Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig Ät mellan förskola och skola. Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer Àr genomförda med sex stycken pedagoger pÄ tvÄ olika skolor under vÄr VFU-period. Vi stÀllde frÄgor till varje pedagog som bl.a.

Synen pÄ och definitionen av lÀs- och skrivsvÄrigheter har varit omtvistad under flera Är. Vi examineras ut i en mÄngkulturell skola dÀr mÄnga elever Àr flersprÄkiga. Tanken vi fick var att det kanske Àr svÄrt att se om de eleverna har en lÀs- och skrivsvÄrighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. VÄrt övergripande syfte med denna uppsats Àr att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgÄ för att ge bÀsta möjliga hjÀlp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjÀlpmedel samt ett fÄtal observationer.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. VÄr utgÄngspunkt var det relationella perspektivet dÀr pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsÀttningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal pÄ skolan mÄste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever sÄ att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsÀttningar.

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ en mÄngkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de sjÀlva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola för att fÄ en insyn i deras arbete. LÀrarna Àr elevernas lÀnk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhÀllet behövs ett sprÄk. Av vÄrt resultat framkom att eleverna mÄste fÄ stöd i bÄda sina sprÄk för att kunna fÄ ha kvar sin identitet och kultur.

I denna undersökning har vÄrt syfte varit att studera uppfattningar kring tÀnkbara hinder som kan finnas med att uppnÄ en likvÀrdig utbildning och skola, dÄ vi stÀller oss frÄgande till hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbÀttring kan ges. VÄr frÄgestÀllning blir dÀrmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? För att söka svar pÄ vÄrt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, dÀr hinder har varit vÄrt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vÄr undersökning har vi kategoriserat in i olika ÀmnesomrÄden.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ inkludering av elever i grundskolan och vad de har för Äsikter kring begreppet. HuvudfrÄgorna som studien grundade sig pÄ var vad lÀrare ansÄg om bristen pÄ förÀndringar i skolan, hur de sjÀlva skulle vilja nÄ en skola för alla samt om de ansÄg att full inkludering Àr nÄgonting efterstrÀvansvÀrt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, dÀr dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut sÄ. Datamaterialet insamlades med hjÀlp av intervjuer med sex lÀrare. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjÀlp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstÀmmighet bland informanterna. De anser att full inkludering Àr ett mÄl att strÀva emot.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Syftet med vÄr fallstudie, Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör eller hindrar integrering i grundskolan av en elev inskriven i sÀrskolan. Studien belyser olika aktörers tankar kring integrering, inkludering och en skola för alla. Aktörerna Àr vÄr fallstudieelev, hans mamma och pedagoger i bÄde sÀrskolan och grundskolan. I den inledande delen av studien ges en översikt av tidigare forskning kring centrala omrÄden i vÄr undersökning. Som huvudmetod i fallstudien har vi anvÀnt oss av intervjuer vilka vi sedan kompletterat med observationer för att fÄ en egen uppfattning om det som berÀttats. I resultatet redovisas alla vÄra aktörers tankar kring i första hand integrering. Vi ser att alla vÄra respondenter Àr positiva till integrering i den mÄn det Àr möjligt.