V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

B-uppsatsens syfte Àr att analysera hur Abecita genom en mÀrkesutvidgning kan utvecklas för att nÄ ett nytt segment som skall utgöras av den unga trendiga kvinnan. Litteratur kring redan existerande uppbyggnad av varumÀrkens identitet och image har studerats för att efter ovan nÀmnda riktlinjer kunna presentera den unga trendiga kvinnan hos Abecita. Sortimentanalyser och trendanalyser av material och snitt som skulle kunna anvÀndas i underklÀder för att attrahera en mer ungdomlig mÄlgrupp ligger ocksÄ till grund för produktutvecklingen. Engelsk titel: Product development through brand extension- how Abecita can reach a younger target groupEngelska nyckelord: product development, brand extension, line extension, product segment, underwearSammanfattning pÄ engelska: The essay aims to analyse how Abecita through a brand extension can be developed to reach into a new target market that will consist of the young trendy woman. In order to theoretically design a new market, literature on existing brand image and identity have been studied in order to find the young trendy woman at Abecita.

År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenĂ€gna patientens första kontakt med sjukvĂ„rden Ă€r avgörande för hur det kommande vĂ„rdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal Ă€r en av mĂ„nga yrkesgrupper som möter suicidbenĂ€gna patienter. Studier visar Ă€ven pĂ„ att om patienten möts av dĂ„liga attityder sĂ„ kan det medföra negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att översĂ€tta, re översĂ€tta och validera en engelsk enkĂ€t: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för anvĂ€ndning i den svenska ambulanssjukvĂ„rden.

Sammanfattning VÄrt undersökningsomrÄde Àr baserat pÄ vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur och internationalisering, vilket vi fÄtt under utbildningens gÄng. Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida pedagoger anvÀnder skönlitteratur i skolan i internationaliseringsprocessen samt vilken betydelse detta har för elevernas utveckling, lÀrande och förstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sÄvÀl pedagoger som elever i grundskolans tidigare Är för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det resultat vi fÄtt visar att samtliga pedagoger stÀller sig positiva till att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. I intervjuerna med pedagogerna har det framkommit att skönlitteratur kan anvÀndas pÄ olika sÀtt för att öka elevernas förstÄelse av omvÀrlden.

Uppsatsen bygger pÄ nÄgra teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lÀrande och framstÀlls hÀr som betydelsefullt sÄvÀl för lÀrande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjÀlp av samtal görs delaktiga i en lÀrandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgÄngspunkt i nÄgra texter författade av Roger SÀljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lÀrande har vi valt att lyfta fram nÄgra texter frÄn Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frÄgestÀllningar dÀr svaren var och en pÄ sitt sÀtt kan belysa samtal i undervisning.

Vi har genom Ärens gÄng stött pÄ alarmerande rapporter om ett sviktande intresse för naturvetenskap hos dagens barn Syftet med vÄr undersökning var att se om det kunde finnas nÄgra orsaker till detta inom förskola och skola. Vi intervjuade tio lÀrare, fem frÄn förskolan och fem frÄn grundskolans tidigare Är. Sedan analyserade vi intervjuerna och tittade efter mönster, likheter och avvikelser. Med lÀrarna samtalade vi framför allt kring följande: Attityder till naturvetenskap, sprÄk; kommunikation och begreppens betydelse inom naturvetenskap samt lÀrarrollens betydelse. Resultatet av intervjuerna blev att vi sÄg att dessa lÀrare ofta förknippade naturvetenskap med enbart naturkunskap och att det fanns en avsaknad kring synliggörandet kring andra naturvetenskapliga Àmne sÄ som fysik, kemi och teknik.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Arbetet handlar om eleveras utanförskap och vilka konsekvenser det kan fÄ för elevens lÀrande och fortsatta utveckling. Arbetet bygger till största del pÄ pedagogers uppfattning om begreppet utanförskap och dess konsekvenser för lÀrande. Fyra pedagoger har deltagit i studien, de arbetar samtliga i grundskolans tidigare Är. InformationsinhÀmtande metoder har bestÄtt av kvalitativ intervju och fokusgruppintervju. Bakgrunden inleds med att ge en historisk tillbakablick samt en nÀrmare beskrivning av begreppet utanförskap.

Syftet med studien Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur musiklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar musikundervisningens innehÄll i relation till bedömning och betygsÀttning av eleverna. De forskningsfrÄgor som stÀlls studien Àr: vilket innehÄll anser musiklÀrare vara av vikt för elevers lÀrande i Àmnet musik? Vad i lÀrandeprocessen bedöms och betygsÀtts, och pÄ vilket/vilka sÀtt? PÄverkar bedömning och betygsÀttning musiklÀrares val och behandling av undervisningsinnehÄll? Metoden som har anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr tre verksamma musiklÀrare i grundskolans senare Är delar med sig av sina uppfattningar och livsvÀrldar. Studiens resultat visar att musik Àr ett praktiskt skolÀmne som bygger pÄ en social och kommunikativ basis, dÀr elevers lÀrande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen bestÄr till stor del av ett gruppmusicerande med fokus pÄ ackordsspel, dÄ lÀrarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

I följande rapport behandlas Ă€mnet förnyelsebar energi i samband med textila material. I resultatet ges förslag till möjliga tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för integrering av flexibla solceller i vĂ€v- och varptrikĂ„. Alternativ till maskintillverkare och maskintyper redovisas och potentiella anvĂ€ndningsomrĂ„den diskuteras. Även förlag pĂ„ typ av flexibel solcell presenteras. Teorin vilket rapporten grundar sig pĂ„ Ă€r humanekologisk.

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

I denna studie vill vi undersöka vilka förvÀntningar förÀldrar har pÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är. Studien har anvÀnt sig av förÀldrar till barn i skolÄr fem. Genom gruppintervjuer inhÀmtades förvÀntningarna som sedan analyserades och stÀlldes i jÀmförelse med lÀroplanen för att se om de stÀmde överens eller inte. I lÀroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad lÀraren skall göra och vilka krav som stÀlls pÄ honom eller henne, det Àr dessa punkter som anvÀndes i jÀmförelsen med förÀldrarnas förvÀntningar. Det som framkommit i denna studie Àr att det finns olikheter mellan förÀldrars förvÀntningar och de krav som stÀlls pÄ lÀraren utifrÄn lÀroplanen.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

With this thesis I wanted to find out how a teacher-team in Stockholm reason about and whether they have specific expectations of male teachers in the early school years. Interviews with five teachers from pre-school to grade 3 and in after-school have shown that specific expectations of male teachers is something obvious. Are male teachers expected to enter into the role of male role models to contribute with masculinity and a male perspective? However, the informants are not able to define how a male role model is or should act. Men and women are often defined as two separate, and often as opposite, groups.