NÀstan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvÄrden drabbas av en vÄrdskada och som följd har patientsÀkerhetsfrÄgor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsÀkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner dÀr bl.a. bristfÀlliga rutiner för samverkan och kommunikation Àr vanliga orsaker. Teamarbete Àr en vanligt förekommande samarbetsform inom vÄrden och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingÄr och som för tillfÀllet arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmÄga styrs av mÀnskliga psykologiska och fysiologiska begrÀnsningar vilket leder till att misstag och fel Àr oundvikliga.

Att lyckas med byggprojekt Àr det som alla inblandade i projektet strÀvar efter och Àr det slutliga mÄlet. Definitionen av ?ett lyckat byggprojekt? Àr nÀr det genomförts pÄ ett sÀtt dÀr alla parter Àr nöjda vilket gÀller flera olika aspekter. Det frÀmsta sÀttet att mÀta framgÄngen med ett projekt Àr ta reda pÄ om kunden Àr nöjd. En nöjd kund innebÀr att budget och tidsplan hÄlls och för att uppnÄ detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan.

BakgrundUnder 90-talet har den svenska hÀlso- och sjukvÄrden upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbÀttra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. VÄr studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att anvÀnda balanserat styrkort som Àr en metod frÄn den privata sektorn inom hÀlso- och sjukvÄrden innebÀr svÄrigheter vad gÀller det övergripande resultatmÄlet och definition av vem som Àr kund. Till dessa kommer det allmÀnna problemet med hÀlso- och sjukvÄrdens komplexa karaktÀristik dÀr verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka hur balanserat styrkort anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden samt specificera och utvÀrdera vad som krÀvs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hÀlso- och sjukvÄrden.MetodFör att uppnÄ uppsatsens syfte har en fallstudie med tvÄ undersökningsobjekt inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden anvÀnts.

De senaste Ären har intresset för hÄllbarhet ökat enormt. Alltfler företag satsar pÄ att bedriva och utveckla ett hÄllbarhetsarbete i syfte att erhÄlla konkurrensfördelar och tillfredsstÀlla kraven frÄn berörda intressenter. Forskningen inom hÄllbarhet har frÀmst bidragit till ökad en förstÄelse för den externa kommunikationen av hÄllbarhetsarbetet, och lett till förbÀttrade rutiner för hur företag redovisar detta. De interna rutinerna och styrningen för hÄllbarhetsarbetet har dÀremot inte har uppmÀrksammat pÄ samma sÀtt. Med hjÀlp av styrningen har företag potential att identifiera hot och möjligheter, förbÀttra kommunikation och innovation, samt mÀta och följa upp resultat för hÄllbarhetsarbetet.

Syftet med uppsatsen har varit att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram motpolerna kringdagens konsumtion av digital underhÄllningsmedia och faststÀlla om konsumenters syn pÄ vÀrdekan relateras till deras val av att antingen betala för Àgandet eller för tillgÀnglighet av den. Metoden har bestÄtt av Ätta stycken kvalitativa intervjuer dÀr respondenter fÄtt frÄgor om sinkonsumtion av digitala underhÄllningsmedia inom; musik, video, spel och podcasts. Uppsatsen kommer fram till att konsumenter ser vÀrdet i anvÀndningen av mediet och inte iÀgandet av det. Konsumenterna vill sÄledes hellre strömma sin media Àn att ladda ner den. DevÀljer dÀrför mer eller mindre obehindrat den tjÀnst som har bÀst utbud.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Dagens företag förvÀntas att snabbare samla in och bearbeta information och anpassa sin verksamhet efter informationen för att attrahera och behÄlla de duktiga medarbetare skapar varaktigt lÀrande i organisationen. Flera akademiska undersökningar visar leder till varaktiga konkurrensfördelar och framför allt överlevnad.Syftet Àr att genom en jÀmförande fallstudie undersöka hur nÄgra företag strÀvar efter att skapa en lÀrande organisation.Inriktningen Àr abduktiv och sÄvÀl primÀr- som sekundÀrdata Àr underlag dÀr primÀrdatan bestÄr av semistrukturerade intervjuerAnalysen visar att Àven om samtliga undersökta fallföretag har insett vikten av att skapa lÀrande organisationer sÄ har de inte till fullo insett vilka faktorer som pÄverkar och skapar förutsÀttningar. FörÀndringsarbetet slutar ofta vid uttalade intentioner utan nödvÀndiga förÀndringar i processer, kultur och vÀrderingar. Ett (alltför) stort fokus pÄ kortsiktiga mÄl leder ofta till single-loop lÀrande nÄgot som riskerar ha en konserverande effekt pÄ organisationen istÀllet för en effektiv förÀndringsbenÀgenhet...

