Titel: Ovanför glastaket ? en studie om karriÀrutveckling hos mÀnniskor med annan etnisk bakgrund Àn svensk. English Title: Above the glass ceiling- a study about career development among people with another ethnic background than Swedish. Language: Swedish Författare: Anne-Sofie Persson, Sanja Agbaba och Seda Yazici Utbildning: Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet Handledare: Pavla Kruzela och Jan E Persson Nyckelord: MÄngfald, engagemang, motivation, sjÀlvutveckling, karriÀrutveckling Syfte &FrÄgestÀllning: VÄrt syfte Àr att beskriva hur medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk ser pÄ sin karriÀrutveckling i en global organisation. Följande frÄgestÀllningar har framarbetats utifrÄn vÄrt syfte:- Vilka drivkrafter engagerar och motiverar medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk till att vilja avancera inom organisationen?- Vilket internt stöd behöver medarbetarna för att utvecklas och avancera karriÀrmÀssigt? Resultat & Slutsatser: Medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr mer drivna och bestÀmda nÀr det gÀller deras karriÀrutveckling, Àven om de upplever att de fÄr kÀmpa hÄrdare Àn sina kollegor med svensk bakgrund.

Syftet med studien Àr att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmÀnhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. MÄlsÀttningen Àr att studien ska leda till organisationsmÀssiga förbÀttringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkÀter och dagboksmetod anvÀnts. För att förstÄ hur frÀmst lÀrarna och i viss mÄn ledningen och elever upplever och ser pÄ organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jÀmföra verkligheten med teorin och se om det gÄr att hitta belÀgg/förklaringsorsaker för olika synsÀtt pÄ organisationen. Resultaten pekar pÄ ett missnöje med hela organisationen och ledningen frÄn lÀrarna. De anser att organisationen Àr alltför byrÄkratisk och att de kÀnner sig ?överkörda? genom att inte ha fÄtt möjlighet att fÄ vara med och pÄverka beslut.

En vÀxande grupp inom organisationer Àr vÀlutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att efterstrÀva kunskap. Idag anvÀnder mÄnga organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lÀrande dÀr kunskapen skapas, fÄngas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan dÄ ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation dÀr traineen fÄr erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen ÄtergÀldar genom engagemang och prestationer.Ur en organisations synvinkel anvÀnds traineeprogram för att försÀkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. HuvudmÄlet med traineeprogram Àr att förse, behÄlla och förbÀttra de nödvÀndiga fÀrdigheterna för att hjÀlpa en organisation att nÄ sina mÄl, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbÀttra sin största tillgÄng, medarbetarna.För att behÄlla dessa konkurrensfördelar mÄste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram.

?Vilka retoriska verkningsmedel innehÄller en engagerande krönika?? SÄ lyder frÄgestÀllningen bakom detta arbete. För att besvara frÄgan har jag gjort en retorikanalys av tio krönikor hÀmtade frÄn Expressen och Aftonbladet. Samtliga utvalda krönikor har debatterats pÄ internet och vissa Àven i etermedier. DÄ retorikanalys Àr en högst subjektiv metod har jag dessförinnan anvÀnt mig av en fokusgrupp för att fÄ fler infallsvinklar.

Denna studie har som syfte att se hur medarbetare pÄ ?golvet? i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara pÄ. Avsikten Àr dessutom att jÀmföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i tvÄ likadana verksamheter pÄ olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkÀter delats ut, dÀr medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara pÄ deras kompetens och talang. De ombads Àven skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrÄgor som senare lÄg till grund för analysen.

Personalens kunskap Àr en betydelsefull ingrediens i organisationens förmÄga att uppnÄ de lÄngsiktiga mÄlen men om organisationen inte vet vilken kunskap som finns eller var den finns kan organisationen inte heller internt vidareförmedla kunskapen. Det Àr dÀrför av vikt att göra en formaliserad kunskapsgranskning, t ex en kunskapskartlÀggning, dÀr kartlÀggningen har sin utgÄngspunkt i individers kunskapsprofiler. FrÄgan Àr dÄ hur organisationen kan anvÀnda kunskapskartlÀggningen för att stödja strategiarbetet? VÄr fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, Àr utförd hos en stor och en liten organisation med det övergripande syftet att belysa kunskapens strategiska betydelse vid arbetet med utvecklingen av de interna resurserna. Resultatet av vÄr studie visar att organisationens framtida kunskapsbehov styrs av visionerna och de lÄngsiktiga övergripande mÄlen för verksamheten.

