Syftet med detta arbete Àr att studera orsakerna till varför alltfler elever tycker att matematiken Àr trÄkig under grundskolans senare del. Finns det nÄgot gemensamthos dessa elever? Hur kan man motverka att de drabbas av "mattetristessen"? Det Àr dessa tvÄ frÄgor detta arbete berör. Metoden som anvÀnts Àr dels en kvantitativ som bestÄr av elevenkÀter men Àven en kvalitativ del dÀr jag har intervjuat tio elever. Dessutom har en litteraturstudie bedrivits.

Sammanfattning Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frĂ„gor, men Ă€ven frĂ„gor som rör elevernas sociala nĂ€rmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplĂ€gget av undersökningen har jag bland annat hĂ€mtat frĂ„n tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen Ă€r utförd dels pĂ„ en skola belĂ€gen i Malmö, i en stadsdel prĂ€glad av kulturell mĂ„ngfald, den andra skolan i ett samhĂ€lle pĂ„ Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frĂ„gor som Ă€r mest aktuella för elever i Ă„rskurs Ă„tta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som Ă€r rĂ€tt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att fĂ„ arbete nĂ€r man Ă€r klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet Ă„skĂ„dliggör mĂ„nga likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare tÀnker kring anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans Är 3-6. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet av studien visar att lÀrarna anser att de prioriterar lÀsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför sÄ mÄnga positiva effekter för elevernas sprÄkliga och personliga utveckling. LÀrarna önskar dock att de skulle hinna med att anvÀnda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna.

TrÀ var en vÀldigt viktig rÄvara under medeltiden, och anvÀndes till alla möjliga olika ÀndamÄl. TillgÄngen var dock inte obegrÀnsad, och som ovanstÄende paragrafer visar, var man tvungen att reglera skogen och tillgÄngen till virke i lag.Min egen nyfikenhet för Àmnet kommer sig av ett begynnande trÀhantverksintresse. Jag har lÀst mycket engelsk litteratur om trÀslöjd och snickeri, och som medeltidsarkeolog funderar man hela tiden över hur de gjorde tekniska lösningar pÄ den tiden. Jag fascineras av de olika trÀslagens egenskaper, den hÄrda och tunga eken, den starka och böjliga asken och de fina sniderier man kan göra i lind, men nÀr man kommer till dagens trÀvaruhus finns nÀstan bara gran och fur att köpa. PÄ grund av detta beslutade jag mig för att undersöka hur mÄngfalden av trÀslag sÄg ut under den skÄnska medeltiden, och hur man anvÀnde dem..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har Àven varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms lÀn, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslÀrare arbetar utifrÄn styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanstÀlld specialpedagog, rektorn pÄ den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslÀrare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till Àr att begreppet ADHD Àr ett vÀldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svÄrt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument Àr diagnoser inte nödvÀndiga, men de kan ses som en stor hjÀlp för skolan och skolans lÀrare nÀr det kommer till deras förstÄelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förstÄelse för personer runt omkring eleven.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka de förÀndringar som uppstÄr vid införandet av en ny kursplan i Àmnet samhÀllskunskap för grundskolans senare Är dÄ vi anser att en ny lÀroplan innebÀr förÀndringar. FörÀndringarnas innehÄll ska ocksÄ sÀtta avtryck i sjÀlva undervisningen i Àmnet och dÀrför vill vi med denna undersökning finna dessa förÀndringar och diskutera förÀndringarnas innehÄll utifrÄn teorier om ungdomars lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att studera de förmÄgor som krÀvs av eleverna utifrÄn den tidigare och den nya kursplanen i samhÀllskunskap och diskutera dessa. Med förmÄgor menar vi det som krÀvs av eleverna för att uppnÄ betyget godkÀnt i Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av Àr en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nÀmligen en textanalys dÄ vi ansÄg det vara mest lÀmpligt i relation till vÄr undersökning.

Uppsatsen behandlar frÄgan om vilka förestÀllningar om barnen som finns i styrdokumenten för den svenska skolan.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sÀmre i matematik i jÀmförelse med genomsnittet av elever i andra lÀnder, dÀr en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förstÄelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istÀllet för baserade pÄ matematisk grund. Kreativa resonemang dÀremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, krÀver att eleven verkligen anvÀnder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade pÄ begreppet lika med. Elever i Ärskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjÀlp av videoobservationer nÀr de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur lÀrare i grundskolans tidiga Är och förskollÀrare i förskoleklass ser pÄ begreppen lek och lÀrande samt i vad mÄn lÀrarna ser ett samband mellan lek och lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn pÄ lek och lÀrande samt hur lÀrarna anvÀnder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollÀrare samt tre grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar att lÀrare i grundskolan vill anvÀnda sig av leken i större utstrÀckning Àn vad de gör idag. De anvÀnder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lÀrandet lustfyllt. FörskollÀrarna anvÀnder sig i större utstrÀckning av lek i undervisningen för att frÀmja lÀrandet, deras lek Àr spontan och den anvÀnds i olika syften. LÀrarna i studien pÄtalade att de Àr för styrda, dÀremot kÀnner förskollÀrarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.

Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag lagt mÀrke till att under matematiklektioner Àgnar eleverna mycket av sin tid Ät rÀkning i lÀroböcker. Jag har inte varit med om att lÀraren introducerar huvudrÀkningsstrategier till eleverna utan endast algoritmer, dvs. uppstÀllningar. Jag har lÀst i litteratur att huvudrÀkning anses vara en bÀttre rÀknemetod i de tidigare Ärskurserna Àn algoritmrÀkning. I skolan dÀremot anvÀnder eleverna sig mest av uppstÀllningar.