Den fysiska miljön Àr viktig nÀr vi vill skapa en skola som Àr lÀmplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda pÄ vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartlÀggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fÀltstudier granskas ocksÄ slutresultatet, det vill sÀga den fÀrdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pÄgÄende projektering av en skolombyggnad studeras.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Syftet med studien Àr att undersöka om begÄvade elever i Ärskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i sÄ fall fÄr, samt Àven vad som anses vara en begÄvad elev. Undersökningen Àr kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades pÄ 3 olika skolor. Resultatet visar pÄ att alla respondenter ansÄg att det var svÄrt att skapa en uppfattning om vad begÄvade elever Àr, samtliga menade dock att det inte behövde bero pÄ vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte anvÀnda sig av begreppet sÀrskilt begÄvad dÄ de ansÄg att det var ett negativt laddat ord.

FlersprÄkighet Àr inget modernt ord, det Àr ett faktum i vÄrt samhÀlle att vi lever i en mÄngkulturell miljö. MÄnga barn kommer hit frÄn andra lÀnder och placeras in i vÄr svenska skola med kort varsel, dÀr de förvÀntas anpassa sig efter alla frÀmmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrÄn detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mÄngkulturell skola. DÀrför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som Àr de flersprÄkiga barnens nÀrmsta lÀnk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete Àr, hur frustrerande det kan vara nÀr sprÄket blir till en barriÀr för kommunikationen.

VÄr studie Àr gjord i syfte att undersöka specialpedagogers och skolledares syn pÄ Montessorimiljöns möjligheter att frÀmja alla barns optimala lÀrande och vilket arbetssÀtt specialpedagogerna anvÀnder i denna miljö. Vi har Àven studerat skolledare och specialpedagogers syn pÄ Montessoriskolans möjlighet att vara en skola för alla. Bakgrunden till att vi valde arbetssÀtt som studieobjekt Àr att vi under vÄra studier funnit att det rÄder tveksamhet om specialpedagogens roll. Vi ville Àven undersöka om skolor med en speciell pedagogik och lÀrandemiljö kan ge alla barn möjlighet till optimalt lÀrande. Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med skolledare och specialpedagoger som Àr verksamma inom Montessoriskolor.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

This study presents some teachers' views on whether today's school is a school for everybody or not. It has also looked into what special resources that are put in for children in special needs. The purpose of this study is to find out some teachers' views and thoughts on the concept of "an Education for everybody" and how these teachers said they worked with children in special needs. After taking part of and processed recent research results and literature, I chose to examine this through qualitative interviews. I interviewed three teachers, one primary school teacher, one special education teacher and one preschool teacher.The conclusions were that the concept of education could be understood in different ways.

Public School - a qualifield truth.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Skolstarten och den första tiden i skolan Àr mycket viktig eftersom den utgör grunden för barnets fortsatta instÀllning till skola och lÀrande. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur sexÄringar uttrycker tankar och förestÀllningar om skolstart och skola samt hur de sÀger att de lÀrt sig om detta. Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Dels en litteraturstudie dÀr jag presenterar litteratur och undersökningar som pÄ olika sÀtt belyser Àmnet. Dels en intervjuundersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med Ätta stycken sexÄringar.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur dagens gymnasieskola arbetar för att för-verkliga intentionen om ?en skola för alla?. De centrala frÄgestÀllningarna har handlat om hur informanterna ser pÄ möjligheten för alla elever att uppnÄ kunskapsmÄlen, hur elever i behov av sÀrskilt stöd identifieras och hur detta stöd definieras, vilka stödinsatser som erbjuds samt vilken roll ÄtgÀrdsprogrammen spelar i detta sammanhang. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ana-lyseras i vilken mÄn gymnasieskolan kan betraktas som en skola för allaStudiens teoretiska referensramen har utgjorts av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Uti-frÄn detta perspektiv har det empiriska materialet analyserats med en kritisk ansats och ett reflexivt förhÄllningssÀtt.Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ intervju.

I centrum för denna litteraturstudie stÄr den sÀrbegÄvade eleven, hur elever med begÄvning behandlas i vÄrt samhÀlle, i vÄr skola och hur denne upplever sin begÄvning. Det övergripande syftet Àr att analysera hur begÄvning och intelligens bemöts i samhÀllet och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i Àmnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, dÀr politikerna efterfrÄgar spetskompetenser samtidigt som skolan strÀvar efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. I konflikten tycks de sÀrbegÄvade eleverna komma i klÀm, dÄ de upplever sin skolgÄng som understimulerande och vÀrdelös.