Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsÀttningar för dagens elever. Vi valde att titta pÄ hur lÀrarens ledarstil pÄverkar gruppen, om lÀrarna ger goda förutsÀttningar för eleverna samt hur lÀrare och elever beskriver en god pedagog med fokus pÄ lÀrarens kompetenser och de kompetenser som efterfrÄgas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lÀrare och dela ut 146 enkÀter till elever frÄn sex olika klasser i grundskolans senare Är till gymnasiet. Vi har Àven tittat pÄ dessa elevenkÀter ur ett genusperspektiv. Av studien framgÄr att de lÀrare vi intervjuat stÀrker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mÄl, fasta ramar, disciplin och ordning.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Syftet med denna jÀmförande studie Àr att ta reda pÄ vilka slags svÄrigheter elever i grundskolans tidigare Är kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgÄtt frÄn tvÄ skolor i StockholmsomrÄdet: en ?invandrartÀt förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att Àven ta reda pÄ hur elevers möjligheter att klara skolans mÄl pÄverkas av deras uppvÀxtmiljö, förÀldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvÀrdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebÀr den i praktiken?För att svara pÄ detta har jag genomfört intervjuer med tre lÀrare och en specialpedagog samt utgÄtt frÄn tidigare forskning inom omrÄdet och Bourdieus kapitalbegrepp.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

Undersökningens syfte Àr att studera varför det fortfarande bedrivs sÀrundervisning istÀllet för samundervisning pÄ vissa högstadieskolor, hur idrottsÀmnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lÀrares synsÀtt pÄ de olika undervisningsmetoderna. Dettagenomförs med litteraturstudier, intervjuer av lÀrare samt elevenkÀter.Genom denna undersökning utvecklar vi vÄra motiveringar till det undervisningssÀtt som vi i framtiden kommer att bedriva. DÄ vi har anvÀnt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssÀtten Àr att föredra för att frÀmja jÀmstÀlldhet dÄ ren samundervisning oftast bedrivs pÄ pojkars villkor..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare behandlar momentet hÀlsa och livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur undervisas hÀlsa och livsstil av lÀrare i idrott och hÀlsa?Hur bedömer lÀrare i idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i hÀlsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolans senare Är pÄ fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstÀmmighet rÄder kring innehÄllet i undervisningen bland de lÀrare i studien som behandlar hÀlsa och livsstil i Àmnet, men stor del av det centrala innehÄllet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehÄllet i hÀlsa och livsstil inte fÄr utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast pÄ ett fÄtal punkter. Bedömningen som Àr kopplad till det som undervisas i hÀlsa och livsstil Àr relevant, dock bedöms Àven andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fÄtt insikt i att momentet hÀlsa och livsstil bör fÄ större plats i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad den nu har.

Syftet med uppsatsen Àr för det första att genom diskursanalys analysera hur supportrar till fotbollslaget Malmö FF pÄ Himmelriket pÄ Svenskafans framstÀller diskurser kring lÀktarbrÄket i Parken Är 2005 samt hur Sydsvenskan framstÀller samma lÀktarbrÄk utifrÄn samma incident och tidpunkt. För det andra syftar uppsatsen till att klarlÀgga de eventuella diskursernas relation till omliggande sociala strukturer som enligt Fairclough antingen pÄverkar diskurserna eller sjÀlv blir pÄverkad av diskurserna. De tvÄ forskningsfrÄgorna Àr sÄledes, vilka diskurser som kan identifieras kring Parkenskandalen hos supportrar pÄ Svenskafans och hos Sydsvenskan? Samt, Vilken relation finns det mellan diskurserna och omliggande sociala strukturer? Uppsatsen har i bakgrundsavsnittet gÄtt igenom supporterskap ur MFF-supports perspektiv, Àven huliganism ur ett vetenskapligt perspektiv för att skapa förstÄelse kring skillnader pÄ supportrar och huliganer, vidare Äterges medias bevakning av andra incidenter samt annan fotbollsrelaterad forskning som Àr tÀnkt att utgöra förförstÄelse för problemomrÄdet. Som tidigare forskning har författaren valt att anvÀnda sig av avhandlingen ?Kung Fotboll? av Thorbjörn Andersson vars verk bygger pÄ en engelsk och nordisk kontext kring fotbollsrelaterade fenomen förr i tiden och dÀr publikbrÄken under denna tid analyserats.

Detta examensarbete bygger pÄ en undersökning gjord i en Är sju samt  en Är nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrÄn ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar anvÀnder idag. FrÀmst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lÀrare i sin undervisning kan utnyttja och anvÀnda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det Àr nÄgot som eleverna naturligt ÀndÄ anvÀnder. Detta Àr en intressant frÄga eftersom sociala medier tycks fÄ en allt större plats i vÄrt allt mer digitaliserade samhÀlle dÀr mycket information finns att tillgÄ pÄ internet..

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens övergripande syfte Àr att ta reda pÄ vad som frÀmst pÄverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lÀrarna i idrott och hÀlsa ger i grundskolan, Äk 6-9.Vad anser idrott och hÀlsa lÀrarna Àr friluftundervisning?Vad pÄverkar undervisningen i friluftsliv?Vilka eventuella pÄverkansfaktorer har störst inverkan pÄ mÀngden friluftsundervisning?Hur tror idrott och hÀlsa lÀrarna att friluftsundervisningen kommer förÀndras med tanke pÄ den nya kursplanen?MetodVi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. DÀrefter intervjuades fem lÀrare som undervisar i idrotts och hÀlsa frÄn olika skolor i grundskolans senare Är (Äk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades för att sedan tolkas utifrÄn ramfaktorteorin och tidigare forskning.ResultatVÄrt sammanstÀllda resultat visar att de intervjuade lÀrarna definierar friluftsundervisning som nÄgon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ett elevaktivt arbetssÀtt med stort elevinflytande, fungerar i praktiken. Eftersom vi ville se hur elever i de tidiga skolÄren klarar av att arbeta elevaktivt valde vi att arbeta med elever i Är 2 i grundskolan. Gruppen bestod av 14 elever. Arbetet med eleverna bestod i att de fick vÀlja ett Àmne att fördjupa sig i och de fick sjÀlva bestÀmma hur de ville arbeta vidare med Àmnet och hur de skulle redovisa det fÀrdiga resultatet. Vi gjorde en kvalitativ studie med hjÀlp av enkÀter, observationer och dagbok som informationshÀmtande metoder.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stor plats kvinnor och mÀn samt andra lÀnder Àn Sverige har fÄtt i historielÀroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare Är. Vi undersökte böcker frÄn fyra olika Ärtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta pÄ hur ofta de olika lÀroböckerna tog upp pronomen som syftade pÄ kvinnor och hur mÄnga gÄnger det förekom pronomen som syftade pÄ mÀn. PÄ samma gÄng ville vi se hur de olika könen framstÀlls och om dÀr finns nÄgon skillnad dem emellan. I undersökningen kring andra lÀnder ville vi fÄ fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker.

Denna textanalys Àr en undersökning av tvÄ lÀromedel i teknik för grundskolans senare del. De lÀromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen pÄbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar pÄ att Bonniers Teknik bÀst anpassar sig för att inkludera bÄda könen i undervisningen.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att se hur lÀrare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lÀrarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det nÄgon könsordning? FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen, innebÀr att genus sÄvÀl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, dÀr alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.