Kvalitetsledning Àr ett Àmne som företag stÀndigt behöver förbÀttra för att hÄlla sig uppdaterade i dagens dynamiska marknad. Företag X har pÄ senare Är vuxit organisatoriskt och gjort stora omorganiseringar, men kvalitetsarbetet pÄ företaget har halkat efter och glidit ifrÄn företagets nya verksamhet, vilket bidragit till mÄnga kundreklamationer pÄ grund av bristande kvalité.Företag X Àr dÀrför i behov att uppdatera och utveckla dess kvalitetsledning för att sÀnka deras interna kostnader och öka kvalitén inom organisationen.Denna rapport syftar till att undersöka hur Företag X kan förbÀttra dess kvalitetsledning genom att undersöka teorier och litteratur inom kvalitetsledning. För detta syfte har en kvalitativ studie genomförts dÀr data har samlats in genom 16 semi-strukturerade intervjuer inom organisationen.Det framgÄr att Företag X har ett grundlÀggande sÀtt att arbeta med kvalitetsledning, vilket skapar mÄnga kvalitetsbrister inom företaget.Med hjÀlp av det teoretiska ramverket har empirin analyserats dÀr tvÄ rotorsaker identifierats inom Företag X; intÀktsbaserad strategi samt smÄföretagarmentalitet i en stor organisation. Det Àr viktigt att Företag X utvecklar sitt kvalitetsledningsarbete genom att definiera kvalité och kommunicera detta tvÀrs genom hela organisationen. Företag X behöver standardisera processer och aktiviteter sÄ att alla inom organisationen arbetar pÄ samma sÀtt och mot samma mÄl..

Vad som skiljer en organisation frÄn mÀngden kan i mÄnga fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. DÀrför Àr det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbÀttra denna kapacitet, genom att pÄ ett sÄ brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. SÄledes blir det en strategisk frÄga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna mÄste ledningen styra organisationen i rÀtt riktning. DÀrigenom kan en kris hindras frÄn att fortplanta sig som ringar pÄ vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbÀttra sin crisis management- kapacitet.

Sjuksköterskeyrket har förÀndrats frÄn att vara uppgiftsorienterat till att sjuksköterskan skall anamma ett helhetsperspektiv pÄ patienten och omvÄrdnaden av denne. En central del i sjuk-sköterskans arbete Àr vÄrdrelationen som skall syfta till att skydda och stÀrka patientens vÀr-dighet samt att minska dennes lidande. Relationen skall prÀglas av ömsesidighet vilket inne-bÀr att sjuksköterskan blir medaktör i patientens lidande, men Àven att hur sjuksköterskan mÄr har en betydande pÄverkan pÄ patienten. Under de senaste femton Ären har frekvensen av emotionella utmattningssyndrom ökat inom humanserviceyrken, vilket kan ses som en konse-kvens av lÄngvarig stress och kÀnslomÀssigt engagemang i krÀvande situationer. I samband med stora pensionsavgÄngar som vÀntar i framtiden och en Äldrande befolkning kommer ef-terfrÄgan pÄ sjukvÄrdspersonal att öka.

Titel: Faktorer för lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster - En jÀmförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivÄ: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter frÄn olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent frÄn HyresgÀstföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har dÀrefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och lÄngsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnÄ kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter Àn skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgÀster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervÀrderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnÄ lÄngsiktiga relationer.

Motion Àr en nyckelfaktor för en god fysisk hÀlsa och det finns stora ekonomiska fördelar för arbetsgivaren med en personalstyrka som motionerar. För att en individ ska engagera sig i en motionsaktivitet krÀvs motivation. Syftet med studien var att undersöka hur graden av sjÀlvbestÀmmande motivation skiljer sig mellan de som motionerar i olika utstrÀckning. Vidare studerades hur graden av sjÀlvbestÀmmande motivationen skiljer sig mellan de som anvÀnder organisationens friskvÄrdssubventioner i olika utstrÀckning. Organisationens friskvÄrdssubventioner bestÄr av friskvÄrdsbidrag och friskvÄrdstimme.

Dagens organisationer möter ett samhÀlle som prÀglas av en accelererande förÀndringstakt. För att vara konkurrenskraftig i en alltmer förÀnderlig vÀrld behöver företag bemÀstra konsten att genomföra framgÄngsrika förÀndringsprocesser.Studien Àgde rum pÄ ett globalt företag med Ätta kontor etablerade i Sverige. Företaget sÀljer tjÀnster via telefon och mail. De senare Ären har prÀglats av hÄrd konkurrens, fÀrre kunder och mindre resurser som tvingat företaget göra ytterligare besparingar. FörÀndringen 1 oktober innebÀr en effektivisering av medarbetarnas arbete.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförÀndringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affÀrsvÀrlden Àven inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer vÀrdeskapande resurs. Tidigare Àgnade sig internrevisorn endast Ät sÀkringsarbete som innebar att granska och utvÀrdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn Àven en roll av rÄdgivande karaktÀr, konsultrollen, vilket innebÀr att denne ger rÄd om förbÀttringsÄtgÀrder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan dÀrför uppstÄ svÄrigheter för internrevisorn att kombinera sÀkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsstÀllelse?NivÄ:C -uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:PÀr Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie Àr att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsstÀllelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats dÀr den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjÀlp av en enkÀt som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens pÄ 67 %, vilket motsvarar 152 anvÀndbara enkÀtsvar. Med hjÀlp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primÀrdatan med hjÀlp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivÄ testadesdÀrefter med hjÀlp av T-tester.

Bakgrund: 100 000 vÄrdskador uppstÄr i Sverige varje Är. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsÀkerheten krÀvs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begÄs. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvÄrdssjuksköterskor upplever att patientsÀkerheten brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

Globaliseringen innebÀr möjligheter för företag att verka pÄ en större marknad, men detta innebÀr ocksÄ att organisationen blir mer utspridd och svÄrkontrollerad. Ett ökat fokus pÄ kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att anvÀnda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrÄn vÄr modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara pÄ repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vÄr undersökning pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen som anvÀnder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vÄr modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjÀnstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stÀrka dess konkurrenskraft. UtifrÄn vÄr modell har vi sedan skapat ett frÄgeformulÀr som ligger till grund för vÄr empiri.

Syftet i min undersökning Àr att skapa större förstÄelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och fÄ en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frÄgestÀllningar utformats: Vad Àr psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar pÄ arbetsplatsen? I vilken mÄn pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln pÄ arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige dÀr en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar pÄ personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna Àr med i en servicegrupp pÄ organisationen.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhÀlle Àr företag som förlitar sig pÄ individers kompetens för framgÄng oftast mycket sÄrbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har ocksÄ problem med en allt för hög personalomsÀttning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel pÄ ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anstÀllda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har dÄ svÄrt att kontrollera de anstÀlldas insatser samtidigt som det fysiska anstÄndet till det egna företaget kan pÄverka individens kÀnsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anstÀlld i företaget.

Det finns de individer som pÄ grund av deras uthÄllighet och engagemang beskrivs som eldsjÀlar. De uppmÀrksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstÄr som nödvÀndiga för arbetets innovativa progression. EldsjÀlarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare Är uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjÀlar klarar inte av den lÄngvariga stressen utan brÀnner ut sig.

De har blivit allt vanligare att företag samarbetar i nÀtverk dÄ konkurrensen pÄ marknaden ökat. Strategiska SME-nÀtverk anvÀnds ofta av smÄ och medelstora företag för att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur företag i strategiska SME-nÀtverk kan arbeta för att uppnÄ gemensamma mÄl samt vilka problem och möjligheter som kan uppstÄ i detta arbete. För att uppnÄ detta syfte har vi gjort en fallstudie av nÀtverket TrÀhus Aurora Borealis dÀr vi intervjuade sex av de deltagande företagen. UtifrÄn denna undersökning drar vi slutsatsen att engagemang Àr en avgörande faktor för att ett nÀtverk ska fungera.