Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna pÄ en skola med utomhuspedagogik arbetar för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn lyder: Hur arbetar lÀrarna pÄ I Ur och Skur skolan för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena? Hur anser lÀrarna att undervisningens olika lÀrandemiljöer pÄverkar elevernas förstÄelse? Undersökningen gjordes pÄ en i Ur och Skur skola i Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med alla lÀrarna. Resultatet visar att lÀrarna pÄ skolan Àr mycket samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar Àven att lÀrarna Àr medvetna om hur olika lÀrandemiljöer pÄverkar vad eleverna lÀr sig..

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

Lek Àr nÄgot som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien Àr att belysa vad barn och lÀrare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lÀrande. Dessutom har syftet varit att ta reda pÄ hur lÀrarna tror att lek kan pÄverk barns lÀrande. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr barns och lÀrares uppfattning om begreppet lek? Vad Àr barns och lÀrares uppfattnig om begreppet lÀrande? Jag har Àven valt frÄgestÀllningen: Vilka effekter anser lÀrare att tematiskt arbete och lek har pÄ barns lÀrande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lÀrare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all.The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees.The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need..

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att upptÀcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgÄngsrikt arbete med elever pÄ resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte Àr ocksÄ att undersöka om dessa faktorer utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv gÄr att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan dÀr bÀttre kunna möta alla elever och pÄ sÄ sÀtt nÀrma sig mÄlet en skola för alla.Vi anvÀnde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod dÄ vi anser att den mest frÀmjar vÄrt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp dÀr stor vikt lÀggs vid att ta hÀnsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.Resultatet pekar pÄ att det finns flera faktorer som upplevs som framgÄngsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem omrÄden; miljö, tid och nÀrvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt vÄra resultat flera av faktorerna som gÄr att implementera Àven i den ordinarie skolverksamheten..

Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger och förĂ€ldrar upplever att förĂ€ldrasamverkan fungerar pĂ„ förskolor och i skolans tidigare Ă„r. Vi har genom kvalitativa intervjuer fĂ„tt fram att förĂ€ldrar och pedagoger anser att förĂ€ldrasamverkan fungerar relativt bra i bĂ„de förskola och skola. FörĂ€ldrarna menar att det Ă€r viktigt med ett öppet klimat och att de kan kĂ€nna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och kĂ€nna att de kan vara med att pĂ„verka. Även pedagogerna tycker att det Ă€r betydelsefullt att ha en bra relation till förĂ€ldrarna.

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka konsekvenser den teoretiska mÄlkonflikten/dilemmat mellan en likvÀrdig utbildning för alla och en utbildning anpassad efter varje individs unika behov och förutsÀttningar fÄr i lÀrares pedagogiska verksamhet. Ett delsyfte Àr att jÀmföra hur lÀrarstuderande, nyexaminerade lÀrare och erfarna lÀrare upplever och hanterar dilemmat. Metodologiskt Àr studien kvalitativ, bestÄende av en teoridel (litteraturstudie) och en empiridel (intervjuer). Teoridelen ger en överblick och förklaring till föreliggande dilemma utifrÄn tre sjÀlvvalda teman (en skola för alla, diskrepansen mellan teori och praktik och mÄlförskjutning frÄn det kollektiva till det individuella), teman som inverkar och pÄverkar det dilemma som undersökts. Empiridelen komplimenterar med intervjuer med lÀrarstuderande, nyexaminerade lÀrare och erfarna lÀrare (tvÄ stycken respondenter i varje mÄlgrupp) för att sedan diskuteras i ett framvÀxande resultat.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i de tankegÄngar som ligger bakom tre rektorsomrÄdens val av stöd till elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstÄ genom att fÄ en inblick i skolors organisering gÀllande ?att stödja elever i behov av sÀrskilt stöd? med hjÀlp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktÀr. Detta genom intervju pÄ tre rektorsomrÄden i en kommun, dÀr rektorn till gÀllande rektorsomrÄde valt ut respondenten. Slutsats: UtifrÄn min undersökning kan jag utlÀsa att de undersökta rektorsomrÄden har ett tillvÀgagÄngssÀtt som innebÀr att rektorsomrÄdena ofta skiljer elever i behov av sÀrskilt stöd frÄn sina klasser, för att ge dessa den hjÀlp som rektorsomrÄdena anser att eleverna behöver.