Studien bygger pÄ Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie vÀrderade frÄn ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger pÄ hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var Ätta medarbetare varav tre mÀn. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvÀrda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstÀmmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvÀrda egenskaperna.

I en vĂ€xande organisation finns risk för att kommunikationen blir lidande dĂ„ denna inte fungerar pĂ„ samma sĂ€tt i en liten, respektive stor, organisation. Det Ă€r viktigt att kommunikationen utvecklas i takt med att organisationen expanderar. En stor organisation krĂ€ver mer Ă€n möten och personliga kontakter för att alla ska bli involverade i organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett intranĂ€t kan utvecklas för att gynna samtliga inom en organisation, med fokus pĂ„ medarbetarna. Genom att studera teori kring Ă€mnet skapades en grund för att kunna utföra en fallstudie vid organisationen Modo Hockey i Örnsköldsvik.

Det nya samhÀllets arbetsliv kÀnnetecknas av krav pÄ flexibilitet pÄ organisationer och individer. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pÄ vilka kriterier utöver formella meriter sökande fÄr medlemskap i en arbetsorganisation. UtgÄngspunkten i teorin Àr en beskrivning av förÀndringen mot ett allt mer flexibelt arbetsliv dÀr individer sÄ vÀl som organisationer stÀlls inför nya krav. DÀrefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrÄn fyra kÀnnetecken; tillhörighet, tillgÄng till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter frÄn fyra organisationer.

Liksom andra myndigheter i statlig regi har Försvarsmakten sedan 2004 arbetat med sin vĂ€rdegrund. AvsevĂ€rda resurser har investeras i att arbeta fram vĂ€rdegrundsorden Öppenhet, Resultat och Ansvar, pĂ„ vars grund allt arbete inom organisationen ska vila. Syftet med denna uppsats har varit att studera de upplevda effekterna som Försvarsmaktens vĂ€rdegrundsarbete haft pĂ„ officerares arbete med trupputbildning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats dĂ€r det empiriska materialet framtagits med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer med sex officerare pĂ„ tre olika förband i Stockholmsregionen. UtifrĂ„n tidigare teori och forskning om organisationskultur och vĂ€rdegrund identifierades tre grundlĂ€ggande teman som sĂ€rskilt intressanta vad gĂ€ller vĂ€rdegrundens effekter, huruvida officerarna finner att arbetet med vĂ€rdegrunden skapat en större ?vi-kĂ€nsla? inom organisationen, om arbetet ökat förtroendet för Försvarsmakten som myndighet och arbetsgivare samt om upplevelserna skiljer sig mellan yngre och Ă€ldre officerare.

Ett företags organisationskultur bestÄr av ett gemensamt vÀrdesystem som har en meningsskapande funktion för de anstÀllda i företaget som identifierar sig med organisationen. I en företagsfusion, dÀr tvÄ eller flera företag gÄr samman, har det visat sig vara svÄrt att förena olika organisationskulturer pÄ grund av motstÄnd frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning kring detta har till stor del fokuserat pÄ de anstÀlldas agerande i en fusion. Syftet med denna studie var att undersöka hur anstÀlldas meningsskapande i en fusion pÄverkades av deras identifikation med organisationen. Med en kvalitativ intervjustudie undersöktes hur anstÀllda i fyra företag hade upplevt en fusion av företagen.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanstÀlld ?matchar? en organisation i form av personlighet och vÀrderingar, snarare Àn att denne besitter rÀtt yrkeskunskaper. Syftet Àr Àven att utreda om det finns en existerande organisationskultur pÄ ett industriföretag, samt hur genomgÄende denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten Àr baserade pÄ tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med tvÄ personer frÄn organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med tvÄ olika rekryteringsföretag.

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en förÀnderlig miljö dÀr förutsÀttningarna kan komma att Àndras utifrÄn den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mÄl som sÀtts av kommunfullmÀktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nÄ mÄluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsomrÄdet. En svÄrighet i att nÄ mÄluppfyllnad kan vara att mÄlen inom HR ofta Àr av mjukare karaktÀr och dÀrmed svÄra att mÀta. Sett ur ett HR-perspektiv Àr tidigare forskning begrÀnsad nÀr det handlar om kommunala tjÀnstemÀns relationer till förtroendevalda.

Both authors of this study have been involved in the School of Business at UmeÄ University Student Association (HHUS) and is due this discovery deficiencies and problems within the association. The pressure to engage in HHUS is compared with other financial organizations around the country very low. This led us to consider why this is the case. From experience we know that communication between the association and its members are not functioning optimally. Communication itself is essential for motivating students and for that motivation should be high for the students to experience good quality on the engagement. The purpose of this study is to identify lines of communication and motivational factors that affect students who are members of HHUS to get involved or not.

