Syftet med detta examensarbete Àr att se om ett laborativt, utforskande arbetssÀtt kan fÄ elevernas intresse för Àmnet kemi att öka. Dessutom undersöks ocksÄ om deras kunskap i Àmnet kan pÄverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Arbetet har utförts i en klass pÄ 21 elever i Är 8, och undersökningen Àr gjord i helklass. MÀtmetoder som anvÀnts Àr reflektionsböcker, prov samt enkÀt. Dessa metoder sammantaget ger relativt hög reliabilitet eftersom jag anvÀnder mig av sk.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska sprÄket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för sprÄk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation frÄn första hÀlften av 1800-talet till vÄra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor frÄn skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, Àldre och yngre romaner samt dagstidningar frÄn 1965?2004. De Àldre romanerna Àr skrivna frÄn första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av SprÄkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Bakgrund: Vi har valt att skriva om lÀxor eftersom det Àr en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Trots detta finns det lite forskning pÄ omrÄdet. LÀxor Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som diskuteras bland förÀldrar, pedagoger, elever och andra intresserade i samhÀllet. Syfte: VÄrt syfte har varit att undersöka förÀldrars och pedagogers uppfattningar om lÀxornas betydelse och vilken pedagogisk betydelse det har för inlÀrningen i grundskolans tidigare Är. Vi ville Àven studera vilken samverkan som sker mellan hem och skola.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.

Bakgrund: Under de Ă„r jag har arbetat som musiklĂ€rare har jag funderat mycket över hur vi musiklĂ€rare arbetar och med vilka förutsĂ€ttningar. Är vi utrustade med det som krĂ€vs för att vĂ„ra elever ska kunna utveckla de förmĂ„gor som lĂ€roplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna frĂ„ga stĂ€llts pĂ„ sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna lĂ€roplan? Har vi tillrĂ€ckliga resurser? Är undervisningen likvĂ€rdig pĂ„ landets alla grundskolor? NĂ€r jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda pĂ„ hur förutsĂ€ttningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhĂ„llande till de förmĂ„gor som ska utvecklas enligt Lgr-11.FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Vilka resurser krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsĂ€ttningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? TillhandahĂ„ller skolorna de resurser som krĂ€vs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmĂ„gor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan pĂ„verka likvĂ€rdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkĂ€t. Detta för att nĂ„ ut till sĂ„ mĂ„nga som möjligt och kunna fĂ„ en större bild av ?lĂ€get i landet?.

LikvÀrdighet och rÀttvisa Àr grundlÀggande vÀrden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors betygsÀttning av kÀrnÀmnena i Är 9 och hur dessa betyg korrelerar med betygen i A-kurserna pÄ gymnasiet. Vi har jÀmfört betygsstatistiken avseende tvÄ hela Ärskullar elever Är 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnÄtt betyg i Är 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnÄ samma betygsnivÄ pÄ gymnasiet. Analysen av vÄrt material visar pÄ skillnader i betygskvalitéer mellan grundskolorna.

The purpose of this study was to explore the use of a blog in the classroom. This paper describes why the teacher created the blog and how the blog is used by teachers and pupils in and outside the classroom. The study also describes teachers? thoughts regarding future use of the blog. Seven primary school teachers were interviewed and the material was analysed using a multimodal design theoretical perspective on learning (Selander & Kress 2010).The conclusion of the study was that the teachers created and designed blogs to give parents, pupils, relatives and others an opportunity to have an insight into the pupils? school day.

Trygghet Àr ett centralt begrepp inom allt vÄrdarbete och inom vÄrdvetenskap. HÀlso- och sjukvÄrdslagen frÄn Är 1982 anger att ett krav för god vÄrd Àr att den tillgodoser patientens behov av trygghet. NÀr en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstÄr en kÀnsla av otrygghet. Trygghet Àr dock ett relativt outforskat begrepp inom vÄrdvetenskap och bl.a. finns det svÄrigheter att anvÀnda begreppet frÄn engelsk litteratur dÄ det finns en rad synonyma begrepp.

UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..

Geography, derived from the Greek meaning "the study of the Earth," is a discipline with strong traditions and a rich history. Throughout different historical periods and intellectual movements, however, the focus of the subject has shifted between physical geography and human geography, influenced by scientists, philosophers, and various thinkers who have proposed differing perspectives on what the subject should represent (Couper, 2015). Due to the impact of these actors, geography education in today's Swedish school system is of an interdisciplinary nature, blending elements of both physical and human geography, with components such as environmental issues, sustainable development, digital learning, and fieldwork. However, this task is more complex than it may initially appear. The subject is shaped by various traditions, including national curricula, institutional customs, and the geographical perspectives held by individual teachers.

I denna uppsats redovisas resultatet av vÄr studie som har syftet att ta reda pÄ vilka upplevelser lÀrare som undervisar i de första tre Ären i skolan har om Àmnena kemi, fysik och biologi. Vi Àr nyfikna pÄ detta dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har fÄtt uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med nio klasslÀrare i Halmstad kommun. Detta för att pÄ bÀsta sÀtt undersöka vÄr forskningsfrÄga. En genomgÄng av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser pÄ den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av utomhuspedagogik samt hur derast instÀllining Àr att bedriva den. De frÄgestÀllingar vi hade var: Vilken syn har lÀrare pÄ utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lÀrare att utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrÄn ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt? Vilka nackdelar och svÄrigheter kan upplevas utifrÄn ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lÀmnats ut till lÀrare som Àr verksamma inom skolans yngre Äldrar. Totalt svarade 16 lÀrare pÄ brevet.

Under en lÀngre tid har en debatt angÄende ordningen i skolan, eller bristen dÀrav, pÄgÄtt i bÄde media och det politiska fÀltet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hÀvdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt sprÄk Àn nÄgra andra lÀnder. Detta har mötts av motstÄnd frÄn bland annat personer som granskat rapporterna och hÀvdar att resultaten inte alls stÀmmer.Den tidigare forskningen har pÄvisat bÄde skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 Är sedan. Den har Àven redovisat studier om regelarbete, tillrÀttavisningar och beröm, lÀrares bemötande mot elever samt vikten av en god förÀldrakontakt. Dessutom har Àven förÀndringar som gjorts i skollagen, för att förbÀttra arbetsklimatet för bÄde lÀrare och elever, tagits upp.Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelÀrares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet.