I den offentliga verksamheten utgör budget frÀmst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. PÄ senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten frÄn den privata sektorn om hur budget bör anvÀndas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sÀtter mer fokus pÄ det mÀnskliga beteendet och deltagandet frÄn budgetuppstÀllandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn dÀr man har upptÀckt vikten av hur viktigt det Àr med inre effektivitet inom verksamheten för att ocksÄ lyckas med att fÄ en god yttre effektivitet.

Denna uppsats undersöker konsumentgrupp Generation Y:s attityd till Corporate SocialResponsibility (CSR) samt marknadsföring av CSR. Vidare undersöks i uppsatsen Generation Y:sattityder till CSR samt marknadsföring av CSR gÀllande detaljister inom snabbmatsbranschen iSverige. Uppsatsens teoribildning baseras pÄ teorier om attityder frÄn framförallt Fishbein ochAjzen (1975), samt teorier om CSR och marknadsföring av CSR. Teorin knyts samman i enanalysmodell baserad pÄ Wang och Andersons (2011) CSR-modell. Resultatet baseras pÄ dels enkvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning, dels en kvalitativ studie i form avsemistrukturerade intervjuer.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och hur medarbetarna förmedlar varumÀrket. Stockholm stad anvÀnder visionen "Ett Stockholm i vÀrldsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna pÄverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien Àr Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavÄrdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgÄngar i den befintliga organisationen? Vilka förutsÀttningar Àr centrala för att arbetet med barnavÄrdsutredningar ska fungera bra? Som metod anvÀndes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavÄrdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen dÀr ledningen lÀgger ett större ansvar pÄ arbetsgruppen att sjÀlv ÄtgÀrda och hantera de begrÀnsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag Àn de grupper dÀr ledningen tar ett större ansvar.

Trygghet Àr en viktig faktor i hemsjukvÄrd, dÀr distriktssköterskors förmÄga att ge trygghet betyder mycket för vÄrdens kvalitet. Syftet med denna studie Àr att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge trygghet till personer i hemsjukvÄrd. Studien Àr baserad pÄ sex intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats. Denna analys resulterade i ett tema: Skapa tillit och kunna möta personers behov vilken innefattar fem kategorier: FörvÀntningar pÄ en tillitsfull relation, Vara tillgÀnglig, visa kontinuitet och engagemang, Kompetens att förstÄ personers behov, FörmÄga att möta otrygghet, FörstÄ hemmets betydelse samt dess begrÀnsningar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att trygghet gavs nÀr de bekrÀftade personer i hemsjukvÄrd som individer, var engagerade, frÄgade hur de mÄdde, hade kunskap och var skickliga, gav tillfredstÀllande information samt fick personer att ?kÀnna sig hemma?.

Studien bygger pÄ Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie vÀrderade frÄn ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger pÄ hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var Ätta medarbetare varav tre mÀn. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvÀrda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstÀmmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvÀrda egenskaperna.

Det finnas olika orsaker till varför organisationer vÀljer att införa ett styrsystem. De behöver ofta visa upp att de utrÀttar nÄgot med deras verksamhet det vill sÀga att de Àr rationella resursutnyttjare. En annan orsak till att införa ett styrsystem kan vara att man vill marknadsföra sin organisation till den omgivningen man befinner sig i. I politiska organisationer Àr detta vanligt dÄ man vill fÄ mer resurser frÄn statsmakterna. Rikspolisstyrelsen har sedan Är 2004 utvecklat en ny resultatuppföljningsmodell som benÀmnts polisens resultatredovisning (PRR).

Kompetensutveckling Àr i mÄnga företag en lika sjÀlvklar förutsÀttning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hÄlla sig vid liv och vara framgÄngsrik. Arbetet med att utveckla en organisation gÄr inte att generalisera eftersom varje företag Àr en komplex organism. Uppsatsen fokuserar pÄ att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling vÀrderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sÀtt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar Àven upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mÀtas och tas tillvara.Syftet med studien Àr dÀrmed: att analysera uppfattningar om vÀrdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med HR- och linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstÄende har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie pÄ Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgÄr frÄn teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt omrÄde.

DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.

BakgrundDagens samhÀlle med ökad utbildnings- och kompetensnivÄ stÀller andra krav pÄ organisationerna Àn tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mÀnskliga resurser, det vill sÀga individens behov och roll i organisationen. Det lÀggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rÀttvisa, respekt, integritet och arbetsinnehÄll. Att mÀnniskan Àr en viktig resurs innebÀr att organisationen mÄste ta hand om henne pÄ rÀtt sÀtt. Hon mÄste fÄ möjlighet att vÀxa och utvecklas inom organisationen, dÄ en vÀl motiverad anstÀlld presterar bÀttre och ger dÀrmed en större möjlighet för företaget att nÄ framgÄng.SyfteSyftet Àr att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna Àr tillÀmpliga i den speciella kontexten.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal pÄ ett callcenter som arbetat lÀnge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhÄllande till kÀnslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbÀttras för att det ska uppfyllas i större utstrÀckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjÀlp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansÄg att det Àr viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansÄgs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stÀrkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

Vi har studerat hur budget anvÀnds för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, LuleÄ tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen pÄ budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivÄ. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer pÄ olika nivÄer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader pÄ budgetens vÀrde varierar mer med typ av verksamhet Àn mellan olika nivÄer i organisationen. Samtliga Àr eniga om att budgeten har ett stort vÀrde för planering av verksamheten och Àven att den Àr viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet personalutbildning, som strĂ€cker sig sedan lĂ„ngt tillbaka i tiden och omtalas i form av lĂ€rande. Detta har satt sina spĂ„r i mĂ„nga organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig pĂ„ yrket revision och redovisning som Ă€r en bransch som satsar stark pĂ„ personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav pĂ„ vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte Ă€r att fĂ„ insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att anvĂ€nda sig utav bĂ„de kvalitativa och kvantitativa ansatser, dĂ€r den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begrĂ€nsad attitydstudie?, dĂ€r tio ny examinerade studenter tillfrĂ„gades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bĂ€sta möjliga resultat vid anstĂ€llning.

SammanfattningTitel: StjĂ€rnornas krig ? kampen om IT-kompetensen fortsĂ€tterFörfattare: Kristina Bergmark och Elias ÖmanHandledare: Agneta HugemarkLĂ€rosĂ€te: Uppsala UniversitetDatum: 2013-06-04Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att ge en ökad insyn i vad som uppfattas som attraktivt hos en arbetsgivare av arbetskraft med IT-kompetens som arbetar inom organisationen 3. Uppsatsen Ă€mnar ocksĂ„ ge insyn i vilka krav och normer denna arbetskraft tvingas underkasta sig till följd av sitt medlemskap i denna organisation.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 6 anstĂ€llda pĂ„ företagets 3:s IT-avdelning och 2 HR-anstĂ€llda inom organisationen. Materialet analyserades och diskuterades utifrĂ„n de teoretiska begreppen kollektiva resurser och zone of indifference.