Organisationer mÄste idag ha en förÀndringsberedskap för att ha möjlighet att hÀnga med i utvecklingen. I denna förÀndringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen mÄste fungera och att visionen mÄste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels pÄ litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels pÄ fallstudier, som gjordes utifrÄn intervjuer med ledare frÄn olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla pÄverka sÀttet organisationer kommunicerar visionen pÄ. Undersökningens analys grundar sig pÄ att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrÄn teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

Studien handlar om mÄngfald med fokus pÄ tvÄ olika aspekter; mÄngfaldsbegreppet ochmÄngfaldsarbete i praktiken. Med utgÄngspunkt i en stadsdelsförvaltning inom Göteborgs Stadhar vi undersökt hur begreppet mÄngfald tolkas av personer pÄ olika organisatoriska nivÄer, föratt utröna huruvida det verkar rÄda samsyn kring begreppet. Vi har Àven undersökt hur personernapraktiskt arbetar med mÄngfaldsfrÄgor, samt analyserat hur individers tolkningar ochuppfattningar om begreppet relaterar till mÄngfaldsarbete i praktiken.Begreppet mÄngfald Àr svÄrfÄngat och mÄngtydigt och det saknas en fast definition. Denna studieredogör frÀmst för tidigare forskning rörande mÄngfald som organisationsidé samt kritiska studierpÄ omrÄdet. För att skapa förstÄelse för vÄr empiri har vi anvÀnt oss av översÀttningsteori somillustrerar hur mÄngfaldsbegreppet tolkas och sprids inom organisationen.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar resultatet frĂ„n en enkĂ€tundersökning bland ledare och medarbetareanstĂ€llda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet Ă€r att se om det verkar finnas nĂ„grakönsbundna mönster i de anstĂ€lldas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n andrahandsmaterial i form av resultatet frĂ„n nĂ€mnda enkĂ€tundersökning samtregisterdata och rapporter gĂ€llande den aktuella organisationen. FrĂ€mst Ă€r det tre av kommunensförvaltningar som stĂ„r i fokus, tvĂ„ kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt förvaltningarnas genusmĂ€rkning kan spela in för de anstĂ€lldas upplevelser.Även genomgĂ„ende skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrĂ„n dengjorda enkĂ€tundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gĂ€llandekommunen anvĂ€nds för att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring den omgivning som de anstĂ€llda sombesvarat enkĂ€ten Ă„terfinns i.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

FörÀldrainflytande i förskola och förskoleklass Àr en viktig del i pedagogers och förÀldrars vardag. Det stÄr uttryckligen i lÀroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med förÀldrarna pÄ ett sÀtt som utvecklar innehÄllet i verksamheten. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogers och förÀldrars uppfattning av förÀldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig pÄ frÄgorna: Vad vill förÀldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utstrÀckning ges det möjlighet till inflytande för förÀldrar? Hur bemöts förÀldrars tankar och Äsikter? Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativa metoder sÄ som intervjuer och enkÀter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrar och pedagoger Àr vÀl medvetna om att det skall finnas förÀldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över.

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Denna uppsats Àr skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som Àr en del av rÀddningstjÀnsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever pÄ de högstadieskolor som de besöker tvÄ gÄnger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie Àr VÄlbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad.Syftet med studien Àr att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnÄ med sitt kommunikativa arbete bÄde i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de fÄr ut det de vill till de skolor som studien Àr avgrÀnsad till. Studien Àr bÄde en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med ungdomarna som arbetar pÄ organisationen, dÀr syfte var att ta reda pÄ vad organisationen vill uppnÄ med sitt kommunikativa arbete.

I den kommunala Àldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen Àr politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsÀttningar Àn de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjÀrde Är kan komma att göra en helvÀndning i de direktiv som skickas nedÄt och man kan dessutom ha flera chefsnivÄer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer pÄ nedre nivÄ skall utföra sitt arbete. Att vÀlja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna pÄverka antingen andra mÀnniskor eller organisationens resultat men frÄgan Àr hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap pÄ nedre nivÄ i den kommunala Àldreomsorgen dÄ sÄ mÄnga nivÄer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien Àr dÀrför att utifrÄn mellanchefer pÄ nedersta chefsnivÄns beskrivningar formulera en förstÄelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala Àldreomsorgen genomförts.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Eleverna och lÀrarna vid Teknikprogrammet pÄ VÀsterviks Gymnasium har under en försöksperiod höstterminen-01 till vÄrterminen %u201302, bildat en programstyrelse med elevmajoritet, i syfte att stÀrka elevinflytandet inom programmet..

I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Aktivitet som terapeutiskt medium har varit centralt för att utveckla arbetsterapiprofessionen genom att anvÀnda aktivitet som mÄl och medel. Arbetsterapi Àr grundat pÄ att engagemang i aktivitet Àr nödvÀndigt för hÀlsa och vÀlmÄende. Trots detta har mycket av professionsutvecklingen lett till interventioner som inte Àr aktivitetsbaserade. Basal KroppskÀnnedom? (BK) och arbetsterapi har flera gemensamma grundantaganden.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Introduktion av nyanstÀllda ? det vill sÀga socialisation ? Àr en viktig strategisk frÄga för företag och organisationer. En annan viktig frÄga Àr företagens förmÄga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning Àr en betydelsefull faktor för hur den nyanstÀllde förhÄller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanstÀllda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanstÀllda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien Àr att undersöka nyanstÀlldas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.