I detta arbete studeras lĂ€rares uppfattningar om innehĂ„ll, arbetssĂ€tt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans Ă„r F-9. Denna studie Ă€r en del av ett projekt som Östsam genomför pĂ„ uppdrag av skolverket. Projektet har som mĂ„l att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, Ă€r att jĂ€mföra lĂ€rarnas uppfattningar mellan Ă„r F-3, 4-6 och 7-9. En jĂ€mförelse görs ocksĂ„ mellan lĂ€rares uppfattningar och elevers uppfattningar.

Kvinnor Ă€r underrepresenterade i svenska bolagsstyrelser i förhĂ„llande till EUkommissionens rekommendation pĂ„ 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslĂ„ en lag om kvotering om representationen av kvinnor i bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte Ă€r minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det Ă€r Ă€garnas ansvar att sĂ€kerstĂ€lla mĂ„ngfald, kompetens och en jĂ€mn könsfördelning i styrelserna.Det Ă€r Ă€garna som via valberedningar tillsĂ€tter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns nĂ„got samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sĂ€tt att uppnĂ„ en jĂ€mnare könsfördelning i bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.

Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en inblick i lekens betydelse för förskolebarns sprĂ„kutveckling, samt vad förskollĂ€rare gör för att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i den dagliga leken. De frĂ„gestĂ€llningar studien bygger pĂ„ Ă€r: Hur ser pedagoger pĂ„ den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna pĂ„ sin roll i barnens sprĂ„kutveckling utifrĂ„n lekens betydelse? Åtta pedagoger pĂ„ tvĂ„ förskolor intervjuades med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken Ă€r den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lĂ€r sig barnen att ta ansvar, utvecklar sjĂ€lvkĂ€nsla och trĂ€nar sin sociala kompetens.

Bakgrund: Mammografi med screening anvÀnds för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebÀra smÀrtupplevelser för patienterna.Syfte och frÄgestÀllning: Syftet Àr att beskriva interventioner för att minska smÀrtan vid mammografiundersökningar. FrÄgestÀllning: Hur kan smÀrtan vid mammografier med screening minskas?Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgrÀnsning för engelsk- och svensksprÄkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor.Resultat: SmÀrtan vid mammografi minskar inte vid anvÀndning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna fÄr ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling".

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i vad miljö Àr enligt elever och lÀrare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras pÄ enkÀtundersökningar med pÄföljande intervjuer i tvÄ klasser i Är 3 pÄ tvÄ skolor, dÀr bÄde elever och lÀrare deltagit. EnkÀtresultatet redovisas i lÀttöverskÄdliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill ocksÄ undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de tvÄ undersökta skolorna.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrÄn ett nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolÄr 1 i Àmnet magnetism, samt att ta reda pÄ vad begreppet nyfikenhet innebÀr.Produkten bestod av en höglÀsningsbok (Magnus Magnet) samt en lÀrarhandledning med arbetsgÄng och praktiska övningar. Materialet utvÀrderades av tre lÀrare och en lÀrarstudent. UtvÀrderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhÄllande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet vÀckte nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en höglÀsningsbok samt praktiska övningar om magnetism Àr en bra metod för att förmedla nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolÄren. .

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se pÄ detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv nÀr det gÀller elevers lÀrande i matematikundervisningen. SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lÀrare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenters texter gÀllande arbetssÀtt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är.

LÀrobokens stÀllning i samhÀllskunskap en undersökning av anvÀndning och innehÄll i lÀroboken ur ett förÀndingsperspektiv i jÀmförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för Àmnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlÀrares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de vÀljer att bedriva sin undervisning utifrÄn den. Slutligen har Àven relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger pÄ de tvÄ metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare Är och dÀrför har kursplanerna i bild, med fokus pÄ Ärskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlÀrare som undervisar i grundskolans senare Är.

Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

I en rapport frÄn Skolverket framkommer att elever uppger att de lÀr sig mest och bÀst nÀr matematiken Àr relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt dÄ undervisningen Àr varierad, flexibel och dÀr monotona rÀkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske dÄ utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnÄ i arbetet Àr att beskriva hur utomhusmatematik kan anvÀndas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lÀrarperspektiv. Detta har jag försökt svara pÄ genom att stÀlla frÄgorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lÀrare i grundskolans senare Är om utomhusmatematik och elevernas lÀrande? Vilka faktorer pÄverkar/avgör om lÀrare anvÀnder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lÀrarna exempel pÄ? Jag har utgÄtt frÄn en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr jag intervjuat sex lÀrare för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare tÀnker om den fysiska klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ barns lÀrande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Jag har en övergripande frÄgestÀllning och fyra underfrÄgor för att precisera. Den övergripande frÄgan lyder: Vad tÀnker lÀrare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lÀrande? UnderfrÄgorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förÀndringens betydelse för barns lÀrande och vad lÀrarna tÀnkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrÄn min undersökning Àr · LÀrarna har tÀnkt pÄ att den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar barns lÀrande men inte alltid hur eller varför.

Denna studie har undersökt vem som gör vad nÀr flickor och pojkar laborerar i Àmnet No och om det dÄ finns arbetsuppgifter som Àr relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, Är 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhÄllandevis jÀmstÀllt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervÀgande del av flickor.

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.