Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrÄnvaron och kunnandet om vÀxter och djur i nÀrmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie Àr att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens lÀngd och barns hÀlsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frÄgestÀllningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrÄnvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna nÀr det kommer till att namnge djur och vÀxter i nÀrmiljön?GÄr det att faststÀlla samband mellan utevistelsens lÀngd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna pÄ förskolorna har fÄtt besvara. Dessa studier har genomförts pÄ sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingÄr I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet pÄ denna studie visar pÄ att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus Àn de barn som inte har lika lÄng utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, HÀlsa, Kunskap.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl IKEA Uppsalas identitet stÀmmer överens med företagets image i tre led:Skillnaden mellan hur varumÀrket uppfattas mellan ledningen ochanstÀlldaSkillnaden mellan hur varumÀrket uppfattas mellan anstÀllda ochkunderSkillnaden mellan hur varumÀrket uppfattas mellan ledning och kunderEtt varumÀrke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumÀrke företaget lyckas skapa beror pÄ om grupperna har samma uppfattning av varumÀrket och hur vÀl relationerna mellan dem fungerar.För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda pÄ ledningens uppfattning av varumÀrket och dels tvÄ enkÀtundersökningar, för att ta reda pÄ kunders respektive de anstÀlldas uppfattning av varumÀrket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumÀrket IKEA stÄr för, vilket tyder pÄ att IKEA har ett starkt varumÀrke. FörbÀttringar kan dock göras i varumÀrkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumÀrkets vÀrderingar och förbÀttra relationerna mellan de tre grupperna..

Studien syftade pÄ att klargöra om de studie- och yrkesvÀgledare som medverkade i elevhÀlsan i SkellefteÄ kommun fick anvÀndning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssÀtten beroende pÄ vilken skola man arbetade pÄ. De frÄgor som besvaras var: Hur sÄg studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin yrkesroll inom elevhÀlsan? Vilken kompetens fick de anvÀndning av och inte, i arbetet inom elevhÀlsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades pÄ kvalitativa intervjuer och blev sÄledes en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvÀgledare pÄ sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet frÄn studien visade att studie- och yrkesvÀgledarna i stor utstrÀckning fick anvÀndning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna.

Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkÀt för att mÀta livskvalitet hos ungdomar samt att se pÄ eventuella skillnader mellan kön samt mellan Ärskurser. Till grund för enkÀten lÄg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ?Hur jag kÀnner för saker?. Det unika med dessa tester Àr att resultaten Àr en sammanvÀgning av hur en individ vÀrderar ett speciellt omrÄde i livet med hur nöjd han eller hon Àr med detta omrÄde i sitt liv. EnkÀten för den aktuella studien bestod av 19 item.

Denna studie behandlar relationen mellan kabinpersonalens motivation och den kundupplevda servicen ombord. Det övergripande mÄlet med denna studie Àr att se om motivationen hos kabinpersonalen inverkar pÄ den kundupplevda servicen och om servicen pÄverkar val av flygbolag. Vid en eventuell relation mellan motivation och kundupplevd service avser studien Àven att beskriva de beroende variabler som styr detta samband. Ett svenskt charterflygbolag blev utvalt och all kabinpersonal och 20 av passagerarna blev utvalda att delta i undersökningen pÄ 40 olika flygningar under en treveckorsperiod. Resultatet visade pÄ att det inte fanns nÄgon signifikant korrelation mellan kundupplevd service och kabinpersonalens motivationsnivÄ.

En ny gymnasiereform har trÀtt i kraft under hösten 2011och syftet med den nya gymnasiereformen var att öka statusen och kvaliteten pÄ de yrkesförberedande programmen. Det har ocksÄ skett en förÀndring i behörighetskraven vilket betyder att det Àr större skillnader mellan högskole- och yrkesförberedande program. Valet mellan högskole- och yrkesförberedandeprogram kan dÀrmed bli avgörande för framtida universitetsstudier. Vi har undersökt betydelsen av studie- och yrkesvÀgledningen dÀr faktorer som styr utfallet av den direkta kontakten av studie- och yrkesvÀgledningen redovisas. VÄrt resultat visar att den nya gymnasiereformen 2011 har pÄverkat elevernas val mellan högskole- och yrkesförberedande program.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Denna explorativa studie Àmnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur ett sÄdant samband ser ut och hur det skulle kunna mÀtas. Ett experiment designas dÀr försöksdeltagarna fÄr uppgiften att berÀtta en sammanhÀngande berÀttelse utifrÄn en serie bilder, sÄvÀl berÀttelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras pÄ flera sÀtt; ögonrörelsemönstret jÀmförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en nÀrmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren anvÀnder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien Àr att det finns ett flertal sÀtt att undersöka förhÄllandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden.

För att Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd skall fungera pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt mÄste kostnadsfördelningen mellan den offentliga sektorn och patient vara i balans, bÄde vad gÀller pris och antal lÀkarbesök. I denna studie analyseras relationen mellan prisförÀndringar och antalet lÀkarbesök pÄ vÄrdcentraler över tid. Resultatet frÄn de utvalda modellerna visar att det inte finns nÄgon effekt pÄ utnyttjande av primÀrvÄrd dÄ priset förÀndras..

Samverkan Àr ett ord med mÄnga synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie Àr att studera samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essÀn ligger pÄ att ge en överblick pÄ vad samverkan innebÀr och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Vilka ÄtgÀrder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser FörÀldraföreningen mot narkotika pÄ narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun existerar.

Denna studie syftar till att undersöka om det rÄder nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors uppfattning om friluftsliv inom skolans senare Är. I studien har vi anvÀnt oss av enkÀter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever frÄn ett högstadium och ett gymnasium i LuleÄ kommun varav 87 av dem var pojkar och 67 var flickor. Resultatet av vÄr studie pekar pÄ att det endast finns en frÄga dÀr vi statistisk kan sÀkerstÀlla att en skillnad mellan könen rÄder, pojkar tycker att det Àr för lite friluftsliv i skolan, de vill ha mer friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan pojkar, flickor och deras uppfattning om friluftsliv..

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger och logopeder samarbe-tar i samband med en utredning som gÀller lÀs- och skrivsvÄrigheter samt ta reda pÄ om utlÄtandet som skrivs efter utredningen fungerar som en lÀnk mellan de tvÄ yrkesgrupperna. VÄr studie bestÄr av enkÀter till bÄde specialpedagoger och logopeder. EnkÀterna innehÄller sÄvÀl slutna frÄgor, som kan kvantifieras, som öppna frÄgor dÀr respondenterna fÄr motivera sina svar. Vi har i denna studie funnit att det sker samarbete mellan yrkesgrupperna men att det ser mycket olika ut. Specialpedagoger förvÀntar sig att fÄ och fÄr ÄtgÀrdsförslag i utlÄtanden och de flesta uppskattar detta. Vi fÄr ocksÄ fram en del utvecklingsomrÄden och omrÄden dÀr kommunikationen mellan yrkesgrupperna inte fungerar. BÄde specialpedagogerna och logopederna anser, precis som vi, att samarbete Àr till gagn för eleverna..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om elever ser nÄgot samband mellan fysisk aktivitet och inlÀrning. Genomförandet av denna studie bestod av enkÀtundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrÄn frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att en stor del av eleverna deltar bÄde i aktiviteterna pÄ skolidrotten och Àr fysiskt aktiva pÄ fritiden. Vidare kunde vi se att eleverna i rÀtt stor utstrÀckning vet vilka faktorer som pÄverkar deras inlÀrning. En slutsats som vi kan dra Àr att mÄnga elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlÀrning..