Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sÀtt att se pÄ lek som inlÀrningsmetod. FrÄgorna som tas upp rör pedagogernas sÀtt att se pÄ lek, sitt eget sÀtt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar pÄ att pedagogerna överlag Àr positivt instÀllda till lek som inlÀrningsmetod men att de inte Àr nöjda med sitt eget sÀtt att införliva denna typ av metod.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga en del av engelskans pÄverkan pÄ skriftligt uttryck i svenska sprÄket hos elever pÄ en engelsksprÄkig skola i svensk miljö, The English School (ESG) i Göteborg. Teori: Undersökningen avser att belysa en specifik sprÄklig inlÀrningssituation. Den Àr en fallstudie med kvantitativ ansats och en empirisk - atomistisk analys dÀr nÄgra specifika grammatiska och lexikala detaljer samt fritt skriven text studeras.Metod: EnkÀter och textanalys i tre grupper om tjugo elever vardera i Ärskurs 9.Resultat: Analysen visar ett mycket stort engelskt inflytande pÄ ESG-elevernas skriftliga sprÄkanvÀndning i ett litet antal avgrÀnsade formmoment i svenskan. Engelskan tycks hÀr orsaka vissa typer av formfel som inte visar sig i kontrollgrupperna, oavsett vilket modersmÄl eleverna har. Det finns inget som tyder pÄ att ESG-eleverna skulle uppvisa generellt sÀmre resultat i svenska Àn jÀmnÄriga i svensk kommunal skola ? snarare tvÀrtom - men det Àr tydligt att de som har ett annat modersmÄl Àn engelska eller svenska har svÄrare att nÄ riktigt bra resultat och för mÄnga av de elever som kommer sent in i skolan uppstÄr problem att nÄ mÄlen..

Studiens syfte Àr att se vad som hÀnder nÀr elever anvÀnder sig av en konstnÀrlig metod i grundskolans senare Är och förankra den undersökta undervisningsmetoden pÄ en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ Àr: ?Vilka förmÄgor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnÀrlig metod?? och ?Hur blir elevers förmÄgor synliga i representationer och iscensÀttningar i arbetet med en konstnÀrlig metod?? Den empiriska utgÄngspunkten Àr elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur Àr den undersökta konstnÀrliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall hur idrottslÀrare i grundskolans senare Är uppfattar att innehÄllet förÀndrats i och med 2011 Ärs kursplan, samt hur dessa innehÄllsförÀndringar i sÄ fall har pÄverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslÀrare har deltagit. Min studie har utgÄtt frÄn en kvalitativ intervju dÀr lÀrarnas uppfattningar kring innehÄllet i kursplanen har varit i fokus. Studien har Àven gÄtt in pÄ hur implementeringen har sett ut, eftersom det Àr en del av en process nÀr en ny lÀroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregÄngaren till Lgr11, krÀvdes det tolkning av lÀrarna och lÀrarna menade att kursplanen i idrott och hÀlsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lÀrarna i mÄnga fall inte fick nÄgon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv.

Det Àr vanligt att elever har vardagsförestÀllningar om naturvetenskapliga processer. Dessa förestÀllningar skiljer sig oftast frÄn de naturvetenskapliga teorierna. VardagsförestÀllningar betraktas som ett hinder för elevers lÀrande och dÀrför bör vardagstÀnkandet beaktas. I denna studie har jag utforskat högstadieelevers tankar och förestÀllningar kring syror. Jag har undersökt om dessa elevförestÀllningar Àndras efter genomförd undervisningssekvens om syror och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt de Àndras.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

Abstrakt Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder lÀrare anvÀnder sig av och hur dessa metoder stödjer sig pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna som finns. Syftet var Àven att undersöka om lÀrarna anvÀnder sig av nÄgot utvÀrderingsverktyg för att följa elevernas lÀsutveckling. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar lÀrare med lÀsinlÀrning och vilka metoder anvÀnds? Hur stödjer sig dessa pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna? UtvÀrderar lÀrarna elevernas lÀsutveckling? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrÄgade lÀrare plockar delar frÄn olika metoder och pÄ sÄ vis komponerar sin egen lÀsinlÀrningsmetod.

Persson, Lotta (2007). LÀrarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarexamen 60 poÀng heltid/distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lÀrare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frÄgor om lÀrares syn pÄ kunskap och hur resonemangen förhÄller sig till lÀroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Arbetet ger en översikt om lÀroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter pÄ kunskap som Àr relevanta för studien. Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med tvÄ gruppintervjuer i tvÄ olika lÀrlag ville jag se vilka tankar och aspekter lÀrare i grundskolans senare del har pÄ skolans kunskapsbegrepp. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att lÀrarnas kunskapssyn har ungefÀr samma aspekter som lÀroplanen, men de anvÀnder inte terminologin i form av fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.

Ämnet hĂ€lsa Ă€r i dagens samhĂ€lle aktuellt bĂ„de i media och i skolvĂ€rden. Eleverna mĂ„ste mĂ„ sĂ„ bra som möjligt för att det ska frĂ€mja inlĂ€rningen. Studiens syfte var dĂ€rför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hĂ€lsofrĂ€mjande arbete i grundskolans tidigare Ă„r för att skapa förstĂ„else och kunskap om Ă€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi belyser Ă€r följande:? Hur sĂ€ger sig pedagogerna pĂ„ skolan arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande?? Vad har de haft för fördelar/förutsĂ€ttningar och vad har de mött för hinder/motgĂ„ngar? ? Varför vĂ€ljer pedagogerna att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande och hur motiverar de sitt val?? PĂ„ vilket sĂ€tt finner pedagogerna stöd för sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbetssĂ€tt?Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ lÀrarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare Ärskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhÄller sig till styrdokumenten, samt hur lÀrarna som anvÀnder utomhusmatematik omsÀtter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vÄr studie har vi anvÀnt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vÄrt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lÀrare, tre som anvÀnder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi Àven observerat, och tvÄ som inte anvÀnder det sÄ ofta samt en som inte alls anvÀnder utomhusmatematik. Resultatet av vÄr undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

This study is about conception in the evaluation of financial assistance within the social services. The aim of this study is to describe and understand how social workers reason about variation, conception and local norms and its significance in the evaluation process. To reach this purpose we have conducted semi-structured interviews with eight social workers in which different themes were discussed and reasoned about. In order to understand and analyze our results we have studied/used the knowledge about tacit knowledge and street-level bureaucracy. Our results showed, as previous research states, that social workers do have conceptions about clients.

Med hjÀlp av denna undersökning har jag velat ta reda pÄ vad som gör att grundskolans elever vÀljer hantverksprogrammet inriktning trÀ och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsÀtter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkÀtundersökning och en gruppintervju för att fÄ fram svaren pÄ frÄgorna. I enkÀten vÀnde jag mig till de elever som tidigare gÄtt hantverksprogrammet inriktning trÀ. I gruppintervjun vÀnde jag mig enbart till flickorna som gÄr utbildningen för tillfÀllet, för att fÄ ett kvinnligt perspektiv pÄ frÄgorna.

Detta Àr en studie som behandlar gymnasieungdomars syn pÄ den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans Ärskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mÄn de sjÀlva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehÄll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har ocksÄ undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig Ät mellan tjejer och killar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav tvÄ tjej- och tvÄ killgrupper. Ungdomarna Àr alla 18 Är och gÄr i gymnasiets tredje Ärskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt ocksÄ pÄ deras egna förslag kring hur de sjÀlva vill att undervisningen ska lÀggas upp.

Anledningen till vÄrt val av undersökningsomrÄde Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fÄtt under utbildningens gÄng. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger anvÀnder skönlitteratur i de samhÀllsorienterade Àmnena och i svenskÀmnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskÀmnet och i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans tidigare Är. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna stÀller sig positiva till anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas pÄ olika sÀtt.