Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionAbstractTitle: Artificial sweeteners in beverage and their effecton hunger and energy intakeAuthor: Sofia Andersson and Sofia JakobssonSupervisor: Heléne Bertéus ForslundExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: April 11, 2012BackgroundIn 2010 the total consumption of soft drinks in Sweden was estimated to 69 litres per person and17 % of the domestic production was estimated to consist of soft drinks sweetened with artificialsweeteners. The effects of artificial sweeteners on hunger is not yet fully understood. It isspeculated that they might increase hunger and hence increase energy intake.ObjectiveThe aim was to compile the evidence regarding the effects of an intake of a beverage sweetenedwith artificial sweeteners compared to sucrose on subsequent hunger and energy intake.Search strategyA systematic search for literature was performed in the databases PubMed and Scopus.Selection criteriaThe inclusion criteria were RCT, human studies, articles published in Swedish or English, studieson healthy adults and studies measuring hunger with a subjective scale or energy intake. Theexclusion criteria were studies who measured energy intake under other forms than standardisedor controlled, studies without a standardised dose of the beverage and articles needed to beordered against payment.Data collection and analysisFour articles were selected and examined according to a template developed by SBU. Theevidence for each outcome was weighed together and graded according to GRADE based on asummarised evidence form developed by the Sahlgrenska Academy.Main resultsAll four articles measured subjectively rated hunger.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra barn som lider av fetma och normalviktiga barns fysiska aktivitet mätt med cpm, AEE och TEE samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan normalviktiga och obesa barn angående hur nära barnens totala energiförbrukning låg i förhållande till NNR:s rekommenderade Energiintag. Syftet var även att undersöka hur mycket tid som barnen spenderade i stillasittande, låg samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar avseende fysisk aktivitet. Metod: 25 normalviktiga barn och 25 obesa barn i åldrarna sju till 17 år fick bära ActicalTM accelerometer i två till fyra dagar runt sin fotled. Från barnens journaler hämtades data och utifrån denna beräknades barnens fysiska och totala energiförbrukning per kilo kroppsvikt. Accelerometerns rådata (counts) insamlades och med hjälp av ett dataprogram beräknades counts per minut. För att beräkna tid i stillasittande, lågintensiv samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet användes cut off points framtagna av Heil (2006). Resultat: Det fanns en skillnad mellan grupperna avseende både total energiförbrukning (Z= -3,444, p= ,001) och aktivitetsrelaterad energiförbrukning, men skillnaden i aktivitetsrelaterad energiförbrukning var inte statistiskt signifikant (t= 1,796 p=,079).

Syfte: Syftet med f?ljande systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget av effekten p? Energiintaget vid lunch efter ett intag av havregrynsgr?t till frukost j?mf?rt med annan frukost. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus den 20 mars 2023. S?kningen utgick fr?n tre block utifr?n intervention, utfall och studiedesign. De inkluderade studierna skulle innefatta en population av individer ?18 ?r, en intervention av frukost i form av havregrynsgr?t samt en kontroll som bestod av ?vrig frukost.

Bakgrund: Det finns många faktorer som är viktiga för att bygga upp och bibehålla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsåren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istället leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer är vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lågt Energiintag, många sprungna mil per vecka och ett lågt intag av kalcium och D-vitamin.Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fått om kost vid träning.Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och näringsintag undersöktes med hjälp av kosthistoriska intervjuer vilka sträckte sig en månad bakåt i tiden från intervjutillfället.

I Sverige beräknas ca 400 000 människor ha diabetes, 90 % har diabetes typ 2. Bidragande orsaker till att utveckla sjukdomen är ärftlighet samt ohälsosam livsstil. Sjukdomen förknippas med övervikt, ohälsosamma kostvanor och inaktivitet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap som finns över åtgärder för viktreduktion hos vuxna personer med diabetes typ 2. Tre kategorier identifierades: att ge kostråd; att ge råd om fysisk aktivitet; att utbilda till egenkontroll.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort Energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort Energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Lågt protein- och Energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hälsotillstånd ? modellen.

Typ 2 diabetes är den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vår vällevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen är mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland människor med ett ökat Energiintag. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskans hälsofrämjande arbete i primärvården vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie användes för att samla data. Fem sjuksköterskor från olika vårdcentraler i gamla Skaraborgs län deltog.

Fetma hos barn i västvärlden är ett växande folkhälsoproblem som har nått epidemiska proportioner. Ökat Energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu är den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvårdnad av barn med fetma i åldern 7-12 år inom Primärvård och Barn- och Skolhälsovård. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan åren 1996-2006. Artiklarna är funna i elektroniska databaser såsom PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med denna studie var att beskriva nutritionens betydelse för utveckling och behandling av trycksår. Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie. Metoden som användes var att genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct finna vetenskapliga artiklar. Till studien användes 16 artiklar. Resultatet visar att det är av stor vikt att tillsätta extra näring redan när det finns en risk för att trycksår kan utvecklas.

Umami är den femte grundsmaken och den upptäcktes redan 1908 av den japanske smakforskaren Ikeda. Han fann att det var natriumglutamat som gav upphov till umamismaken. Forskning på senare tid har identifierat förekomst av umami som en av sex kulinariska framgångsfaktorer. Det finns också studier som visar att undernärda personer kan öka sitt Energiintag genom att maten förstärks med umamismak i form av natriumglutamat. Andra studier visar att en tillsats av natriumglutamat kan öka smak-ligheten hos många maträtter.

För hästen i träning är det viktigt att den intagna energin matchar förlusterna av energi för att hästen ska kunna behålla sin energibalans. Ofta sägs att hästar i hår-dare träning tenderar att tappa aptiten och att hästar i träning kan ha svårt att mat-cha energiförlust mot Energiintag. Aptitreglering är komplext och involverar både olika hormoner, centrala och autonoma nervsystemet samt andra funktioner hos mag-tarmkanalen. Ett hormon som visats vara kopplat till reglering av aptit är lep-tin. Leptin, som i huvudsak produceras av fettvävnaden, har pekats ut som en vik-tig indikator på både ätbeteende och energiförbrukning.

Övervikt bland barn och tonåringar har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan Energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet eller tonåringen. Långvarigt stöd från sjuksköterskan är nödvändigt för att förändra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonåringar utifrån aktuell forskning.

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalansmellan Energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare tillelever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever somdrabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inomskolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hosbarn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll.