This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

I denna undersökning studeras 2011 Ärs skolreform utifrÄn grundskolans nya lÀroplan. Genom flera textanalytiska metoder jÀmförs den kommande lÀroplanen Lgr11 med den rÄdande Lpo94. Undersökningen fokuserar frÀmst pÄ de skillnader som uppstÄtt i formuleringar lÀroplanerna emellan för att klarlÀgga vad som tillkommit eller utelÀmnats och vilka betydelsebÀrande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras Àven regeringens proposition (2008/09:87) som lÄg till grund för uppdraget att författa den nya lÀroplanen, för att se huruvida regeringens syn pÄ den svenska grundskolan har Àndrats sedan 90-talet.Undersökningen visar pÄ att Lgr11 har endast en mÄltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad frÄn Lpo94s tvÄ olika mÄltyper. Bland annat lÀgger Lgr11 nÄgot mer fokus pÄ elevernas sjÀlvstÀn-dighet och frÀmjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare belyser och arbetar med begreppet hÄllbar utveckling i de samhÀlls- respektive de naturorienterade Àmnena i grundskolans senare Är. I undersökningen har kvalitativa intervjuer anvÀnds dÀr de medverkande lÀrarna har fört fram sina tankar kring hÄllbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hÄllbar utveckling sker omedvetet trots att lÀro- samt kursplaner innehÄller begreppet. De dimensioner som hÄllbar utveckling innefattar Àr uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta Àmnesblocken emellan..

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att fÄ insikt hur musiklÀrare för grundskolans senare Är planerar, genomför och organiserar ?Musikens sammanhang och funktioner?, en del av musikÀmnets centrala innehÄll. Det centrala innehÄllet Àr obligatoriskt och ska ingÄ i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebÀr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om frÄgestÀllningar angÄende musiklÀrares förhÄllningssÀtt till att undervisa inom detta specifika omrÄde.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som anvÀnds inom ÀmnesomrÄdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare Är. VÄr avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som anvÀnds inom ÀmnesomrÄdet reproducerar eller ifrÄgasÀtter rÄdande normer gÀllande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgÄ frÄn ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottlÀggas.Studien visar att materialet som anvÀnds i sex och samlevnadsundervisningen till stor del Àr reproducerande av heteronormen och det rÄdande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella lÀggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Arbetets syfte Àr att visa hur skolan kan dra nytta av att undervisa om 1900-talets folkmord i lÀrandet om skolans vÀrdegrund. Med hÀnvisning till historiedidaktiska teorier och en granskning av skolans styrdokument och lÀroplaner Àmnar detta arbete att bidra till utvecklingen av elevernas historiemedvetande samt en större hÀnsyn till sin omvÀrld och en önskan att kÀmpa för det demokratiska samhÀllet..

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Mitt syfte med arbetet Àr att undersöka vilka olika metoder lÀrare anvÀnder sig av för att framstÀlla och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda pÄ vad lÀrare har för Äsikter kring betygskriterier, sÄvÀl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lÀrare uppfattar elevers instÀllning till betygskriterier. För att uppnÄ mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lÀrare pÄ grundskolans senare Är.Min studie har visat att framstÀllning och förmedling ligger helt pÄ lÀrarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framstÀllningen sker och tre olika sÀtt som förmedlingen sker pÄ.

Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlÀgga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven studerat i vilket syfte kartlÀggning sker och vilka metoder som anvÀnds. SÀrskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av SprÄkutveckling, och nÄgra pedagogers uppfattning om detta material. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkÀter som besvarats av personal pÄ totalt 32 förskolor.Barns sprÄkutveckling Àr komplex och pÄverkas av mÄnga faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vÄrt resultat att kartlÀggning Àr nödvÀndigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och dÀrmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivÄ.