Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pĂ„ hur slöjdlĂ€rare arbetar med slöjd som ett sammanhĂ„llet Ă€mne utifrĂ„n lĂ€roplanen. Ända sedan LĂ€roplan för grundskolan (hĂ€danefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhĂ„llet Ă€mne med ett betyg i slöjd. Trots detta Ă€r slöjden oftast uppdelad i tvĂ„ separata Ă€mnen pĂ„ schemat med tvĂ„ slöjdlĂ€rare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med tvĂ„ salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hĂ„rda material som trĂ€ och metall. I LĂ€roplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hĂ€danefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) Ă€r det stort fokus pĂ„ samarbete och utifrĂ„n det har jag undersökt pĂ„ vilket sĂ€tt slöjdlĂ€rare samarbetar inom Ă€mnet slöjd. Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

Den svenska byggbranschen stÄr i nulÀget inför en stor teknisk förÀndring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer pÄverka hela byggprocessen, frÄn projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar pÄ organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig pÄ en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nulÀget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte Àr att kartlÀgga Veidekkes VDC-mÄl och strategier, för att dÀrefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsÀttningar för att VDC-mÄlen ska kunna uppfyllas.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsÀttningen för studie- och yrkesvÀgledaren att utföra sitt uppdrag beroende pÄ rektors strategier att implementera studie- och yrkesvÀgledning i hela organisationen. Detta Àmnade jag belysa pÄ en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De tvÄ frÄgestÀllningarna var pÄ vilket sÀtt pÄverkas studie- ochyrkesvÀgledarens förutsÀttningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvÀgledningen kan underlÀtta för studie- och yrkesvÀgledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvÀgledare.

ForskningsfrÄgor:GÄr det att urskilja CSR-engagemang inom DIS och pÄ vilket sÀtt arbetar DIS med CSR? Hur pÄverkas DIS arbete av deras intressenters involvering och engagemang betrÀffande CSR frÄgor, vilka utmaningar och möjligheter kan identifieras gÀllande detta?Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga och utvÀrdera hur DIS arbetar med CSR.Metod:Denna studie Àr en fallstudie med kvalitativ ansats som inriktar sig pÄ en viss organisation, i detta fall DIS. För denna studie utfördes sju semi-strukturerade intervjuer i avseendet att samla in data som mÀtte upp till och passade in i studiens övergripande syfte.Slutsats:Studiens resultat pÄvisar att DIS inte innehar nÄgon CSR-strategi men att det Àr möjligt att urskilja ett utspritt engagemang inom företaget. I nulÀget gÄr det att benÀmna CSR-engagemanget ur ett inaktivt/reaktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Intressenter Àr av vÀsentlig vikt för DIS i nulÀget och att vidare involvera och skapa relationer med ur ett CSR-perspektiv..

Det hÀr Àr en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontÀrtjÀnst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lÀmpligt vid vÀgledning av unga i behov av sÀrskilt stöd.Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssÀttet har genomförts. ForskningsfrÄgorna ger svar pÄ vilka argument som finns för att anvÀnda programmet, hur arbetet med St EVS gÄr till samt vilka ungdomar som kan delta.Tidigare forskning inom omrÄdet Àr nÀst in till obefintlig, vidare saknas kÀnnedom om St EVS bland mÄnga yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av sÀrskilt stöd.I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas sjÀlvförtroende och frÀmjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder ocksÄ pÄ att det ger motivation för arbete eller studier.Andra fördelar Àr att programmet Àr gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.Resultaten pekar dock mot att det Àr viktigt med förberedelser och att sÀndande organisationen kÀnner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsÀttningar och behov delta i programmet.Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebÀra en ekonomisk vinst bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt för kommuner. En annan slutsats Àr att fler samarbeten borde finnas dÀr olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.Vidare kan programmet anses lÀmpligt att anvÀnda i vÀgledning av ungdomar i behov av sÀrskilt stöd.

Uppsatsen Àr en fallstudie över behovs-och deltidsanstÀlldas kommunikationssituation pÄ Ikea Svenska FörsÀljnings AB. Metoden Àr av bÄde kvantitativ och kvalitativ karaktÀr. UtgÄngspunkten Àr en kvantitativ enkÀtundersökning som jag gjort av företagets interna kommunikationskanaler. Resultaten av den ligger till grund för den fördjupande, kvalitativa undersökning som jag utfört i form av intervjuer med medarbetare pÄ ett av Ikea-varuhusen..

