The overall aim of this case study is to find the conditions for pupils in the nine-year compulsory school with Autism Spectrum Disorder (ASD) who are instructed in the ordinary classroom. The study explores what kind of support the schools offer these pupils. The study also examines the views of the teachers´, special educators´, principals´ and municipal representatives on what kind of support these pupils need and ought to be offered.The methods used were qualitative interviews and a questionnaire study.The theoretical basis of the study is the three different perspectives of special pedagogy. These perspectives represent three different views on the disorders of pupils.The overall result shows that the municipality offers little support for schools. The study shows that there is little collaboration between schools and ASD-specific support outside school.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera ungdomarnas kunskaper om processen att fatta beslut gällande studie och arbete. Studiens syfte är att analysera vilken medvetenhet ungdomar visar kring självbild och självkänslan och utifrån denna medvetenhet ser på möjligheter att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Studiens valda metod är kvalitativ studie med ungdomar i årskurs tre på ett yrkesgymnasium. Ungdomarnas olika kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teori. Ungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla.

Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra.

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på En skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lärare måste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie är att klarlägga hur ett antal lärare i svenska tolkar och arbetar med ett av målen från kursplanen i detta ämne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förståelsen för vad det innebär att arbeta efter nationellt ställda mål och kriterier öka. För att åstadkomma detta intervjuades fem lärare, alla från samma skola, angående deras syn på uppnåendemålet att kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Resultatet av intervjuerna visar på en viss spridning i hur målet uppfattas då alla lärare exempelvis inte menade att målet i sig innebar något krav på läsning.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar skollunch i grundskolan genom att kartlägga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, En skola i Kristianstads kommun och En skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att öka kunskapen om utomhuspedagogik för lärare så att metoden ska kunna utveckla barns lärande i förskola och skola..

Focus of this study is an examination of the Swedish school today, its transformation and complexity when also the community outside of school undergoes changes in shape of among other things a different population composition and new political ideas. More specific the aim of the study is to understand how Gustav Adolfsskolan in Landskrona, a compulsory school in south of Sweden, legitimates the language rule that is in effect in the school. It?s a relatively new measure undertaken in the school and both the problems in the school and this measure have been widely discussed in the public media. The theoretical sources of inspiration have come from Weber, Galbraith and Elias and include power relations and dynamics within social mobility when people establishes in new places.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder.

Den här uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men även hur Swedish School Beijing tar till vara på den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet får möjlighet till en likvärdig utbildning som de eleverna i Sverige får. Uppsatsen upplyser även er läsare om hur lärarna arbetar på Swedish School Beijing och i den mån de tar tillvara på den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstå vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

In this paper integration and inclusion were analysed in both theory and practice to see what they mean for pupils who reqire special support or pupils who have Swedish as a second language in compulsory school. The purpose of this work was to investigate whether inclusion is the best way of reaching the goal of a school for all children. A literary study, was conducted to test this hypothesis. The literature used for this purpose includes non-fiction books, handbooks, newspaper articles, declarations, conventions, and learning and course plans. Qualitative interwiews were held whit a remedial teacher, a Swedish-as-a-second-language teacher, and a class teacher who contributed greatly to this work thoough their experiences and vast knowledge.

Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner.