Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor.

SammanfattningDenna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lärare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lärarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde på En skola i en svart kåkstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lärare i årskurs 4. Respondenterna fick bland annat frågan om vad utomhuspedagogik är och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.I litteraturen är begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara läsa fakta utan att genom sinnen och görande få kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. Både litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken är ett sätt att få tillfälle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap.

Grön Flagg är ett miljöprogram som används inom förskola och skola för hållbar utveckling. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad föräldrar har för kunskap samt hur de fått sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det går att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att få till en bättre samverkan. Metodvalet är kvalitiativt där två fokusgrupper med sammanlagt tio föräldrar från olika förskolor diskuterar frågor om Grön Flagg.  Ansatsen är hermenuetisk för att få en större förståelse för det som sker och sägs  i grupperna och för att kunna tolka det.  I resultatet syns att föräldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den är inte så detaljerad. Kunskapen de har, har de fått genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer också att det behövs mer information från förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna använda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.

Examensarbetet har gått ut på att ta reda på varför en del skolor i Karlstads kommun, använder olika mycket el under kvällar, helger och nätter. Skillnaderna är stora och på grund av det har ett nytt begrepp, kallat elbasnivå, definierats. I princip är elbasnivån den effekt som används under de tider som lokalerna inte nyttjas.Efter genomförd rangordning av elbasnivån med hjälp av en egenutvecklad excelkalkyl, för ett urval på 15 skolor i Karlstads kommun, valdes två av dessa ut för vidare utredning. En skola med låg elbasnivå och En skola med hög elbasnivå valdes. Frödingskolan är dEn skola som har lägst elbasnivå och valdes att fungera som en referensbyggnad.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola ? hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta.

Syftet är att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med särskilda behov på En skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ämneslärare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mål samt att skapa förståelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger på en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare år, tre av informanterna är språklärare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju återkommande teman som har stor betydelse för framgångsrik undervisning med elever med särskilda behov. Dessa teman är bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssätt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utsträckning innehållet i undervisningen som betydande för motiverande och framgångsrik undervisning.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt påvisa möjligheten i att kombinera de båda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i årskurs 1 på en yrkesföreberedande skola och utifrån en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberättelse. Jag har valt att intervjua en elev från en yrkesföreberedande skola då min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever på studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund är en lämplig påbyggnad av habitus under en livsberättelse då begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad från habitus, tillåter individen att lättare ändra på sitt förhållningssätt. Vidare verkar elevens habitus ifråga om matematiska föreställningar framförallt ha påverkats av familj och släkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Intervjuer med elever i tioårsåldern på en kommunal skola och en friskola i Skåne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och påverka i skolan..

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i En skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med denna studie är att få en insikt i lärares respektive skollednings syn på implementering av digital teknik i undervisningen på en mindre F?6-skola. Genom enkäter till samtliga lärare på skolan samt intervjuer med fyra lärare och rektor på skolan undersöktes hur de ser på syftet med implementeringen och hur de använder den utrustning de har tillgång till. De tillfrågades även om hur de ser på resultatet och vad de kan ange som framgångsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att använda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser..

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

AbstractSyftet med undersökningen är att se hur pedagoger ser på grupparbete som inlärningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess läroplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vår forskningsfråga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola på grupparbete som inlärningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en årskurs 5 för att ikursplaner för olika ämnen finns mål at uppfylla i årskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn på grupparbete men att de harsamma bas, nämligen samarbete. Resultatet visar även att det finns olika vägar att gå för attuppnå mål, till exempel samarbete eller någon sorts faktakunskap, men även att pedagogernaanvänder grupparbete för att uppnå ett visst mål. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssätt.Ämnesord: Grupparbete, lära in i grupp, lära av varandra, samspel och samarbeta.

Syftet med denna undersökning är att få inblick och förståelse för hur relationer mellan lärare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda på hur lärare i Sydafrika ser på relationer mellan lärare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes på En skola i en svart kåkstad i Sydafrika och metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lärare i åldrarna 39-59 år. Jag har med min undersökning kommit fram till att lärarna är överens om att goda relationer och förståelse till eleverna är viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta på så smidigt som möjligt. Lärarna är eniga om att alla elever ska behandlas lika, även om det finns delade åsikter ifall alla blir det eller ej.