Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik Àr fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg & Bad. PDCA-dokumentet frÀmjar dessutom innovationsförmÄgan i förbÀttringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera pÄ smÄ förbÀttringar i innovationsarbetet, vilket Àr möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnÄ optimalt resultat av förbÀttringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter Àr avgörande. Dessa sammanfattas nedan:Ledarskap.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogers förhÄllningssÀtt i samspelet mellan pedagog och elev pÄverkar elevernas engagemang och motivation. Vi vill genom studien skapa en möjlighet för alla som Àr verksamma inom skolan att se hur avgörande den vuxnes bemötande gentemot eleverna Àr samtidigt som förhÄllningssÀttet och dessa faktorers betydelse för elevernas motivation och engagemang betonas. Elevernas motivation pÄverkas av den vuxnes förhÄllningssÀtt. Studien gjordes pÄ tvÄ skolor dÀr fem pedagogers förhÄllningssÀtt observerades. UtifrÄn observationer, intervjuer, elevsamtal samt reflekterande frÄgor som gavs till pedagogerna samlades data in som analyserades och som sedan kopplades till respektive pedagog och deras förhÄllningssÀtt samt den respons som eleverna gav.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förstÄelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gÀllande identitetskonstruktion och socialisation har jag frÀmst anvÀnt mig av Berger och Luckmann (1991) men Àven tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att fÄ en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet anvÀnder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i trÀslöjden förÀndras och vad lÀraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och mÄlteorier samt tidigare studier om motivation och  lÀrandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod anvÀndes observationer av en lÀrares agerande och hur elever frÄn sexan och Ättan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lÀrare. I resultaten framkom att elevernas engagemang pÄverkas av en mÀngd faktorer, intressantast Àr att lÀrarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt pÄ engagemanget.

Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik Àr fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg & Bad. PDCA-dokumentet frÀmjar dessutom innovationsförmÄgan i förbÀttringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera pÄ smÄ förbÀttringar i innovationsarbetet, vilket Àr möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnÄ optimalt resultat av förbÀttringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter Àr avgörande. Dessa sammanfattas nedan:Ledarskap.

Engagemang inom arbetet kan vara antingen Ätaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende pÄ hur en person förhÄller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens Àldreboenden Àr tiden till att möta de Àldres behov. Forskning tyder pÄ att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anstÀllda. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka faktorer som upplevdes pÄverka engagemanget hos mÀnniskor som arbetar inom ÀldrevÄrden.  Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anstÀllda pÄ Àldreboenden runt om i Södermanland.  Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.

Syftet med denna fallstudie Àr att förklara och förstÄ utvecklingsprocessen inom en kommunal rÀddningstjÀnst genom att beskriva upplevelsen av förÀndringar och dess konsekvenser ur brandmÀnnens respektive ledningens perspektiv. Studien söker svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter och hinder finns inom organisationen för en konstruktiv och etisk utvecklingsprocess? Hur kan beskrivningen av yrkeskÄren brandmÀn som konservativ och förÀndringsovillig förstÄs i relation till organisationens utvecklingsprocess? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer dÀr Ätta heltidsbrandmÀn samt tvÄ representanter frÄn rÀddningstjÀnstledningen kommit till tals. I en abduktiv ansats har det empiriska materialet analyserats med stöd av ett teoretiskt ramverk som möjliggör tolkningar ur lednings- och individperspektiv. Resultaten visar att upplevelsen av förÀndringar och upplevelsen av vad förÀndringar innebÀr skiljer sig Ät beroende pÄ vilket perspektiv som belyses, vilket Àr bÄde naturligt och förstÄeligt.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet Àr att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.FrÄgestÀllningarna rör fackliga företrÀdares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens frÀmjande eller försvÄrande av denna.För att besvara frÄgestÀllningarna utifrÄn den kvalitativa ansats som tillÀmpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer frÄn varje aktörsgrupp vilket resulterade i att Ätta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i tvÄ delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen pÄ mÄnga sÀtt uppfattas frÀmja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlÀtta förutsÀttningarna för intern rörlighet. Resultatet visar ocksÄ att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa omrÄden förbÀttra sitt frÀmjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har tvÄ slutsatser. Den ena Àr att den fackliga organisationen mÄste prioritera intern rörlighet som arbetsomrÄde inom hela organisationen.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om intresset för naturvetenskap hos eleverna i Är6 ? 9 pÄverkas av tidigare lÀrares intresse och engagemang i dessa Àmnen.Tio stycken lÀrare som jobbar i de tidiga Ären i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lÀrare fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om deras intresse för NO och nÀr de hade NO för första gÄngen.De flesta lÀrare som jobbar med elever i Är ett till fem undervisar i biologi, resten av Àmnena Àr det olika med och beror pÄ deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bÀst om kemi och teknik medan biologi hamnar lÀngst ner pÄ listan.Resultaten visar att lÀrarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga Ären i grundskolan inte har sÀrskilt stor betydelse dÄ det gÀller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare Ären i grundskolan..

Studien Àmnar ta reda pÄ vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersÀttning, alternativt med en symbolisk summa, pÄ fritiden. Syftet Àr att undersöka och skapa en djupare förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera omrÄdet har djupintervjuer anvÀnds som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att fÄ en djupare förstÄelse till vad som driver mÀnniskor att arbeta ideellt har uppsatsen anvÀnt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gÄvor som teoretiska perspektiv.

SjukvÄrdsfunktionen inom Försvarsmakten genomgÄr en stor förÀndring. En minskad krigsorganisation har givit möjlighet att öka ambitionsnivÄn i hela sjukvÄrdsorganisationen. Den ska ha som mÄl att kunna prestera samma vÄrdresultat som den fredstida civila sjukvÄrden. Detta kommer att stÀlla stora krav pÄ organisationen och de som arbetar inom sjukvÄrdsfunktionen inom Försvarsmakten.Denna uppsats behandlar hur funktionsmÄlsÀttningen implementeras och vilka konsekvenser detta fÄr för i första hand för krigsorganisationen men Àven för vÄrt internationella engagemang. Beröringspunkter och samordningsvinster med den civila sjukvÄrden blir allt fler i framtiden.Med en kvalitativ fallstudie, litteratur och intervjuer, visar författaren pÄ en samstÀmmig syn pÄ behovet av en förÀndring av sjukvÄrdsfunktionen men Àven skillnader avseende hur arbetet med införandet av den nya funktionsmÄlsÀttningen skall ske..

FrÄgan som stÀlldes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet pÄverkar utvecklingsprocesser pÄ X-organisationen . Tidigare forskning inom Àmnet fokuserar pÄ beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskÀnsla och sjÀlvtillit. Denna studie mer Àr inriktad pÄ de organisatoriska förutsÀttningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förstÄelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar pÄ organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvÀrldsrelationer. För att svara pÄ frÄgan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell anvÀnts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssÀtt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken frÀmst i strukturer och processer, detta frÀmst pÄ grund av att organisationen Àr relativt nybildad samt att den Àr decentraliserad.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.

Det finns ett stort stöd för tesen att om mÄl i en organisation skall pÄverka anstÀlldas prestationer, mÄste det föreligga ett engagemang för mÄlen. Mindre utforskat Àr dock mÄlstyrning och dess effekter pÄ motivationen att göra goda prestationer under en nedlÀggningssituation. Den kunskap som finns visar pÄ svÄrigheterna att skapa motiverade anstÀllda, pÄ grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedlÀggningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för mÄlen, upplevde ett mÄlstyrningsprogram under en nedlÀggningssituation, dÀr mÄlstyrningen innebar en höjning av mÄlen. Syftet Àr Àven att studera hur mÄlstyrningsprogrammet pÄverkade de anstÀlldas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspÀnning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger pÄ arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förstÄelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen pÄverkar tankar om uppsÀgning bland repatriater. Teorin Àr uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda rÄd till företag.