FörÀldraengagemang Àr viktigt för barn, Àven för idrottsföreningar men det ideella arbetet glöms ofta bort. Att vara engagerad idrottsförÀlder Àr en balansgÄng mellan att vara uppmuntrande och att stÀlla krav och att pressa barnen. Syftet var att undersöka hur förÀldrar till barn som deltar i lagidrott ser pÄ sitt förÀldraengagemang. Vad uppger förÀldrar till barn som Àr aktiva inom föreningsidrott för omstÀndigheter som inverkar pÄ deras engagemang? Detta för att se om det finns sakförhÄllanden som förÀldrarna uppfattar som vÀsentliga för deras engagemang.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Kompetensutveckling Ă€r i dag ett högst aktuellt Ă€mne för mĂ„nga organisationer i Sverige, oavsett deras inriktning. För att kunna konkurrera mĂ„ste organisationerna vara sĂ„ effektiva som möjligt vilket medför ett krav pĂ„ utveckling. Idag ser de flesta företag ett stort vĂ€rde i att samla samtliga medarbetares kompetens för att förstĂ„ och utveckla sig i en allt mer hĂ„rdnande konkurrens. Även i aktuell forskning har det framkommit att satsning pĂ„ medarbetarnas engagemang och kompetensutveckling ger företag möjligheter till en förbĂ€ttrad vinst genom att kompetensutveckling tillför högre produktivitet och kvalitet, bĂ€ttre kundvĂ€rde och dĂ€rmed större marknadsandelar samt ett bĂ€ttre börsvĂ€rde. En kontenta av teorierna kring kompetensutveckling Ă€r att det Ă€r av stor vikt att hela organisationen, frĂ„n medarbetaren till ledningsnivĂ„, har en samsyn och förstĂ„r innebörden av de processer som leder fram till ett fördelaktigt resultat av kompetensutvecklande Ă„tgĂ€rder.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och tolka berÀttelserna och berÀttandet inom SAS, Scandinavian Airline Systems. Vi vill dÀrigenom erhÄlla en förstÄelse för denna aspekt av organisationskulturen. Vi beskriver vilka berÀttelser som cirkulerar inom organisationen och försöker utröna deras betydelse och vilka skillnader som finns inom organisationen. Genom vÄra intervjuer med SAS anstÀllda har berÀttelserna visat sig ha olika funktioner. En av de viktigaste funktionerna Àr berÀttelsernas förmÄga att fylla de informations- och förstÄelsebrister som uppstÄr i organisationer, inte minst i en organisation med SAS komplexa karaktÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att utöka förstÄelsen för och kunskapen av, de strategiska beslutsprocesserna som föregÄr företags övergÄngar till outsourcing i organisationer med en relativt liten erfarenhet av strategin, respektive, organisationer som har en lÀngre historia av strategin.I ?Make-or-Buy? stadiet av beslutsprocessen minskar företagets mÄngsidighet och djupet av analysen, nÀr organisationen fÄr större erfarenheter av outsourcing. I stadiet dÀr företaget vÀljer leverantör substituerar djupet av analysen dess mÄngsidighet, nÀr organisationen fÄr större erfarenheter av strategin. Detta kan förklaras med att organisationen utvecklar ett organisatoriskt minne och organisatoriska rutiner. En modell utvecklas av författarna som början av en definitionsutveckling och grund till fortsatt forskning inom omrÄdet..

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Kommunikation, kompetens, förtroende och engagemang Àr alla viktiga faktorer förfastighetsmÀklaren som pÄverkar kundmötet. FastighetsmÀklaren ska arbeta aktivt medvariablerna för att fÄ vetskap om och tillfredsstÀlla den sÀljande kundens önskemÄl. Ennoggrant utförd behovsanalys av kunden tillsammans med ett individuellt anpassat kundmöteÀr faktorer som pÄverkar kundens tillfredsstÀllelse i positiv bemÀrkelse. Studien bevisar attvariablerna samverkar och pÄverkar antalet nöjda kunder inom fastighetsmÀklarbranschen..

Alla organisationer genomgÄr förÀndringar i olika former. Ibland innebÀr förÀndringar ekonomiska nedskÀrningar i organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskÀrningar i samband med en förÀndrad situation i deras omvÀrld. I studien Àr vi intresserade av att undersöka hur individers lÀrandemöjligheter pÄverkas nÀr de befinner sig i en organisation som utsÀtts för ekonomiska nedskÀrningar. Syftet Àr att fÄ kunskap om lÀrandemöjligheter i en organisation som har genomgÄtt ekonomiska nedskÀrningar.