Denna uppsats syfte är att undersöka Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering och diskussion om den antirasistiska och antinazistiska kärrtorpdemonstrationen den 15 december 2013 veckan efter händelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur beskrevs demonstranterna och motdemonstranterna? Hur beskrevs själva händelsen? Hur diskuterades nazism, högerextrem, vänsterextrem och våld i samband med demonstrationen? Hur kan mediers beskrivning av extremism i Kärrtorp förstås ur ett ideologiskt och historiskt perspektiv? Urvalet inkluderar alla texter som beskriver demonstrationen och någon aktör och innefattar därmed ledare, nyhetsartiklar och krönikor. Som teoretisk utgångspunkt och metodologisk ansats användes en kritisk diskursanalys. Genom denna metod urskiljs hur normer och värderingar som finns på redaktionerna formar innehållet.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur stor andel av arbetstiden som sjuksköterskor, inom kommunala hälso- och sjukvården i Kalmar kommun, använder för kontakt med apoteken, dels att belysa hur sjuksköterskorna ser på kontakten med apoteken med avseende på dess omfattning och innehåll.Kalmars kommunala sjuksköterskor förde under en vecka i februari 2009 tidsdagbok över sin apotekskontakt. I anslutning till detta utfördes även en enkätundersökning bland dessa sjuksköterskor.Svarsfrekvensen var låg; 43 % av sjuksköterskorna deltog i enkätstudien och endast 19 % deltog i tidsstudien. Den genomsnittliga andelen arbetstid som ägnades åt apotekskontakt fastställdes till 4,6 ± 3,9 %. Enkätstudien visade på en del önskemål om förändring i såväl kontakten med apoteken som i de kommunala rutinerna. Förslag som lades fram av sjuksköterskorna för en minskning av kontakttiden med apoteken var bland annat att annan personal inom hälso- och sjukvården eller anhöriga till patienten gör apoteksärenden i stället för sjuksköterskorna, samt att apoteken ska införa en särskild kö för vårdpersonal och därmed minska kötiden.Den låga svarsfrekvensen gör att inga statistiskt signifikanta slutsatser kan dras av studien och då i synnerhet inte av tidsstudien.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka ? uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar.

E-handel och Internet har under det senaste decenniet kommit att bli accepterade uttryck i det svenska folkhemmet. Internet används dagligen av majoriteten av befolkningen till vitt skilda uppgifter, allt från att söka information till att utföra bankärenden. E-handel spåddes en lysande framtid i slutet av 1990-talet och utvecklades drastiskt under den tidsperioden. Den utvecklingen har dock stagnerat och idag används den möjligheten av enbart en tredjedel av befolkningen, samtidigt som nästan samtliga svenskar använder Internet varje vecka, antingen på arbetsplatsen eller i hemmet. E-handel erbjuder fördelar som bekvämlighet och lägre pris gentemot traditionell handel.

De senaste tre åren har ca 34000 personer i Sverige varit sjukskrivna för någon typ av stressreaktion, under det sammanfattande diagnosnumret F.34, anpassningsstörningar och svår stress, som i verkligheten kan rymma allt från lättare till mycket svåra tillstånd.Ett av de formulär som används vid arbetslivsrehabilitering är Maastricht Vital Exhaustion Index. Det används både vid kartläggning och vid värdering av insats. Det består av 23 frågor rörande förekomst av symtom och besvaras enligt 3-gradiga svarsalternativ (Ja=2, Vet ej=1, Nej=0). I en redan identifierad sjuk grupp har det visat sig att höga poäng (=hög stressnivå) på denna skala gav ökad risk för såväl hjärtinfarkt, depression samt stroke.SyfteAtt kartlägga en personalgrupp enligt Maastricht Vital Exhaustion Index hos personal vid ett bank/finansbolag med kontor i Stockholms innerstad. Metod och undersökt gruppStudien som var en enkätstudie gällde anställda som var i tjänst vecka 7 och 8 2008.Enkäten utdelades till 46 personer.

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Bakgrund: Venösa bensår är ett vanligt förekommande problem som sjuksköterskor dagligen kommer i kontakt med. Venösa bensår har en tydlig påverkan på patientens livskvalitet på grund av smärta och nedsatt rörlighet. Orsakar stort lidande för patienten, kostnader för sjukvården och leder till stort vårdbehov. Under många år har kompressionsbehandling varit det sätt man vanligast behandlat venösa bensår. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva uppfattningen av kompressionsbehandling vid venösa bensår.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt.

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del.

Fertiliteten hos högavkastande mjölkkor i världen har en negativ trend. Eftersom brunststyrkan avtagit i takt med att mjölkproduktionen ökat, och lantbrukarna har allt mindre tid avsatt för observation av sina djur, finns en växande marknad för automatiska brunstpassningssystem. I denna studie utvärderas ett sådant system; Heatime®. Arbetet är tvådelat, och består av en retrospektiv studie av den eventuella förändring i besättningarnas fertilitetsresultat som uppkommit efter installation av systemet och en enkätstudie som utvärderade hur nöjda 65 lantbrukare var efter inköp. Efter att ha granskat och jämfört fertilitetsdata (antal kor, inkalvningsålder, kalvningsintervall (KI), kalvning till första insemination (KFI), kalvning till sista insemination (KSI), antal inseminationer/serie, 56 dagar non-return, andel dräktiga av nypåbörjade och dräktighetsprocent per insemination) från de databaser som finns i Sverige (kokontroll och seminrapportering) från två år före installation med två år efter konstaterades att dessa värden inte skiljde sig signifikant åt. Detta beror antagligen på att fertiliteten hos mjölkkor är så pass multifaktoriell att det finns fler faktorer än bara brunstpassning som påverkar resultaten. Resultaten av enkätundersökningen visade att majoriteten (94 %) av de som köpt systemet var så pass nöjda att de skulle köpa det igen, och 96 % av dem tyckte sig se en förbättring av fertilitetsresultaten efter installation. Vidare uppgav 76 % att de ansåg sig spara väsentligt med tid varje vecka efter installation av Heatime®. Om tid sparas varje arbetsdag utan negativ påverkan på fruktsamheten får detta ses som en vinst och skulle kunna motivera en installation av systemet.

Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5?6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner.