Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

Ett bra sÀtt att lÀra sig ett nytt sprÄk sÀgs vara att lyssna, det Àr ju trots allt sÄ vi börjarförstÄ vÄrt sprÄk. Syftet med denna litteraturstudie Àr att studera om höglÀsning kananvÀndas och hur den kan anvÀndas vid inlÀrningen av engelska. Studien bestÄr av Ättaartiklar som handlar om höglÀsning vid inlÀrning av engelska som andrasprÄk.Resultatet Àr indelat i följande teman: OrdförrÄd, kombinera lÀsning pÄ hemsprÄk ochandrasprÄk, boksamtal, gruppstorlek vid höglÀsning, höglÀsarens roll samt ökamotivationen med höglÀsning. Slutsatsen av studien Àr att höglÀsning kan utveckla barnsordförrÄd dÄ lÀsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförrÄd som utvecklas Àrde ord man lÀgger mer tid pÄ.

VÄr hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten dÄ vi pÄ C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av lÀnders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade pÄ sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vÄr avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att fÄ reda pÄ hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde Àven en kvalitativ innehÄllsanalys av DN och engelska The Times för att jÀmföra och se vilka Àmnen med anknytning till Australien som förkommer i de bÄda tidningarna.Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna Àr liten och tenderar att vara trivial. De tre största Àmnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur.

I denna uppsats undersöks den engelska ing-satsen som har samord-ningsfunktion och hur den översÀtts till svenska. I en kontrastiv undersökning jÀmför jag en Àldre översÀttning, gjord av Vera och Stig Dahlstedt, av Lord Jim som Joseph Conrad har skrivit, med en yngre översÀttning gjord av Nils Holmberg. Syftet Àr att, med hjÀlp av tidigare syntaxundersökningar av översÀttningar, jÀmföra hur tvÄ översÀttningar liknar/skiljer sig frÄn varandra och originaltexten. Undersökningens fokus ligger pÄ form, funktion och struktur och behandlar ing-satserna som har fÄtt namnet koordinationsfraser och Àr samordnade satser, i de tidigare studierna. Till en början hade jag visionen om att finna en förÀndring av syntax mellan den tidigare och senare översÀttningen som jag kunde hÀrleda till viljan att översÀtta den engelska ing-formen med en svensk presens participform.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vad elever och lÀrare pÄ ett yrkesinriktat program pÄ gymnasiet anser om nivÄgruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivÄgruppering redovisas. Svaren pÄ enkÀtundersökningar visar elevers och lÀrares Äsikter om nivÄgruppering. UngefÀr hÀlften av eleverna var positiva till nivÄgruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivÄgrupperna var relativt stor.

Den hÀr studien undersöker hur min gymnasieklass pÄ en kommunal skola i Är ett pÄ Fordon- och transportprogrammet, FT med 24 elever, upplever en intervention med infÀrgning av yrkesÀmnet i engelskkursen. Bakgrunden till studien Àr att jag har upplevt problem med att fÄ eleverna motiverade till att jobba med engelskan och visa intresse för det vi gör. MÄnga elever söker enligt Skolverket till FT för att de Àr skoltrötta och intresserade av bilar och motorer och inte av teoriÀmnen. Forskning i Sverige och internationellt visar pÄ att man jobbar med infÀrgning med goda resultat. Man har till exempel i USA Àven startat universitetskurser för lÀrare som vill lÀra sig om infÀrgning.

VÄr undersökning syftar till att se hur tvÄ förskolor arbetar med flersprÄkighet och hur barn, pedagoger och förÀldrar stÀller sig till att införa ett nytt sprÄk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vÄr undersökning genom att gÄ till tvÄ förskolor och introducera sprÄket med hjÀlp av engelska sÄnger och rörelselekar. Under studiens gÄng har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns sprÄkinlÀrning i Ätanke. VÄr studie genomfördes pÄ tvÄ förskolor i StockholmsomrÄdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra förskolan Àr belÀgen i Stockholms innerstad och har fÄ barn med annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Litteraturvetenskap, Astrid Lindgren, Pippi LĂ„ngstrump.

I denna uppsats undersöks sprÄkanvÀndningen hos tvÄsprÄkiga barn. Det som speciellt har fokuserats Àr kodvÀxling mellan engelska och svenska hos tre tvÄsprÄkiga barn som bor i Sverige. Informanterna Àr tre pojkar, bröder, som var 5 Är och 6 mÄnader vid undersökningen. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodvÀxlingen Àr hos tvÄsprÄkiga barn, vilket som Àr det dominerande sprÄket, om det Àr möjligt att se nÄgon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodvÀxling som kan observeras stÀmmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodvÀxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodvÀxling Àr ett frekvent inslag hos tvÄ av informanterna, men att den individuella variationen Àr stor. En av informanterna vÀljer istÀllet för kodvÀxling att i hög grad anvÀnda det sprÄk som intervjuaren anvÀnder.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme mĂ€n respektive kvinnor fĂ„r pĂ„ bilderna i samtliga aktuella lĂ€romedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framstĂ€lls pĂ„ dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frĂ„gestĂ€llningar: Förekommer mĂ€n och kvinnor lika ofta pĂ„ bilderna i lĂ€roböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder pĂ„? FramstĂ€lls mĂ€n respektive kvinnor pĂ„ ett stereotypt sĂ€tt? Är de lĂ€roböcker som Ă€r mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvantitativa bildanalysen Ă€ven mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framstĂ€llningen av mĂ€n och kvinnor förenlig med lĂ€roplanen för gymnasiet, Lgy 11? SĂ„vĂ€l en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar. I den kvantitativa bildanalysen rĂ€knades antalet bilder som mĂ€n respektive kvinnor förekommer pĂ„ i varje lĂ€romedel. UtifrĂ„n dessa resultat gjordes dĂ€refter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv pĂ„ de tre mest respektive minst kvantitativt jĂ€mstĂ€llda lĂ€romedlen samt pĂ„ ett lĂ€romedel med ett i förhĂ„llande till de andra lĂ€romedlen avvikande resultat.

Syftet med denna fallstudie Àr att se om anvÀndningen av surfplatta kan underlÀtta inlÀrningen av sprÄket genom att elever pÄ ett lekfullt sÀtt fÄr arbeta med sprÄket med hjÀlp av tekniken. Hur pÄverkar anvÀndandet av surfplattan elevernas intresse för Àmnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer pÄ en kommunal F?5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever anvÀndningen av surfplattan roligare Àn vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid anvÀndandet och glÀdjen över att fÄ anvÀnda surfplattan Àr stor hos flertalet elever.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolÀmnet engelska sett ut ett 10 Ärs perspektiv, frÄn 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat pÄ det nationella provet i Engelska A under Ären 1997-2006. I denna studie har Àven jÀmförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mÀns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lÀrares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och Àven uppfattningar kring det nationella provets utformning och anvÀndande.