Den hÀr studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan pÄverkas av den sociala interaktionen som uppstÄr i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handlÀggaren pÄ Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjÀlp av elektroniska enkÀter som vi har publicerat pÄ Facebook, och lÀnkat i ett mail till samtliga studenter pÄ högskolan i Skövde. MÄlgruppen pÄ vÄra respondenter var mellan 19-23 Är och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna pÄ Arbetsförmedlingen. Syftet med studien Àr att undersöka bland annat hur handlÀggarens engagemang pÄverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket pÄ Arbetsförmedlingen. Exempel pÄ andra variabler vi har valt att studera Àr om handlÀggarens Älder och tillgÀnglighet pÄverkar den arbetssökandes instÀllning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsÀtta söka arbete.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur ledningen och de anstÀllda i tvÄ olika organisationer som anvÀnder relativt hÄrd och relativt mjuk styrning uppfattar styrningen, om det finns nÄgra skillnader i uppfattningen, hur nöjda de anstÀllda Àr med styrningen samt om deras osÀkerhetstolerans har nÄgot med nöjdheten att göra. För att undersöka detta har vi gjort tvÄ smÄ fallstudier i tvÄ olika organisationer som fick representera de tvÄ olika styrningarna. Vi har intervjuat personalchefen i den ena organisationen och prefekten i den andra organisationen. För att ta reda pÄ de anstÀlldas uppfattningar till vÄr undersökning utformade vi en enkÀt. Vi upptÀckte att uppfattningen om styrningen kan skilja sig mellan anstÀllda och ledare, i detta fall frÀmst i organisationen med den hÄrdare styrningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Organisation har i mÄnga fall definierats som mÄlinriktat samarbete mellan mÀnniskor. Dessa mÄl krÀver strategier, men studier visar pÄ att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mÄl, men Àven hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnÄ dessa mÄl. Tidigare forskning menar att organisationers mÄl inte kan vara formulerade godtyckligt, och de mÄste vara formulerade i förhÄllande till omvÀrldssituationer. Tydlighet i mÄl leder till att mÀnniskor riktar uppmÀrksamheten, men ocksÄ att anstrÀngningarna tenderar att förlÀngas i och med tydliga mÄl.

Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir sÀrskilt uttalat. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: har socialsekreterare ömmat mer för nÄgon/nÄgra av sina klienter, har socialsekreterare kÀmpat mer för nÄgon/nÄgra av sina klienter, hur har i sÄdana fall de klientrelationerna varit? För att fÄ en djupare förstÄelse för detta fenomen baserades studien pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjÀnstens individ och familjeomsorg i tvÄ större stÀder i norra Sverige. En kvalitativ innehÄllsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser:- Att relationen mellan socialsekreterare och klient Àr central i arbetet.- Att relationen med klienten Àr nÄgonting som gÄr upp och ner.- Att socialsekreterare ömmar och kÀmpar för flertalet av sina klienter.- Att socialsekreterare har ömmat och kÀmpat extra mycket för vissa klienter..

Mellan Ären 2005-2007 bedrev den svenska organisationen Posten en omfattande förÀndringsprocess som gick under namnet On-side. Anledningen till förÀndringen var att organisationens marknadsposition var hotad i samband med nya marknadsförutsÀttningar. FörÀndringen innebar att organisationen skulle specialisera sina olika verksamheter genom att bilda separata bolag för vart marknadssegment dÀr högre kundfokus skulle uppnÄs. Organisationen förflyttade sig frÄn att ha varit en funktionsorganisation till att bli en bolagiserad divisionsorganisation. Denna uppsats utgÄr frÄn ett ledningsperspektiv dÀr förÀndringsprocessen analyseras utifrÄn Kotters Ätta-stegsmodell.

Syftet med arbetet Àr att identifiera svÄrigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en bestÀllare. Arbetet har Àven till syfte att ge rekommendationer pÄ hur en organisation kan stÀrka sin argumentation för den agila metoden ut mot bestÀllaren. För att uppnÄ arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgÄng tillÀmpats. Resultatet visade att svÄrigheterna Àr att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebÀr. Den nuvarande agila modellen ansÄgs ocksÄ av flertalet respondenter inte vara tillrÀckligt utarbetad.

Syftet med detta projekt Àr att fÄ en bredare förstÄelse för hur en policyimplementering gÄr till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie pÄ ett företag genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att fÄ tips och vÀgledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnÄ med policy pÄ organisationen. Dessutom har jag mÀrkt att det inte stÄr beskrivet hur man har tÀnkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sÀgs vara att ledningen inte har bestÀmt vikten av policytillÀmpningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.