Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklÀrare och specialpedagoger i grundskolans senare Är ser pÄ arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter. Examensarbetet kommer med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor att söka svar pÄ mina forskningsfrÄgor: Hur definierar matematiklÀraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svÄrigheter och vad tycker de Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med dessa elever? PÄ vilket sÀtt ger sig elevernas svÄrigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lÀrarna för att hjÀlpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna Àr matematiklÀrare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare Är. Intervjuerna visade pÄ att det lÀrarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter var att se dem, lyssna pÄ dem och att ge dem tid. Dessa elever kÀnner sig oftast misslyckade och att fÄ dem att lyckas i matematiken var nÄgot som lÀrarna dÀrför kunde leva pÄ en hel vecka.

Sammanfattning I vÄr studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en rÀttvis bild av dessa. Samt om de lÀrare vi intervjuat undervisar kring Àmnet och i sÄ fall hur. Syftet med studien Àr att visa pÄ problematiken kring stoffurvalet och vad man ska tÀnka pÄ som lÀrare för att inte skapa och befÀsta fördomar och oförstÄelse hos eleverna. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar valde vi att intervjua tvÄ Àmneskunniga, samt tre lÀrare som undervisar i bl.a. religionskunskap.

Syftet med studien var att visa pÄ de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare Är bedrivs Àmnesövergripande eller inte. Syftet var Àven att undersöka hur elever uppfattar att arbeta Àmnesövergripande. Detta för att ge studien tvÄ perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lÀrarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar pÄ mÄnga avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan Àven lÀraren sjÀlv.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda pÄ hur dessa vÀljer att undervisa i historieÀmnet för elever i grundskolans tidigare Är. Jag reflekterar Àven kring pedagogernas historiemedvetande med hÀnsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mÄl som skall uppnÄs med undervisningen mÄste vara tydliga för eleverna. Det Àr frÀmst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, dÀrtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahÄller en viktig roll.

Intresset Àr lÄgt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar fÀrska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lÀrare som arbetar med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats Àr en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen.

Motivation inom matematikÀmnet anses av mÄnga forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svÄr eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lÀrare som representerade fyra skolor i tvÄ kommuner. De flesta av de intervjuade lÀrarna menar pÄ att de sjÀlva har en vÀldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska kÀnna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lÀrarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik Àr mycket ovanligt i grundskolans tidigare Ärskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svÄr Àr stÀndigt pÄgÄende..

Det pÄgÄr en het mediedebatt kring att det rÄder brist pÄ ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist pÄ ordning och uppförande i grundskolans senare Är, varför det Àr av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare Är. LÀraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhÀllsmedborgare och med det i Ätanke Àr det intressant att se hur lÀrare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingÄr mycket arbete med att lÀra eleverna att inordna sig och att uppföra sig. FrÄgan Àr dÄ vad lÀrarna lÀgger i dessa begrepp? Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra lÀrares normer och vÀrderingar kring ordning och uppförande för att pÄ sÄ sÀtt ge en bild av hur de arbetar med och ser pÄ sitt fostransuppdrag.

A?mnet a?r musikterapi med hja?rnskadade personer, skrivet inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikho?gskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen a?r att bidra till o?kad kunskap om hur det a?r att tolka och fo?rsta? hja?rnskadade personers sa?tt att kommunicera i en musikterapisituation, da? dessa har nedsatt kommunikationsfo?rma?ga, afasi, sva?rt med empati, ett utsla?tat ka?nsloliv, stel mimik och liknande.

SammanfattningDetta arbete handlar om lÀrares bedömningsarbete i grundskolans Är 1 t.o.m. 3 och gÄr Àven igenom betydelsen av begreppet kunskap. FrÄgan om vad som Àr kunskap Àr svÄr att besvara, mycket pÄ grund utav att svaret stÀndigt har förÀndrats genom historien. Vad kunskap innebÀr skiftar beroende pÄ omstÀndigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap sÄ innebÀr detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingÄ. Förutom att lÀrarna ska veta vad kunskap Àr och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.Syftet med studien Àr att belysa yrkesverksamma lÀrares förstÄelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.

Hur de första Ären i lÀraryrket gestaltar sig har betydande pÄverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vÀgval som nya lÀrare gör. En av de utmaningar som nya lÀrare möter Àr arbetet med bedömning, nÄgot som Àr centralt i lÀrares yrkesutövande. I grundskolans tidigare Är har man haft en tradition att koncentrera den formella, till förÀldrar kommuni-cerade bedömningen till kÀrnÀmnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver fÀrdigheter i dessa Àmnen för att kunna tillgodogöra sig andra Àmnen. Bedömning i övriga Àmnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad.

Detta examensarbete underso?ker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta pa? fenomenet fra?n tva? olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, fo?r att skapa en fo?rsta?else om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin a?r baserad pa? sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i fo?rha?llandet till det studerade fenomenet.

AbstractIn this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish toteenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that theusage of blog still hasn?t found a permanent way into the classrooms, but has anappeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male andfemale, with a positive response from students regardless of gender. Theconclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools toconnect to the digital society of the 21stcentury and take advantage of the perksavailable in the digital classroom.Svensk titel:Blogg + Svenska =Sant? ? Bloggande i undervisningen i svenska.Engelsk titel:Blog + Swedish =True? ? Blogging in teaching Swedish.Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning,kompetensutveckling.