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Den traditionella undervisningen i bild utgÄr oftare frÄn traditionella metoder Àn en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och Àmnesintegrerat. MÄnga elever blir mer rÀdda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju Àldre de blir, mot nÀr de var smÄ. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildÀmnet mer tid och pÄverka elevernas engagemang för bildÀmnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förÀndras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhÄllningssÀtt i en traditionell bildundervisning.

Följande studie har utgÄtt ifrÄn ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhÀllet utifrÄn det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dÀr hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen anvÀnds som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara pÄ frÄgor om pÄ vilket sÀtt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och pÄ vilket sÀtt bruksandan frÀmjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad.Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som prÀglas av de normer och vÀrderingar som etablerats över generationer och som pÄ olika sÀtt Ànnu lever kvar i de brukssamhÀllen som finns runt om i Sverige. Bruket har i mÄnga samhÀllen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av mÄnga ansetts som en trygghet, i form av nÀrhet, men ocksÄ som möjlighet till sysselsÀttning och som inkomstkÀlla.Bruksandan visar pÄ skarpa grÀnsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhÀlsoperspektivundersöka hur Är 6-9-lÀrare upplever skolans drogförebyggandearbete. Sexton intervjuer genomfördes med Är 6-9-lÀrare somarbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjÀlpav en kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier som beskrev hurlÀrare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Attbidra till elevers sjÀlvinsikt, Skilda förutsÀttningar och LÀraresgrad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripandetemat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.Informanterna beskrev att arbete med vÀrdegrund i skolorna Àrpositivt och att det uppskattas av bÄde elever och personal.

Syftet med studien Àr att intervjua ledare och klarlÀgga deras Äsikter: i) om hur de ser pÄ mÄngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pÄ mÄngfald och iii) hur de sjÀlva ser pÄ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Àr genomförd i en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgÄtt frÄn temana: mÄngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frÀmst ser mÄngfald utifrÄn kön men Àven i viss mÄn Älder och etnicitet.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig pĂ„ fyra intervjuer samt tvĂ„ observationsdagar. Vi har valt att se pĂ„ hur organisationen, kulturen och ledaren pĂ„verkar varandra, men ocksĂ„ hur man som ledare vĂ€ljer ledarstil beroende pĂ„ situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förĂ€ndring i organisationen. De teorier vi har anvĂ€nt Ă€r Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om vĂ€rden.

MÄlet med uppsatsen Àr att hjÀlpa reklambyrÄers Àgare och ledning att förstÄ vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbÀttra dess konkurrenskraft och pÄ sÄ sÀtt överleva pÄ den hÄrt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrÄs vÀrde bestÄr av de personer som arbetar dÀr och det Àr sÄledes genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har dÀrför den interna organisationen fÄtt stÄ i fokus nÀr konkurrensstrategier har studerats.Genom fallstudier pÄ tre Stockholmsbaserade reklambyrÄer har författarna Àmnat analysera och utvÀrdera byrÄernas konkurrensstrategier med hÀnsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har dÀrför genomförts med anstÀllda pÄ byrÄerna för att fÄ en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsÀttningar för att skapa vÀrden har sedan stÀllts emot en undersökning av vad de tillfrÄgade reklaminköpande företagen vÀrdesÀtter hos sin leverantör, för att se om reklambyrÄerna arbetar för att tillgodose kundernas behov.De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyrÄer ska lyckas förbÀttra sin konkurrenskraft Àr flera.