AbstractSyftet med studien Àr att fÄ ta del av elevers och lÀrares egna erfarenheter och tankar angÄende specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskÀrningar och hÄrt drabbade Àr de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Begreppet en ?skola för alla? Àr nÄgot pedagoger försöker att nÄ i skolorna i dag.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger pÄ att eleverna arbetar utefter nÄgon form av planeringsbok dÀr de har en tidsbestÀmd eller icke tidsbestÀmd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig frÄn skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att fÄ en uppfattning om varför lÀrare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns nÄgra sÀrskilda mÄl att uppnÄ den. Jag fann det ocksÄ intressant att se om det fanns nÄgra tydliga skillnader mellan olika lÀrares tankegÄng, detta jÀmfört med hur lÀnge de arbetat med metoden.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur pedagoger talar om elever i behov av sÀrskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av sÀrskilt stöd gav oss en djupare förstÄelse för hur det ser ut i praktiken. UtgÄngspunkten togs i lÀroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. DÀr var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hÀnsyn ska tas till elevernas olika förutsÀttningar och behov och att skolan har ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika skÀl har svÄrigheter att nÄ mÄlen för utbildningen. VÄr studie gjordes i x kommun dÀr ocksÄ de utbildningspolitiska mÄlen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev mÄste mötas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lÀrandeprocessen och elevens utveckling mÄste följas upp för att tillförsÀkra alla elever de kunskaper de har rÀtt till.

KrÀnkande behandling och mobbning Àr nÄgot som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad hÀnder nÀr dessa krÀnkningar och mobbning förekommer pÄ internet och i de sociala medierna dÀr lÀrarna och skolan inte har insyn?Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i mellanstadiet och rektor pÄ en skola uppfattar att de arbetar med denna form av krÀnkande behandling och mobbning samt hur eleverna pÄ mellanstadiet uppfattar att deras lÀrare hanterar detta om det skulle intrÀffa.I den hÀr studien ligger fokus framförallt pÄ lÀrare, rektor och elevers uppfattningar om krÀnkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät.Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lÀrare utom en pÄ mellanstadiet, varav en lÀrare Àven arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkÀtstudie som besvarades av de flesta elever pÄ mellanstadiet i Ärskurs 4-6.Resultatet av dessa tvÄ undersökningar visade framförallt pÄ ett stort kunskapsglapp mellan lÀrare och elever nÀr det kommer till de sociala medierna, dÀr eleverna Àr de som kan mest nÀr det kommer till vad som sker pÄ de olika siterna som de rör sig pÄ, medan lÀrarna har mer generell kunskap om sÀkerheten. En annan sak som framkom tydligt Àr att samtliga lÀrare uttryckte starka önskemÄl om att fÄ mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör nÀr de befinner sig i denna cybervÀrld. För det stÄr klart att Àven om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervÀrld sÄ gör inte eleverna det.

Fler och fler barn flyttar utomlands pÄ grund av förÀldrars arbete. MÄnga av de flyttar med sina förÀldrar i tidigt Älder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosÄren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar pÄ svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter pÄ den svenska skolan bortom Sveriges grÀnser. Under denna undersökning befann jag mig pÄ plats vid en skandinavisk skola i Europa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀl gymnasieelevers kunskaper i Àmnet geografi överrensstÀmmer med vad kursplanen sÀger. Vidare var vÄrt syfte att utföra en jÀmförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig Ät beroende pÄ elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vÄr empiriska undersökning, tvÄ friskolor och tvÄ kommunala skolor. GeografilÀrarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat pÄ skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade pÄ att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig Ät beroende pÄ var eleven studerade..

Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till lÀsning av skönlitteratur. Jag har jÀmfört enkÀt- och intervjumaterial frÄn tvÄ olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen pÄ olika sÀtt. Den ena har sedan flera Är tillbaka ett lÀsprojekt pÄ skolan dÀr skönlitteraturlÀsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera Àmnen, och den andra arbetar mer traditionellt med lÀsning ungefÀr en lektion i veckan inom svenskÀmnet. DÄ underlaget i undersökningen Àr litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i lÀsprojektet, skola Ett, lÀser nÄgot mer pÄ fritiden Àn eleverna pÄ skolaTvÄ..

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan vÀl trÀffas och fika. NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lÀrarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad förÀldrakontakt dÄ elevens sociala och kunskapsmÀssiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för förÀldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framstÀllning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsÄgs att jÀmföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat frÄn tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men ocksÄ jÀmförbara erfarenheter.

Institution: Högskolan i HalmstadTitel: Vi kan vÀl trÀffas och fika.NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser avkontakten och samarbetet med svensk skola.Författare: Susanne Castro & Birgitta JohanssonTyp: C-uppsats. Examensarbete i lÀrarprogrammet.Sidantal: 53Handledare: Claes Ericsson & Ulrika SjöbergExaminator: Anders PerssonMedexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole OlssonSlutseminarium: 2007-01-10Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad förÀldrakontakt dÄ elevens sociala ochkunskapsmÀssiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem ochskola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdelför förÀldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansatsintervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framstÀllning av sina erfarenheter avkontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsÄgs att jÀmföra dessaupplevelser med styrande texters budskap och resultat frÄn tidigare forskning.I analysen avspeglas fyra individer med skilda men ocksÄ jÀmförbara erfarenheter.

För att skapa en likvÀrdig och flexibel demokratifostrande skola Äberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och dÀr med att skapa jÀmlikhet i utvecklandet av demokratiska förmÄgor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta pÄ berÀttelser frÄn fyra samhÀllskunskaps lÀrare vad gÀllande elevsyn, syn pÄ klassrumklimat och syn pÄ samhÀllskunskapens mÄl pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Malmö. BerÀttelserna pÄverkades frÀmst av vilken skola lÀrarna jobbade antingen pÄ ett yrkesförberedande gymnasium eller pÄ ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger pÄ teorin om deliberativ demokrati som innebÀr den en process dÀr aktörer genom kommunikation grundad pÄ rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola dÀr en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingÄr i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sÀtt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnÄ syftet avser jag att besvara följande frÄgor: 1. Vad bestÄr regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehÄll? 2.

Jag vill i den hÀr uppsatsen ge en bild av hur nÄgra lÀrare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer Àven lÀrarnas förhÄllningssÀtt till svenskÀmnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lÀrare anvÀnder skönlitteratur i svenskÀmnet, varför lÀraren har valt att anvÀnda skönlitteratur pÄ det sÀttet och vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda skönlitteratur i svenskÀmnet. I kapitlet Historiskt perspektiv pÄ skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolvÀsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskÀmnet. LitteraturgenomgÄngen ger en teoretisk genomgÄng av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för mÀnniskan.

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan stÀllts inför sedanboktryckarkonsten. LÀrarens roll och hur man ser pÄ lÀrare kommer att förÀndras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lÀrare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som pÄverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet anvÀnds enutvecklingsmodell för lÀrares digitala kompetens.

Arbetet behandlar barns tankar och kĂ€nslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem dĂ„ de befinner sig i en svĂ„r situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt. Detta innebĂ€r att man som pedagog mĂ„ste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt vĂ„ga bryta den vardagliga verksamheten..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.