Med denna studie har vi velat gå vidare utifrån tidigare forskning som visat att musikämnet har en lägre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolans senare år, undersöka om anledningen kunde härledas från hur dessa lärare såg på kunskap och hur de värderade skolämnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lärare anser att kunskap är värdefull när den fyller en nytta, och att alla utom en lärare rangordnar skolämnen sinsemellan beroende på om ämnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusämnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat är att sådana värderingar av kunskap och ämnen sinsemellan som intervjupersonerna visat på har betydelse för den status musikämnet ges..

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Jag har fått den uppfattningen att läromedel används ofta. För att använda detta medel på ett bra sätt, borde de därför vara välgjorda utifrån många faktorer. Jag vill se hur innehållet i de läromedel som idag används på skolor runt omkring motsvarar de mål som kursplanen för fysik i grundskolan har. Frågeställningarna är följande:- På vilket sätt behandlar läromedlen i fysik mål som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklärare de läromedel de använder sig av?- Hur använder fysiklärare läromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jämfört läromedlens innehåll med de mål som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, beträffande natur och människa.

Vårt syfte var att undersöka några lärares tankar om hur det är att tillmötesgå elevers behov i en context präglad av olika kunskapsnivåer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer på erfarna lärare och analyserade deras olika sätt att närma sig klassrum innehållandes olika kunskapsnivåer. Vi intervjuade tre engelsk lärare från ett högstadium och fyra lärare från en gymnasie skola. Våra iakttagelser visar att varierad undervisning är det bästa sättet att möta alla elevers behov och att det är nödvändigt att ha extra material till både avancerade elever och svagare elever. Våra intervjuer framhävde också vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera så mycket som möjligt .

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förkunskaper elever kan förväntas ha i rit- och skissteknik när de börjar gymnasiet. Jag har därför undersökt hur området behandlas på grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad står det i grundskolans styrdokument, vad står det i läroböckerna, och vad säger lärarna, om rit- och skissteknik. Utifrån det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt två läromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har också genomförts, med fyra tekniklärare som undervisar på högstadiet.Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förväntas kunna inom ritteknik.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad några muslimska flickor på grundskolans senare år, samt några lärarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker även mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda på detta har vi valt att göra intervjuer med sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor på grundskolans senare år, vilka tolkas hermeneutiskt. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarstudenterna anser att skolplikten är gällande, och att om eventuella konflikter skulle uppstå, bör de lösas genom diskussion med eleven i fråga, samt föräldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever några motsättningar mellan religionsfriheten och skolplikt, då skolan redan anpassat sig för att tillmötesgå alla. Vi har också uppfattat att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte är vanligt.

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur läsförståelse av en text påverkas av referensramar. I undersökningen jämfördes skriftliga återberättelser av lästa texter mellan tio elever som läser svenska som modersmål och tio elever som läser svenska som andraspråk på grundskolans senare år. Varje elev fick läsa tre texter där två av de tre texterna hade innehåll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns både en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmål och eleverna med svenska som andraspråk i deras återberättelser där de senare tenderade att sakna viktiga ord och händelser förknippade med traditionsfirande i de två texterna som handlade om detta.

Sammanfattning Titel: Samverkan pågår ? Stanna till vid Hållplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! Nivå: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har också samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie är unik, därför att det inte tidigare har gjorts någon utvärdering av samverkans- och nätverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den här uppsatsen se närmare på samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjänst, skola och polis i stadsdelen Rosengård i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa framgångsfaktorer och brister i samverkan och nätverksarbetet kring socialtjänstens öppenvårdsarbete bland unga kriminella på Rosengård.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

The essay concerns the role of fiction in school. The research questions is; what is ?readable?, what does the authors think of teacher's task to develop students' literacy skills through fiction and how do the authors think of the teachers' task of using fiction in school. The questions give a basis that describes the role of fiction in school today based on the authors' perspective. We have chosen to use the open surveys as a method.

I denna uppsats undersöks hur svenska översättare av engelska garantiavtal gårtillväga vid översättningen av shall och must. Problematiken kring användningen avshall i engelsk juridisk text är mycket omdiskuterad, och i denna uppsats ser jagnärmare på hur denna problematik påverkar översättare. Utifrån begreppen källspråksorienteringoch målspråksorientering undersöks hur översättarna hanterarshall och must i fyra översättningar av engelska garantiavtal. Resultaten visar att idet avtal där shall används både för att uttrycka förpliktelse och i den icke-rekommenderadeanvändningen i konstitutiva regler, så håller sig översättaren källspråksorienterattrogen originaltexten och översättaren överför på så sätt den icke-rekommenderadeanvändningen av shall. I de avtal där shall inte används för att uttryckapositiv förpliktelse går istället översättaren mer målspråksorienterat till väga.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år.

ABSTRACT INSTITUTION:                                        Institutionen för pedagogik                                                                Avdelningen för bild                                                               Växjö UniversitetADRESS:                                               351 95 VäxjöTELEFON:                                              0470 - 70 80 00HANDLEDARE:                                      Margareta Wallin-WictorinTITEL:                                                     Konst och verklighet? ? En undersökning                                            av den samtida konstutställningen Reality Check.ENGELSK TITEL:                                    Art and Reality? ? A study of      the contemporary art exhibition Reality Check.FÖRFATTARE:                                       Nina WennbergADRESS:                                                Hertered, Ekebo 182                                                                310 38 SimlångsdalenTELEFON:                                              0707-124957TYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                       Ht 2008. I uppsatsen behandlas den samtida konstutställningen Reality Check och dess tema ? konst och verklighet. Fokus läggs på att undersöka hur man arbetat kring tema och hur man gjort urvalet av konstnärer utifrån det. I uppsatsen undersöks även hur man arbetat med konstpedagogik för att nå ut till sin publik och hur man lyckats med detta. Diskussioner förs kring teorier om verklighet och huruvida det går att återspegla verkligheten genom konst. Keywords: samtidskonst, verklighet, Reality Check, konstpedagogik.

This study has examined how teachers in primary education with experience of inclusion look on inclusive education. The study was based on the concept of inclusion and how it is made possible in primary school. The study was conducted using semi-structured qualitative life-world interviews with three teachers in primary education with included pupils with learning disabilities in their class. The results show the complexity of having a pupil with learning disabilities in class. To interpret, follow and then assess under two syllabuses are seen as difficult.