REFERATPå en ridskola finns hästar i varierande åldrar. För personalen är de äldre och rutinerade hästarna en stor trygghet, eftersom de kan sitt arbete utan och innan. Denna trygghet är ovärderlig och på så vis har den äldre hästen en viktig roll på ridskolan. Omvårdnaden och däribland utfodringen av den äldre hästen är därför mycket viktigt för att hålla hästarna i gott skick.Det primära syftet med detta arbete var att göra en fältstudie på några svenska ridskolor för att ta reda på eventuella skillnader i energi- och proteinintag mellan de äldre och yngre lektionshästarna. Det sekundära syftet var att undersöka vilka faktorer som kan påverka den eventuella skillnaden mellan åldersgrupperna.Studiens frågeställningar var: Utfodras äldre hästar annorlunda jämfört med yngre hästar på ridskolan med avseende på energi- och proteinintag? Finns det skillnader i utfodringen mellan de äldre och yngre hästarna med avseende på fodermedel?Studiens hypoteser var: Den äldre ridskolehästen har ett högre Energiintag än den yngre.

Vissa studier som undersökt kombinerad styrketräning och uthållighetsträningjämfört med styrketräning har funnit hämmad styrkeutveckling vid kombinerad träning. Forskning har därför riktats mot att undersöka hur hämmad effekt kan undvikas. Syftet med litteraturöversikten var att genom att granska vetenskaplig litteratur i området beskriva faktorer av betydelse för styrkeutvecklingen i nedre extremitet vid kombinerade uthållighetoch styrketräningsprogram. En beskrivande litteraturstudie gjordes på ämnet. En litteratursökning genomfördes mellan 6-24/9, 2014 i databaserna Scopus, Proquest, Pubmed, Cinahl, AMED, Web Of Sciense.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort Energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt Energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen.

Den pågående sockerdebatten väckte vårt intresse för ungdomars läskkonsumtion. Vårt huvudsyfte med arbetet var att se hur läskkonsumtionen ser ut hos skolungdomarna genom att ta reda på var, när och hur mycket de dricker. Tror de att deras hälsa påverkas av att dricka läsk? Vi ville även belysa sockerintaget i läsken i relation till det totala sockerintaget utifrån referensvärdena för Energiintag för pojkar respektive flickor.Metoden vi använde oss av var en enkätundersökning. Undersökningen gjordes på två olika skolor i Göteborg i klass 9.

Typ-2 diabetes är ett växande hälsoproblem i Sverige och även globalt. Faktorer som bidrar till denna ökning är ett stillasittande arbete och en inaktiv livsstil med ett förhöjt Energiintag som resulterar i fetma. Andra faktorer som påverkar denna ökning är ärftlighet, ökat alkoholintag och mer stress. Sjuksköterskor kommer allt mer att möta denna patientgrupp, därför är det viktigt att ha mer kunskap om hur dessa patienter upplever den livsstilsförändring som de får genomgå för att uppnå hälsa. Målet med denna kandidatuppsats är att kunna bidra till en ökad kunskap inom området samt att öka sjuksköterskans förståelse om patienternas livsvärld.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt Energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

Prevalensen av övervikt och fetma är hög både i Sverige och i övriga världen. Den främsta orsaken till detta är ett högt intag av energitäta livsmedel samtidigt som den fysiska aktiviteten har minskat. Allt fler måltider konsumeras utanför hemmet och lunchen utgör en stor del av dagens totala Energiintag. Genom att förbättra tillgängligheten av näringsriktig mat på arbetsplatser ökar chansen att påverka människor till att göra mer hälsosamma matval. Åtgärder i syfte att bromsa övervikt- och fetmaproblematiken har vidtagits i USA, då en ny lag angående energi- och näringsmärkningar på restaurangkedjor har stiftats.Undersökningens syfte var att genom en kvantitativ enkätstudie kartlägga vilka attityder personal på tre olika företag i centrala Göteborg har till energi- och näringsmärkningar på lunchrestauranger.

Bakgrund: Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, och dess terminologi, NCPT, är ett nytt arbetssätt som tillkommit i Sverige för att främja dietistyrket. Nutritionsdiagnosen är en del i NCP där patientens nutritionsproblem identifieras och definieras; PES-uttalandet, problem-etiologi-symtom, är nutritionsdiagnosens skriftliga format. Det saknas forskning om hur den svenska översättningen av NCPT och dess PES-uttalanden påverkar kliniska verksamheter.Syfte: Att undersöka vanligt förekommande nutritionsdiagnoser för patienter med njursvikt. För ändamålet jämfördes PES-uttalandet från journalanteckningar med NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser.Metod: En retrospektiv journalgranskning genomfördes av 99 journalanteckningar från njuravdelningar samt mottagningar vid ett sjukhus i Mellansverige. Det utfördes en kvantitativ innehållsanalys av problemställningar och nutritionsdiagnoser.Resultat: De sju nutritionsdiagnoserna från NCPT som förekom mest i journalanteckningarna var: för högt proteinintag (22 %), för lågt proteinintag (19 %), ingen nutritionsdiagnos identifierad (15 %), för lågt Energiintag (11 %), inadekvat oralt intag (9 %), behov av kunskap om mat och näring (7 %), och ofrivillig viktförlust (4 %).

Uppsatsen är en statistisk bearbetning av material från studien Health Hunters som genomfördes i Göteborg på unga kvinnor som befann sig i en högriskgrupp för att utveckla övervikt eller fetma. Barn till överviktiga har en ökad risk för att utveckla övervikt därför är det viktigt att arbeta preventivt då behandlingsresultaten vid fetma ofta är otillräckliga. Det är viktigt att förebygga övervikt och fetma då detta kan resultera i bland annat typ II-diabetes och hjärtkärlsjukdomar samt så ger behandling av fetma och dess följdsjukdomar höga sjukvård- och samhällskostnader. Health Hunters har visat att preventivt arbete mot viktuppgång kan ge resultat. Information kring deltagarna har vi fått via Health Hunters där de fick ge information om sina vanor och genomgå mätningar.

Ättiden kan påverka hästars välmående. Syftet med litteraturarbetet var att studera hur man kan tillgodose hästens behov av att äta en stor del av dygnet, samt anpassa utfodringen inte bara till näringsbehovet utan även behovet av att utföra ätbeteende. Hästar i det vilda ägnar större delen av sin tid åt att äta och samma beteende ses hos tamhästar om de ges möjligheten. I det vilda äter hästar i perioder om 2-4 timmar åt gången, och uppehållen varar inte längre än 3-5 timmar. Begränsad utfodring kan innebära en stress för hästen om den inte kan tillfredsställa sitt beteendebehov av att äta. Det finns ett samband mellan begränsad fodertillgång och onormala beteenden.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande män angående deras måltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska näringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare.Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi måltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på samtliga spelare i laget samt kostintervjuer på ett antal spelare. En intervju med tränaren genomfördes för att få mer ingående svar på vad enkätundersökningens resultat kunde bero på.Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gäller måltidsordning. Flera av spelarna hade en god måltidsordning och åt på rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring måltidsordning där måltiderna var ojämnt fördelade under dygnet. Antalet måltider varierade mellan 3-8 måltider per dag varav mellanmålen var fördelade mellan 1-5 mål om dagen.Flertalet av spelarna åt frukost varje dag, men några åt endast denna måltid ibland.

Idag åtar sig unga idrottare hårda träningsprogram redan i tidig ålder, vilket innebär hård träningsbelastning samtidigt som de fortfarande växer. Detta ställer höga krav på dessa individers nutritionella status. Självrapporterade kostregistreringar bland unga idrottare visar ofta att intagen av energi och kolhydrater ligger under rekommenderade nivåer.Syftet med denna studie är att undersöka om unga innebandyspelare, antagna till NIU-innebandy, har ett adekvat energi-, makronutrient- och vätskeintag i förhållande till kostrekommendationer anpassade för unga innebandyspelare. Vidare har det undersökts om ett kompletterande energisupplement har kunnat ge dessa idrottare ökad fysisk prestationsförmåga och/eller ökad egenupplevd fysisk förmåga.Deltagarnas energi-, makronutrient- och vätskeintag har vid två tillfällen uppskattats med hjälp av vägda 3-dagars kostregistreringar. Deltagarnas energiutgifter har estimerats med hjälp av 3-dagars aktivitetsdagböcker och accelerometrar.