Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera engagemangets roll i förhÄllandet till sociala problem och belysa detta utifrÄn exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frÄgor om engagemangets betydelse dÄ det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har anvÀnt oss av en rad teorier som vi har tillÀmpat pÄ sociala problem, engagemang samt pÄ trafficking. Teorier som behandlas Àr bland annat Meeuwisse och SwÀrds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhÀlleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan Àr Äterkommande i uppsatsen Àr objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder pÄ engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi pÄ handel med kvinnor för sexuella ÀndamÄl.VÄrt intervjumaterial bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer, med tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor dÀr samtliga Àr utbildade socionomer.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka vÀrden som pÄ lÀngre sikt har avgörande betydelse för att engagera en kund med avseende pÄ lojalitetsprogram.Metod: I studien anvÀndes en kvantitativ metod dÀr en enkÀt med stÀngda svarsalternativ skickades ut till ca 30 000 respondenter. Till enkÀten anvÀndes ordinal- och nominalskala för att möjliggöra Spearman?s rho korrelationsanalys med hjÀlp av statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna anvÀndes sedan för acceptera eller förkasta de hypoteser som deducerats frÄn teorin.Resultat: Resultatet visade att trots en pÄgÄende negativ trend för lojalitetsprogram sÄ skapar de engagemang och Àr betydande för kunden. Det vÀrde som visade sig ha signifikant betydelse för engagemanget var kundens mervÀrde.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet pÄverkar organisationen. Slutsatsen Àr att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering pÄ rÀtt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det Àr företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, mÄlstyrning och utvÀrdering, organisatoriskt lÀrande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext dÀr kontinuerliga förÀndringar efterfrÄgas och höga krav stÀlls pÄ kunskapsutveckling.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsÀttning har inneburit högre krav pÄ styrmetoder hos sÄvÀl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förÀndringar i styrmetod (pÄ engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som pÄ företagsnivÄ driver förÀndring i styrmetod och vilka barriÀrer som organisationen mÄste övervinna för att lyckas med förÀndringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mÄl Àn privata organisationer vars mÄl mÄnga gÄnger Àr att tjÀna pengar.

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att utifrÄn teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrÄn frÄgestÀllningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för Àmnet idrott och hÀlsa och deras sjÀlvskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till Àmnet idrott och hÀlsa och deras uppskattning av förÀldrarnas engagemang för Àmnet idrott och hÀlsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i Ärskurs ett och tvÄ, frÄn en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkÀt i tvÄ delar. Den första delen innefattade items för att mÀta typ av motivation.

Frivilligt socialt arbete prÀglas ofta av en asymmetrisk relation, dÀr den frivillige ger och hjÀlpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan pÄverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet Àr Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlÀtta introduktionen i det svenska samhÀllet för personer som nyligen invandrat. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att förstÄ drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

Dagens teknologiska och samha?lleliga utveckling har fo?ra?ndrat organisationens plattform och sa?tt att kommunicera. Dessa fo?ra?ndringar har gjort att vissa komponenter som begreppet varuma?rke har blivit allt viktigare och fa?tt mer uppma?rksamhet av organisationer och inom medie- och kommunikationsomra?det. Fo?r att ett varuma?rke ska ha ett va?rde ma?ste begreppen image och profil sta?mma o?verens med varandra, det go?r dessa begrepp lika viktiga som hela varuma?rkesbegreppet.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

ElevhÀlsa innebÀr frÀmjande av elevers hÀlsa, lÀrande och utveckling. PÄ skolor i Sverige ska tillgÄng finnas till kurator, skolsköterska, skollÀkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhÀlsoarbetet sett ur elevhÀlsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhÀlsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mÄl de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes mÄlinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhÀlsoteam pÄ gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en vÀl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar mÄnga olika aspekter och har som syfte att hjÀlpa företagen att nÄ sina mÄl och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag Àr uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 Ären, utan att anvÀnda budget i organisationen. Detta har krÀvt en vÀl fungerande ekonomisk styrning dÀr organisationen bland annat Àr decentraliserad.

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anstÀllde. Studier av hÀlsofrÀmjande interventioner pÄ arbetsplatsen visar att bÀst resultat uppnÄs om interventionen riktar sig samtidigt till bÄde individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanstÀllda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, pÄverkat arbetsplatsen. Studien syftade Àven till att söka förstÄelse för chefernas vidare tankar kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ organisationsnivÄ utifrÄn ett perspektiv dÀr hela vardagen inkluderas.