Syftet med studien avser undersöka hur enhetschefer inom socialtjÀnsten resonerar kring begreppet kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt och hur de ser pÄ sin roll i relation till utrymmet för ett kritiskt reflekterande inom den organisation de verkar i. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:- Vad innebÀr ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt för chefer?- Hur resonerar chefer kring sitt inflytande pÄ utrymmet för ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt inom organisationen?- Hur bemöter chefer ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt hos sina medarbetare?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metodstrategi med semi-strukturerade djupintervjuer, utifrÄn en abduktiv ansats. Resultaten har analyserats utifrÄn olika perspektiv pÄ ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, teorier om organisationskultur och ledarskap samt tidigare forskning om reflektion inom socialtjÀnsten samt reflektion i relation till ledarskap. Av undersökningens resultat drar vi slutsatsen att chefernas syn pÄ innebörden av ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt Àr relativt överensstÀmmande dem emellan, nÀmligen att förhÄllningssÀttet innebÀr reflektion och ifrÄgasÀttande utifrÄn olika perspektiv med strÀvan efter en helhetssyn.

Uppsatsen som följer Àr en personalvetenskaplig studie av ett företag i förÀndringsarbete. VÄrt övergripande forskningsintresse var att fÄ kunskap om faktorer som leder till ett framgÄngsrikt förÀndringsarbete. Vi valde dÀrför att studera en pÄgÄende kulturförÀndring i Abba Seafood, dÀr vÄrt syfte var att undersöka hur företagsledning och mellanchefer beskriver, arbetar med och uppfattar förÀndringsprocessen. Den teori och tidigare forskning vi tog del av belyser följande omrÄden: FörÀndringsarbete, att leda i förÀndring, förÀndringsmetoder med positiv inriktning och kommunikation/dialog. Som metod valde vi att arbeta med den kvalitativa ansatsen, som deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka arbetssökandes syn pÄ motivation och vÀgledning. Hur upplever den arbetssökande sin motivation? Vilka faktorer anser den arbetssökande pÄverkar motivationen. Vilken syn har den arbetssökande pÄ vÀgledning i förhÄllande till motivation. Genom att fÄ en större vetskap kring begreppet motivation hoppas vi pÄ att det kan göra oss till bÀttre vÀgledare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att anvÀnda sig för mycket av email istÀllet för av andra typer av kommunikation inom organisationen.Det skickas stora mÀngder email varje dag inom organisationer, men mÄnga organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. DÀrför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs pÄ Sörman Information AB.För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod anvÀnts. Vi har genomfört tio intervjuer pÄ en av avdelningarna pÄ fallföretaget Sörman Information AB.Undersökningen har visat att email Àr den vanligaste kommunikationsvÀgen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anstÀllda pÄ det undersökta företaget.Slutsatsen blir dÀrmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem gÄr att minimera genom att behandla email pÄ rÀtt sÀtt. Som ett hjÀlpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy..

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur FisksÀtra Folkets hus styrs med ett interimistiskt ledarskap. Den ska Àven belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ nÀr en organisation styrs av ett interimistiskt ledarskap.Studien besvarar tre olika frÄgestÀllningar: "Hur har det tillfÀlliga ledarskapet pÄverkat organisationen samt relationen mellan ledaren och medarbetarna?" "Hur upplever den tillfÀlliga ledaren i FisksÀtra folketshus, sin tillfÀlliga position, samt hur upplever medarbetarna i organisationen det tillfÀlliga ledarskapet?" och " Vilka egenskaper, utifrÄn den tillsatta ledarens och medarbetarnas egna erfarenheter, uppfattas vara viktiga i ett tillfÀlligt ledarskaps position och hur bör hon utöva dessa egenskaper?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien anvÀnde sig av semi-strukturerade intervjuer pÄ samtliga anstÀllda i FisksÀtra Folkets Hus. Intervjuerna sammanstÀlldes och utifrÄn den samlade empirin kunde vi tolka och dra slutsatser kring frÄgestÀllningarna.

Den hÀr uppsatsen undersöker utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet Àr att försöka förstÄ hur denna kan hjÀlpa individer att komma bort frÄn kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni fÄ ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fÄtt fram visade att KRIS fungerar pÄ sÄ sÀtt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att vÄga lÀmna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen frÄn att ta steget mot en ny osÀker identitet ute i samhÀllet.