Sök:

Sökresultat:

1631 Uppsatser om Energićtervinning - Sida 22 av 109

Struktur för lagring av testobjekt

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Energisparande ÄtgÀrder för uppvÀrmning i en 70-tals villa : Energy-saving measures for heating in a 70-century detached house

Detta examensarbete pÄ 15 högskolepoÀng har som syfte att undersöka nÄgra ÄtgÀrder för minskade uppvÀrmningskostnader. DÄ det byggs mycket nytt idag fÄr man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvÀndning Àr att minimera uppvÀrmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda ÄtgÀrder berÀknats pÄ en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mÀtningar och information frÄn villans byggnadsbeskrivning berÀknas byggnadsdelarnas U-vÀrden.

FastighetsÀgare som bli blÄsta pÄ vinden. En analys av fastighetsÀgarnas motstridiga intressen att utnyttja naturresurser genom vindkraftverk och bergvÀrmepumpar.

Den framtida samhĂ€llsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad anvĂ€ndning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns sĂ„ledes ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsĂ€gare som vill utnyttja den förnybara energin. ÄganderĂ€tten till förnybar energi Ă€r inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

Projektering av urban vindkraft

Denna rapport presenterar, pĂ„ uppdrag av UmeĂ„ Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat pĂ„ StrömpilenomrĂ„det i UmeĂ„. Detta verk Ă€r planerat att ingĂ„ i projektet HĂ„llbara Ålidhem, ett projekt dĂ€r UmeĂ„ Energi samarbetar med med AB Bostaden och UmeĂ„ kommun med mĂ„let att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnĂ„lare bostadsomrĂ„de.Urban vindkraft innebĂ€r att smĂ„skaliga vindkraftverk placeras i bebyggda omrĂ„den, en ny och vĂ€xande marknad. Med smĂ„skalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jĂ€mföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt pĂ„ runt 2 MW.Projekteringen av urban vindkraft Ă€r problematisk.

Energiutredning pĂ„ Chips AB, Åland

En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.

Mindre energi och rÀtt tid : UtvÀrdering av utbildning och trÀning för lokförare i energieffektiv körning ? en simulatorstudie

Under 1980-talet introducerades den första tÄgsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator Àr fortfarande den enda fullskalesimulator som anvÀnds för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad anvÀndning av simulatorer i undervisning och trÀning. Energibesparingar inom spÄrtrafik dvs.

EnergihushÄllning i byggnader : Historik och utveckling

Tekniken inom energihushĂ„llning har utvecklats mycket de senaste 50 Ă„ren. Idag har vi en helt annan syn pĂ„ uppvĂ€rmning och hushĂ„llning av energi i byggnader Ă€n vi hade dĂ„. Denna rapport kommer att fokusera pĂ„ ventilation- och vĂ€rmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushĂ„llningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten pĂ„ 70-talet som energihushĂ„llningsfrĂ„gan drog igĂ„ng pĂ„ allvar. Eftersom oljan blev dyrare sĂ„ var man tvungen att hitta andra lösningar för att vĂ€rma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostĂ€der, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. ÄndĂ„ har hĂ€lso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

Energiinventering av Soldathemmet

This examination paper is an energy-inventory of Soldathemmet at the regement in Halmstad, in colaboration with Fortifikationsverket in Halmstad. The building is first an foremost for the soldiers, where they can go for a cup of coffee or watch TV. There is also a museum and a drivers school in the building. Calculations have been done with two computerprograms; VIP+ and ISOVER Energy. The results were well matched with the statistics that were provided by Fortifikationsverket.

KartlÀggning av lasten pÄ lÀtta lastbilar

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

UtvÀrdering av möjligheten att tillvarata energi ur processvatten : En undersökning gjort vid Olofsfors AB pÄ uppdrag av UMIA AB.

The company Olofsfors AB manufactures drive belts for forest machinery, known as ECO-Tracks, and abrasion-resistant steel and cutting edges for graders, excavators and tractors, known as Bruxite and SharqEdges. Manufacturing these products requires the steel to be heated and molded, then submerged in water and hardened. The water used in the hardening of steel is pumped to the process from pits below the floor and then pumped back to the pit after it?s been used. Since the temperature of this water rises after being used to harden the steel the temperature of the pumping pit needs to be adjusted to maintain its setpoint of 21°C.

Slamtorkning med lÄgvÀrdig vÀrme pÄ DÄva KraftvÀrmeverk

FörutsÀttningarna för att UmeÄ Energi ska kunna torka rötat avloppsslam frÄn UMEVA med bland annat överskottsvÀrme frÄn DÄva 1 har undersökts. Genom att berÀkna hur mycket energi som finns tillgÀngligt och vilka slammÀngder som kan torkas har kostnaden för att installera och driva en slamtork uppskattats. TvÄ modeller pÄ slamtorkar (en bandtork frÄn Hydropress Huber AB och en trumtork frÄn AB Torkapparater) och fyra tÀnkbara driftscenarion, med avseende pÄ torkperiod och slammÀngd, har undersökts.NÀr slamtorkning sker under hela Äret och dagens produktion av slam (ca 7500 ton/Är med 32 % TS) ska torkas till 90 % TS har ett intÀktskrav pÄ 215 kr/ton slam (vÄtvikt) berÀknats för trumtorken och 255 kr/ton för bandtorken. Dessa vÀrden representerar intÀkten slammet mÄste ge för att torklösningen ska vara lönsam. BerÀkningarna baseras pÄ slammÀngder för de senaste fem Ären och produktionsdata frÄn UmeÄ Energis anlÀggningar för 2012-2013.

Med brödfödan som drivkraft : En studie om att byta olja mot biodrivmedel i ett globalt perspektiv

Av tvÄ anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen Àr de uppmÀrksammade klimatförÀndringarna. FörbrÀnning av fossila brÀnslen anges idag som huvudorsak till vÀxthuseffekten. Den andra mindre uppmÀrksammade orsaken Àr att oljan och naturgasen snart inte rÀcker till för att föda en allt energihungrigare vÀrld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nÄt sin kulmen.

UtvÀrdering och optimering av bergvÀrmesystemet vid kv.
Barnfröken

Solen Àr vÄr renaste energikÀlla och en oÀndlig resurs, dessutom Àr den gratis. Solenergin som faller in mot jorden Àr mycket stor och lagras bl.a. i berggrunden. Generellt brukar man rÀkna med att det rör sig om ca 15.000 gÄnger mer Àn vad vi i vÀrlden anvÀnder idag. AlltsÄ rÄder ingen energibrist i vÀrlden.

Klimatanalys av butik med smÄskalig handel - Polhemsskolan P5

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

GrönflÀckig padda - TillvÀxt och metamorfos hos yngel

I detta arbete testades en hypotes som sÀger att yngel av grönflÀckig padda (Bufo viridis) kan tÀnkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hÀmma andra yngels tillvÀxt. Hypotesen grundades pÄ en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie pÄ yngel av agapadda (Rhinella marina) dÀr de upptÀckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hÀmmar tillvÀxten. Idén om att anvÀnda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel frÄn flera honor kom av att det finns nÄgot som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjÀlp av feromoner kan kÀnna igen nÀra beslÀktade individer (Devall et al.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->