Det ingår i lärarens uppdrag att anpassa undervisningen så att skolan blir ?En skola för alla?, där samtliga elevers utveckling främjas. Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om begåvade elevers motivation till skolan och lärande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare år. Enligt den studerade litteraturen har begåvade elever behov av att få individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka och jämföra simkunnighet i skolår fem på en landsortsskola och en förortsskola med stor andel elever med utländsk bakgrund. Samt att undersöka hur idrottslärare arbetar för att eleverna ska nå målet i simning.Min huvudfrågeställning till studien är:Hur är arbetet upplagt för att eleverna ska nå målet i momentet simning i årskurs fem?Finns det skillnader i simkunnighet mellan En skola från landsorten med hög andel elever med svensk härkomst och En skola med hög andel invandrarbarn?Vilka problem finns och vad beror dessa problem på?MetodJag har använt mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag intervjuade fyra idrottslärare på två olika skolor i Sverige om simkunnighet i årskurs fem. En skola på landsbygden och en förortsskola i Stockholmsområdet.

The education curriculum states that one of the tasks for schools and preschools are to promote gender equality by discouraging traditional gender roles. Gender equality is therefore a part of the fundamental values of the education system. In order to be able to work with the issue of gender equality, the employees need help and further education. Therefore some schools and preeschools contact a teacher specialized in gender equality work.In this essay I have chosen to do a field study of such a teacher at work during different workshops with nurses and teachers. The aim is to examine how she discusses gender ideas and what discussions arises from the meetings with the attendents.

Abstract Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen. Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till elevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är: ? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte korrigera i elevernas skrivna texter? ? Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade? För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor. Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle korrigera på sitt sätt.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av särskilt stöd i skolan där vårt syfte är att undersöka hur en grupp pedagoger ser på tiden när det gäller att hjälpa alla elever, hur pedagogers synsätt på En skola kan skilja sig åt, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev är i behov av särskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre små avsnitt om de vanligaste svårigheter elever i behov av särskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi åtta pedagoger på En skola i Blekinge för att få svar på vårt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna på skolans resurser skapar bekymmer både för lärare och elever.

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vår studie på två förskolor och En skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

sustainable development, environment.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Att med enkla medel förbättra byggelevers fysiska status för ett friskare och längre arbetsliv..

The purpose of this article has been to elucidate social secretaries? and teachers? experiences of collaboration around children in need of society?s intervention. We wanted to examine what the difficulties could be, according to their experience, and how they handled them. Additionally our aim was to analyze whether their method of dealing with the obstacles were likely to succeed, viewed from the perspective of system theory. In order to achieve our purpose we used a qualitative method and interviewed four social secretaries and four teachers.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not.This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet.The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it.

This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student?s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum?s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagEn skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

SyfteMitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.Frågeställningar? Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?? Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?MetodEn kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från En skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad.