgasÀttande kan öppna för en djupare förstÄelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptÀcka det pÄ nytt.

LÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att hjÀlpa studenter att utveckla de verktyg de behöver för att lÀra sig engelska, eller nÄgot annat Àmne. En metod hÀr Àr muntlig feedback, som anvÀnds för att uppmuntra elever eller korrigera dem nÀr de utför sprÄkliga fel. VÄrt mÄl med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka vilka typer av muntlig feedback som kan hittas i ett klassrum dÀr man lÀr sig engelska som frÀmmande sprÄk och vilka attityder som bÄde lÀrare och studenter kan ha gentemot muntlig feedback. Tre typer av undersökningsmetoder har anvÀnts: observationer, intervjuer och enkÀter. Resultatet visar pÄ att studenter förhÄller sig positivt till muntlig feedback i klassrummet, sÀrskilt explicit corrective feedback.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar som elevinflytande över engelskundervisningens innehÄll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat pÄ kursen Engelska A, och dÀrefter analyserat vad de sÀger om förutsÀttningarna för lyckat elevinflytande utifrÄn den litteratur jag lÀst i Àmnet. Tre teman som för mig har framtrÀtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat elevinflytande Àr att man inte ska abdikera frÄn den styrande position som man har i egenskap av att vara lÀrare, att man mÄste trÀna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlÀrning, och att lÀrarens attityd Àr avgörande för om elevinflytande ska fungera. Arbetet Àr, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat elevinflytande sÄsom det definieras av fem aktiva engelsklÀrare. Det gÄr dÀrför inte att dra nÄgra generaliserade slutsatser om vad som utmÀrker lyckat elevinflytande och studien gör inte heller ansprÄk pÄ att vara uttömmande..

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn pÄ betydelsen av modersmÄlet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andrasprÄk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i tvÄ kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt Àr goda kring hur vÀrdefullt det Àr att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl för att frÀmja andrasprÄket och för att stödja barnets sjÀlvkÀnsla och identitet. Dock tyder resultatet pÄ att det inte alltid Àr enkelt att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl. Det kan till exempel bero pÄ att pedagogerna upplever att barnen anvÀnder sitt modersmÄl för att utestÀnga andra barn ur leken eller menar pedagogerna pÄ att de sjÀlva mÄste kunna andra sprÄk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versiktsartikeln ?r att unders?ka p?verkan av erytritol i j?mf?relse med sackaros p? ad libitum energiintag (energiintag tills behaglig m?ttnad uppn?s) hos vuxna personer. Metod: S?kningar genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus f?r insamling av data. Datainsamlingen innefattade fyra separata s?kblock. De s?korden som anv?ndes var fria s?kord p? olika formuleringar av erytritol, sockerarter, ad libitum energiintag och randomiserade kontrollerade studier (RCT).

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn pÄ betydelsen av modersmÄlet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andrasprÄk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i tvÄ kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt Àr goda kring hur vÀrdefullt det Àr att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl för att frÀmja andrasprÄket och för att stödja barnets sjÀlvkÀnsla och identitet. Dock tyder resultatet pÄ att det inte alltid Àr enkelt att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl. Det kan till exempel bero pÄ att pedagogerna upplever att barnen anvÀnder sitt modersmÄl för att utestÀnga andra barn ur leken eller menar pedagogerna pÄ att de sjÀlva mÄste kunna andra sprÄk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.

Denna uppsats undersöker hur lÀrare som undervisar i grundskolans tidigare Är resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i Àmnet engelska. Intervjuade lÀrare Àr allasituerade pÄ olika skolor i en mellanstor stad i sydvÀstra Sverige. Studien Àmnar synliggöralÀrares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter pÄverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrÄn kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. UtifrÄn kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lÀrarnas tidigare erfarenheter, förvÀntningar pÄ eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus pÄ den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har pÄverkathur lÀrarna resonerar.

Syftet med arbetet var att undersöka huruvida elevernas lĂ€sförstĂ„else i engelska förbĂ€ttrades genom att anvĂ€nda skönlitteratur. För att undersöka detta anvĂ€nde vi oss av kortare noveller och texter, som i majoritet lĂ€stes i lĂ€xa, övningshĂ€ften, samtal och diskussioner med eleverna, antingen enskilt eller i helklass. ÖvningshĂ€ftena var till för att överskĂ„dligt kunna se om förbĂ€ttringar skedde hos eleverna i frĂ„ga om lĂ€sförstĂ„elsen och dĂ€rmed Ă€ven om deras analytiska förmĂ„ga förbĂ€ttrades. Dessa mĂ€tningar utfördes regelbundet och med kortare texter under hela praktikperioden. Samtalen och diskussionerna anvĂ€nde vi oss av för att förvissa oss om ett eleverna aktivt deltog samt om eleverna förstod vad vi lĂ€ste och gjorde, men inte minst för att motivera eleverna för uppgifterna.

AbstractThe purpose of this paper is to compare existing theories and policies on CALL (Computer Assisted Language Learning) with the actual situation among practising teachers of ESL (English as a Second Language) of secondary schools in Sweden. The evaluation focuses on the differences between theories and reality, and discusses why, if any, the differences exist. Some background information on second language acquisition is provided, and recent theories and standpoints within the field of CALL are mentioned to highlight the differences between theory and reality. The evaluation was made by handing out a survey to 33 teachers of ESL, asking questions about their use of computers in their everyday teaching. The survey shows that the gap between the theories and standpoints within the field of CALL, and the reality of teachers in schools often is huge.