Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). För att uppnå syftet jämfördes utfallet på Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna på testets samtliga åtta kluster där barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik än kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det gränsvärde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

Det finns en stor grupp människor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrägerier. Deras sparkapital har gått upp i rök och deras ekonomi har raserats på grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det är ett par, åker på semester till Spanien, Portugal eller Grekland. När de går på stranden kommer det fram en ung människa som pratar svenska eller skandinaviska och frågar om de vill vara med i en enkät om semestervanor. Solen skiner och vattnet är så där härligt blått, livet leker och det är klart att de vill svara på några korta frågor.

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland är att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhållning. Yle ska behandla den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen på lika grunder. Under många år samsände Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svenskspråkiga programmen en egen kanal, FST5 och från den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det svenskspråkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgångspunkt från public serviceuppdraget.

År 2007 redovisade Brottförebyggande rådet i en rapport att antalet narkotikarelaterade lagföringar har ökat under 2000-talet. Bland annat visade rapporten att antalet lagförda narkotikabrott som utgjordes av bruk hade ökat från 37 procent till 54 procent under perioden 1997 ? 2006. År 2005 genomfördes en undersökning i Göteborgs krogvärld som visade att 77 procent av de anställda hade observerat gäster som varit påverkade av narkotika under den senaste sexmånadersperioden och 12 procent av de anställda berättade att de hade sett drogpåverkade gäster varje kväll. En liknande undersökning genomfördes år 2002 i Stockholm där det framkom att 82 procent av de medverkande hade sett narkotikapåverkade gäster under det senaste halvåret, 43 procent uppgav att de såg narkotikapåverkade gäster varje vecka.Vårt syfte med den här undersökningen var att studera hur 5 restaurangledare i en svensk storstad uppfattar narkotikasituationen på stadens krogar.

I föreliggande examensarbete har en kapacitetsprofil tagits fram för det svenska dambordtennislandslaget. Ett testbatteri har tagits fram och resultaten från fystesterna redovisas i studien.Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att utveckla och testa en kapacitetsprofil för det svenska dambordtennislandslaget. Ytterliggare ett syfte var att jämföra ett urval av resultaten från testerna med de tester som gjordes 2007.Frågeställningarna som ingick i studien var:Hur ser damernas kapacitetsprofil ut och hur fördelar de sin träningstid i dag? Har damernas kapacitetsprofil förändrats sedan 2007? Om det har skett några förändringar i delkapaciteter i så fall inom vilka och i vilken omfattning har detta skett? MetodStudien baseras på fystester och enkäter. Urvalet som ingick i studien var strategiskt och bestod av fyra dambordtennisspelare i åldrarna 17-26 år som ingick i landslaget.

Detta projekt har pågått under sista terminen på maskiningenjörsprogrammet vid högskolan i Halmstad. Projektet har utförts av en student och tillsammans med företaget Källemo. Syftet med projektet har varit att studenten ska hitta och utvärdera ett lämpligt material åt en ny stol. Materialvalet skulle också kompletteras med en lämplig tillverkningsmetod. Stolen är designad av Pierre Sindre, SandellSandberg, och kommer att produceras och säljas av Källemo.

Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten.

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen.För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010.Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn.Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym.Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag.

Bakgrund: Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige beror på aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar, där en riskfaktor är förhöjda blodfetter. I den vetenskapliga världen och media återfinns en diskussion om kostråd inom detta område. Hur det påverkar primärvårdsdietister och deras råd till patienter är intressant då de bör ge kostråd enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Att undersöka vilka kostråd gällande mättat fett och kolhydrater som primärvårdsdietister i dagsläget ger till patienter med förhöjda blodfetter samt om påverkan av media upplevs i detta sammanhang.Material och metod: Målgruppen var primärvårdsdietister och webbaserad enkätundersökning den tillämpade metoden.Resultat: Överlag ger primärvårdsdietisterna likartade råd till patienter. Generellt rekommenderas att minska intaget mättat fett och fiberfattiga kolhydratkällor och öka intaget fibrer. Hälften upplever att det inte finns skillnad mellan kokosfett och mättat fett från andra livsmedelskällor.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka.

Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka utbudet i skolkafeterior på gymnasieskolor i Uppsala län och därefter granska hur kafeteriorna följde råden och rekommendationerna från Livsmedelsverket angående vad som bör finnas till försäljning i skolkafeterior. Avsikten var också att undersöka ungdomars inställning till det utbud som fanns i skolkafeterian och även undersöka hur ungdomarnas matvanor såg ut. Metod: Studien utfördes genom att rektorer på de sex aktuella skolorna kontaktades angående förfrågan om medverkan i studien. Efter godkännande besöktes skolorna och dess kafeterior där 10 slumpmässigt utvalda elever per skola fick fylla i en enkät. Skolkafeteriornas utbud undersöktes av författarna genom en inventeringsblankett. Resultat: Skolkafeteriorna hade ett utbud som inte fullständigt följde Livsmedelsverkets rekommendationer om hälsosamma produkter. Ungdomarna tyckte dock att utbudet på deras skolkafeterior var bra.