Svensk undsättningsförmåga
I takt med att Försvarsmakten ökar sitt internationella engagemang ökar också riskerna för att svensk personal ska bli isolerad, tillfångatagen eller kidnappad. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om svensk undsättningsförmåga är tillräcklig för de insatser som Försvarsmakten genomför internationellt.Det kan konstateras att flera faktorer bidrar till ett behov av en undsättningsförmåga. Försvarsmakten har en moralisk skyldighet mot sin personal att göra allt för att se till att de kommer hem ifall något skulle hända dem. Försvarsmakten har heller inte råd att få personal kidnappad då det genom media och hemmaopinion kan ge ett högt tryck på politiker vilket i sin tur kan leda till att Försvarsmakten tvingas dra sig ur en insats. Förvarsmakten måste även kunna ansvara för sig själv och inte förlita sig på att en annan nation ska lösa problemet när situationen inte kan hanteras. I övriga europeiska länder saknas i många fall en fullgod undsättningsförmåga och därför blir det än viktigare att Försvarsmakten innehar en egen förmåga. Förmågan bör åtminstone omfatta kvalificerade helikoptrar och välutbildade undsättningsenheter med rätt utrustning för att en trovärdig undsättningsförmåga ska finnas i organisationen.Resultaten av uppsatsen tyder på att Försvarsmakten har kommit långt i sin strävan att utveckla en undsättningsförmåga men att organisationen brister i att utveckla verkligt kvalificerade undsättningsförband. Dessa förband bör tilldelas mer resurser för att en trovärdig förmåga kopplat mot Försvarsmaktens målsättning ska upprätthållas.