Volunteering involves performing tasks without receiving any compensation for it. Interest in this idealistic commitment to non-profit organizations is growing and the primary reasons for this is to help other people, pursue their interests and contribute to the organization.The purpose of the study is to examine what it is that motivates individuals to commit to non-profit organizations. This study will only examine aid organizations. In order to answer the question four different theories have been used and these are the most fundamental theories in this field. These theories are Maslow's hierarchy of needs, Hertzberg's two-factor theory, Self-Determination Theory and The Gift.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr av beskrivande samt analyserande karaktÀr och Àmnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. MÄlet Àr att sedan identifiera om, och i sÄ fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkÀter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullstÀndiga strategier för kriskommunikation, Àven om det informellt gÄr att se tydliga mönster i hur sÄdan kommunikation sköts. Denna prÀglas av organisationens hierarkiska struktur och gÄr i praktiken till och frÄn nÀrmsta chef. Organisationen Àr prÀglad av en traditionell syn pÄ kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslÄr att organisationen i större utstrÀckning anammar en senmodern syn pÄ kriskommunikation..

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgÄtt flera stora förÀndringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fÄtt ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar pÄ svÄrigheter att rekrytera och behÄlla chefer, dÀrför Àr viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsÀttningar inom arbetsinnehÄll, arbetstillfredsstÀllelse, samt arbetsförhÄllanden. I chefsyrket ingÄr tre roller varav en Àr medarbetarrollen som enligt teorin inte Àr speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte Àr att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas.

Employer Branding Àr ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behÄlla personal. I nÀringslivet talas det om tre starka skÀl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden, för det andra stÀller mÀnniskor i dagens samhÀlle högre krav pÄ arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs pÄ uppdrag av Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare frÄn en avgrÀnsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstÄ vilka aspekter som anstÀllda ser som attraktiva med arbetsgivaren men Àven hur de identifierar sig med den.

UtifrÄn antagandet att individer Àr nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmÀtning och incitamentsystem förstÀrka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision Àr vanligt inom sÀljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för sÀljande organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn ett synsÀtt dÀr en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstÀmma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstÀmma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, dÀr intervjuer med sÀljare och personal pÄ ledande befattning utförts, undersöks hur sÀljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstÀmmer samt om sÀljares faktiska beteende överensstÀmmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstÀmmer och att det Àven rÄder total överensstÀmmelse mellan sÀljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsÀtt som utgjort uppsatsens utgÄngspunkt. .

Det finns mycket forskning om beslutsfattande och ledarskap, om intern kommunikation och organisationskultur, men samtidigt kĂ€nner vi, författarna, att ett viktigt perspektiv för att kombinera dessa begrepp saknas. I och med denna uppsats presenterar vi begreppet beslutsutvĂ€rdering som ett sĂ€tt för en ledare att lĂ€ra kĂ€nna beslutsklimatet i sin organisation och med bakgrund av denna information kunna kommunicera sina beslut pĂ„ mer effektiva sĂ€tt. Detta görs framförallt genom att identifiera och sen hantera det inneboende motstĂ„ndet inom organisationen.För att kunna testa beslutsutvĂ€rdering presenterar vi Ă€ven ett eget verktyg för Ă€ndamĂ„let ? MÅL (MotstĂ„nd, Återkoppling, Ledarskap) ? vilket ligger till grund för den empiriska undersökningen av forskningsomrĂ„det.Vi har funnit att beslutsutvĂ€rdering har potentialen att identifiera det motstĂ„nd som finns kopplat till fattade beslut och ge ledaren möjlighet att pĂ„ ett proaktivt sĂ€tt agera dĂ€refter. Vidare har vi funnit tendenser till att beslutsutvĂ€rdering kan bidra till en ökad engagemangsnivĂ„ hos personalen vars Ă„sikter och uppfattningar tas tillvara pĂ„.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstÄ ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanstÀlld inom sÀrskilt boende. FrÄgestÀllningar i studien Àr  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna nÄgon form av informell introduktion och i sÄ fall hur beskriver de den??. Metoden Àr kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjÀlp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anstÀlldes inom sÀrskilt boende Äret 2012 i UmeÄ kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försÀmrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena mÄste förÀndras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den hÀr uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förÀndras för att eleverna ska kÀnna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen Àr utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iÄrskurs fem. Resultatet har sedan stÀllts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jÀmför jag Àven resultaten med vadtidigare forskning sÀger om hur NO-undervisningen kan förÀndras.

Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

Uppsatsens syfte att ta reda pÄ om individer Àr mer benÀgna att skÀnka pengar om en privatbistÄndsorganisation erbjuder produkter i en gÄvoshop som sedan skickas till mÀnniskor i ettredan pÄ förhand bestÀmt omrÄde, jÀmfört med om organisationen erbjuder mer generellbistÄndsgivning till organisationen i stort. Vidare Àr syftet att testa om det finns ett sambandmellan möjligheten att köpa produkter i en gÄvoshop och kÀnslor av vÀlbefinnande hosbistÄndsgivaren vid gÄvotillfÀllet. Slutligen Àr uppsatsens syfte att undersöka ombenÀgenheten att skÀnka pengar genom möjligheten att köpa produkter i en gÄvoshop jÀmfört med att skÀnka pengar generellt till en organisation ser olika ut i olika grupper av medborgare.Studien utformas genom ett experiment som genomförs med hjÀlp av frivilliga pÄcentralstationen i Göteborg. Hypoteserna prövas genom ett independent sample t-test ochgenom en regressionsanalys med interaktionsvariabler. Resultatet visar att personer som ges möjlighet att köpa produkter inte blir mer benÀgna att skÀnka pengar och kÀnner inget högre vÀlbefinnande Àn personer som ges möjlighet att skÀnka pengar generellt till organisationen.DÀremot verkar högutbildade personer pÄverkas i högre grad av möjligheten att köpa produkter och det finns ett signifikant samband nÀr utbildning interageras med effekten av typav bistÄnd pÄ benÀgenheten att skÀnka pengar..

Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Man brukar sÀga att allt ligger i betraktarens öga och det gÀller Àven nÀr man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser pÄ den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur Àr de normer, vÀrderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

I en vÀrld full av teknik och information som flödar Àr det viktigt att ha kontroll över den data som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orÀtta hÀnder kan det innebÀra förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall Àven deras kunder. För att undvika detta bör rÀtt sorts skydd anpassas till den typ av data man avser att skydda men Àven organisationen som helhet. Aspekter som frekvens och förödelse vid ett hot men Àven hur viktig datan Àr, Àr olika aspekter som mÄste utvÀrderas för att kunna anpassa och investera i rÀtt typ av skydd. Denna studie jÀmför tvÄ svenska IT-relaterade företag i varierande storlekar med avsikten att undersöka om det finns en relation mellan datasÀkerhetsmedvetandet och företagens storlek, eller om det finns en annan relation som pÄverkar graden av sÀkerhetsmedvetenhet i en organisation.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts vÀrldsmarknad kÀnnetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktÀr som bidrar till att smÄ och medelstora företag förr eller senare, i strÀvan efter bÀttre prestation, kommer att söka sig till utlÀndska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter dÀr de kan utnyttja sina kÀrnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur smÄ och medelstora företag etablerar sig samt förÀndrar sin verksamhet pÄ en tillvÀxtmarknad.

Syfte - Syftet med studien Àr att fÄ en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med stÀndiga förbÀttringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production.Design/ metod - I vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts.Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till Àr att medarbetarna Àr i lÄg utstrÀckning delaktiga i förbÀttringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som Àr delaktiga i beslut Àr ocksÄ mer engagerade i arbetet.Metodkritik ? Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger pÄ respondenternas uppfattningar.