Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berättarform har förändrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende på utrymme och språkliga uttrycksformer mellan åren 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober båda åren. Den undersökta tidsperioden är vald utifrån det formatbyte som många dagstidningar gick igenom på 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format från det större broadsheet till tabloid år 2004. Undersökningen består huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men även en kvantitativ del där antalet reportage under tidsperioden räknades och bidrog till en helhetsbild av materialet.Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jämfört med år 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i två för ändamålet självdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende på hur mycket reportagekaraktär texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktär år 2011 jämfört med år 2000.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten.

Solen är en enorm energikälla med stor potential att, på ett miljömässigt hållbart sätt, kunna bidra med energi till bland annat uppvärmning av lokaler och bostäder. För att kunna förse byggnader med energi från solen krävs att tillgången på energi flyttas över tid till då behovet uppstår. Med hjälp av ett säsongslager kan solenergi från sommaren lagras och användas på vintern då behovet av energi är som störst.Dagens befintliga anläggningar finns huvudsakligen i Europa och då främst i Tyskland. Dessa anläggningar är dimensionerade för energibehov större än 500 MWh och täcker ungefär 40-50 % av detta energibehov som består av energi till uppvärmning och tappvarmvatten.  Hur stor del av energibehovet som täcks, det vill säga täckningsgraden, beror bland annat på förlusterna från lagret som i sin tur är kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager är desto mindre blir förlusterna då förhållandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.

En byggnad med hög termisk massa kan lagra värme i byggstommen som senare avges tillbaka till boendemiljön när temperaturen sjunker. Detta har en dämpande effekt på temperaturvariationer, vilket minskar uppvärmningssystemets toppbelastningar. Simuleringar har gjorts för att undersöka den termiska massans effekt på uppvärmningsbehovet för en rad olika varianter på ett småhus med varierande termisk massa och isolering. Termiska massan resulterade i att byggnadernas energibehov minskade med strax över 1 %. Effektbesparing är något högre, omkring 5 %.Med en timbaserat elprissättning finns möjligheten att minska uppvärmningskostnaderna genom att undvika att värma bostaden när elpriset är som högst.

Exjobbet består i att visa hur ett nytt bostadsområde kommer att se ut när det är färdigbyggt. Det aktuella bostadsområdet är Vasastan och ligger i Norrköping. Vi har haft WSP som uppdragsgivare och har från dem fått ritningar och modeller i form av ADT-filer. Dessa filer har importerats till 3d Studio Max där kompletterande modellering och texturering har gjorts.Arbetet har resulterat i en flygning runt husen, solstudier och stillbilder. Stillbilderna är renderade med noggrannare ljuskällor och högre kvalitet.

BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige från 80-talet tills idag, samt diskussioner kring ämnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av ämnet. Skolverket har genom åren gjort diverse satsningar på IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gått långsammare i skolan än i samhället i övrigt.SyfteUndersökningens syfte är att ta reda på hur ofta elever, från 7 skolklasser i åk 6, använder datorerna i skolans datorsal, samt jämföra elevernas datoranvändning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkät som är en kvantitativ metod. Då denna studie har i syfte att jämföra ett större urval elever, är en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever från 7 skolklasser, samtliga i årskurs 6, medverkar i undersökningen.

Denna studie syftar till att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5-åringar har kring naturvetenskapliga fenomen, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Detta undersöktes med hjälp av individuella kvalitativa intervjuer, vilka videofilmades och transkriberades. Ett kodningsschema grundat på tidigare studier användes vid dataanalysen. Resultatet visar bland annat att flertalet av barnen, fem av sju, har en initial förståelse av vattnets kretslopp då de ofullständigt förklarar begreppen avdunstning respektive avrinning, samt att regn kommer från moln. Barnen förklarar även att det regnar på grund av att moln krockar, det blåser alternativt att Gud eller solen släpper regnet.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Aerob förmåga och styrka utgör tillsammans de viktigaste fysiologiska komponenterna vad gäller förmågan att klara sig själv, öka livslängden och höja livskvaliteten hos äldre personer. De flesta äldre uppger dålig hälsa och smärta som det främsta hindret för fysisk aktivitet. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på den fysiska aktivitetsnivån hos äldre personer som är medlemmar i en pensionärsförening, samt vad de upplever som faciliteter och hinder till fysisk aktivitet. Metod: En enkät utformades och delades ut under ett lokalt pensionärsmöte i Luleå, endast medlemmar över 65 år inkluderades. För att mäta fysisk aktivitet användes Kerstin Frändins aktivitetsskala som har visat sig ha god reliabilitet och validitet.

By reading three 21st century books am I trying to see how the female friendship is described in literature of our days. The books are Rebell med frusna fötter by Johanna Nilsson, Lutherska badet by Unni Drougge and I närheten av solen by Hanna Wallsten. They are all written by Swedish authors and taking place in Stockholm in the early years of 2000. I am doing a critical reading against the roles of ?heteronormativitet? as the word is described by Tiina Rosenberg and Fanny Ambjörnsson trying to see how the characters are following or breaking these roles.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.