Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna anvÀnder, pÄverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer pÄverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över tvÄ avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkÀtundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar pÄ en tendens att de respondenter som anvÀnder sig av ett fÄtal copingstrategier har en lÀgre skattad stressnivÄ, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte pÄverkar antalet anvÀnda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet anvÀnda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar Àven att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande pÄ arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivÄn och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som pÄverkade den skattade stressnivÄn.Nyckelord:.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur socialsekreterare sjÀlva ser pÄ sitt bemötande gentemot klienter och vilka faktorer som omgÀrdar detta. För att förstÄ detta har vi anvÀnt oss av maktperspektivet, relationsperspektivet samt begreppet grÀsrotsbyrÄkrater. För att fÄr en fördjupad förstÄelse har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta socialsekreterare fördelade pÄ tre socialkontor. För att nÄ vÄrt syfte hade vi tre frÄgestÀllningar som berörde vad som upplevs som ett gott/mindre gott bemötande, hur det vÀrderas, vilka förutsÀttningar som föreligger samt hur klienterna pÄverkar socialsekreterarnas bemötande. Vi har kunnat se att socialsekreterarna vÀrderar bemötandet mycket högt och att det Àr en förutsÀttning för att kunna fÄ till ett bra arbetsklimat.

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Statistisk processtyrning, SPS, Àr ett vÀlkÀnt verktyg som anvÀnds för kvalitetsförbÀttringar inom organisationer vÀrlden över. De senaste Ären har tillverkande organisationer tenderat att gÄ mot kortare serier, vilket medför en problematik nÀr de vill tillÀmpa statistiska metoder som Àr utvecklade för traditionell masstillverkning. FramgÄngsfaktorer för implementering av SPS vid smÄ serier Àr ett relativt outforskat omrÄde och krÀver dÀrför ytterligare forskning. Syftet med denna studie var att ta fram en modell över hur SPS framgÄngsrikt kan implementeras av organisationer med smÄ serier och en stor detaljflora. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod.

Slutsatsen pÄ vÄr problemformulering Àr att Boverket anvÀnder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som sÀkerstÀller information. Rapporterna Àr uppföljning av: FinansiÀr, kostnadsbÀrare och kostnadsstÀlle. Genom att rapporterna Àr standardiserade innebÀr det att som avsÀndare/mottagare anvÀnder/ talar samma sprÄk. Det innebÀr att nÀr informationen frÄn rapporterna ska kommuniceras vidare (uppÄt och nerÄt) inom organisationen, sker det pÄ ett mer effektivt sÀtt. Det i sin tur underlÀttar för snabbare och mer vÀlgrundade beslut.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistÄnd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriÀrmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berÀttade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriÀrmöjligheter inom enheten. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriÀrmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistÄnd? Analysen utgick frÄn tidigare forskning inom omrÄdet samt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

Kunskap Àr idag ett maktvapen för företag i den hÄrda konkurrenssituation som rÄder pÄ mÄnga marknader. Det kan dÀrför vara av vikt för företag att fÄ de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, sÄ att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som Àr svÄrast att överföra mellan medarbetare Àr den kunskap som benÀmns som tyst, eftersom denna kunskap inte gÄr att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter pÄ Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, produktutvecklingsavdelningen pÄ Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sÀtt för att underlÀtta den tysta kunskapsöverföringen.

I ett konkurrenskraftigt samhÀlle mÄste mÄnga företag fundera över hur de kan stÀrka sin position pÄ marknaden. Kunskap Àr idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer Àr en viktig del i jakten pÄ framgÄng. Företag har lÀnge bildat olika typer av nÀtverk som hjÀlper dem fÄ fler fördelar i den allt snabbare, vÀxande marknaden och pÄ senare tid har ocksÄ andra typer av nÀtverk vÀxt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och nÀringsliv Àr ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och nÀringsliv Àr vÀldigt fördelaktigt för företagen dÄ detbland annat kan generera i bÀttre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfÀllen vilket pÄ sikt kan ge enhÄllbar utveckling i regionen.

SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.

Alla sÀger att företagarna Àr okunniga om vad revisorernas arbete gÄr ut pÄ, men ingen sÀger varför! Forskare har konstaterat att förvÀntningsgapet mellan företagare och revisorer beror pÄ företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gÄ bakom förvÀntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. UtifrÄn tidigare forskning har vi skapat oss förstÄelse för Àmnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det Àr faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumÀrke, vÀrderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

SamhÀllet Àr förÀnderligt och pÄverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rÄdande omstÀllningar. Företag och organisationer mÄste stÀndigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. TvÄ begrepp som anvÀnds i samband med utveckling och förnyelse i organisationer Àr kreativitet och innovation. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar pÄverka kreativitet och innovation i organisationen.

Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts pÄ LÀnsförsÀkringar för att jÀmföra hur beslutsvÀgar ser ut och hur förankrade strategier och visioner Àr i verksamheten. Resultatet av studien visar pÄ att det finns en vÀl beskriven form för beslutsvÀgar och beslutsforum. Dock Àr dessa vÀgar och forum relativt sett okÀnda i verksamheten vad gÀller deras syften och innehÄll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.

Syftet med vÄr studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess pÄverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum Àr inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur kan pedagoger och elever pÄverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna pÄverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer pÄ tvÄ olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att pÄverka sin miljö, men det krÀver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsÀttningar.

Sammanfattning/ Abstract Detta Àr en studie om specialpedagogiskt arbete pÄ organisationsnivÄ. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielÀrare, rektorer, elevhÀlsopersonal, förvaltningschef, elevhÀlsochef) uttrycker om elevhÀlsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhÀlsan pÄ en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhÀlsoteam för varje rektorsomrÄde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhÀlsoarbete tidigare, specialpedagoger anstÀlls och samtidigt genomförs en organisationsförÀndring pÄ rektorsnivÄ. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta Àr en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, dÀr fokusgrupper anvÀnts som intervjumodell, för att samla utsagor frÄn aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper Àr ett arbetssÀtt hÀmtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhÀlsa olika, vilket indikerar att elevhÀlsan behöver bli tydligare i organisationen.