Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda pÄ hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvÀndning ser ut och om de Àr medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vem och/eller vad som har stort inflytande pÄ ungdomarnas kondomanvÀndning. En enkÀtundersökning genomfördes vÄren 2008 pÄ en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje Äret pÄ teoretiska program pÄ gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att anvÀnda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) Àr faststÀlld av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 faststÀlldesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergÄngen frÄnförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lÀrandemiljöer samtarbetslagens sammansÀttning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med Àmnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien Àr att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssÀtt, hinder och möjligheter som uppstÄr i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT Àr, och ta reda pÄ om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbÀttras med hjÀlp av KBT. VÄra forskningsfrÄgor behandlar: Vad Àr kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsÀttningar krÀvs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? NÀr kan det vara lÀmpligt att pedagogerna i skolan anvÀnder sig av KBT? Hur anvÀnder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och observation.Studiens syfte Àr att fÄ förstÄelse pÄ hur denna undervisning Àr utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare Àr syftet att försöka öka förstÄelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan pÄverka deras lÀrande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrÄgor utifrÄn lÀrarens perspektiv.Undersökningens resultat visar att mÀnniskokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan pÄ individen, Àr i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola sÄvÀl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat Àktenskap och omskÀrelse.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Det finns en stor önskan hos elever att lÀra sig lÀsa. Detta Àr ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och förÀldrar inför starten i grundsÀrskolan.  Syftet med studien Àr att undersöka hur, nÀr och vad som kartlÀggs inom lÀsutveckling hos elever i grundsÀrskola.Det Àr en demokratisk rÀttighet, för alla elever, att fÄ utveckla sin lÀsförmÄga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsÀrskolan, visade att eleverna inte ges tillrÀckligt med förutsÀttningar för att utveckla sina kunskaper i Àmnet svenska. Dessutom Àr uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfÀllig. Inom grundskolan har man olika kartlÀggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas lÀsutveckling under skolÄren, men hur gör pedagogerna inom grundsÀrskolan?VÄr teoretiska grund vilar pÄ Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och dÀrmed dess förmÄga att tillgodogöra sig undervisningen.

VÄrt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola Ärskurs 2 i syftet att fÄ in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville Àven se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. VÄr upplevelse Àr att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. DÀrför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att fÄ göra nÄgot som det inte brukade göra.

Under vÄr utbildning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsÀmnet, har vi ofta stött pÄ elever som upplever religion som ett mindre roligt och lÄgprioriterat Àmne. Elever Àr inte medvetna om varför de behöver lÀsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte dÀr. Vi har bÄda tvÄ spenderat vÄr verksamhetsförlagda tid pÄ skolor dÀr ?svenska ungdomar? varit mÀrkbart dominerande, dÀr har vi Àven fÄtt kÀnslan att elevers relation till andra religioner Àn kristendomen kÀnns obetydlig. De kan inte relatera till dessa pÄ samma sÀtt som exempelvis elever pÄ en mÄngkulturell skola dÀr elever varje dag mÄste samverka vilken religion de Àn mÄ ha, kan göra.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.

Dagens skola har sin utgÄngspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebÀr att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmÄlen. Ett stöd som finns att tillgÄ Àr elevassistenter. Syftet med denna forskning Àr att öka insikten i lÀrare och elevassistenters syn pÄ samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutÀndan gagna elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lÀrare och tre elevassistenter.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lÀrande i bÄde förskola och skola. Envariationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som frÀmjar barns hela utveckling och hÀlsa pÄ ett sÀtt som ingenannan miljö förmÄr. Vi tar upp aktuell forskning kring utomhuspedagogik. VÄr studie grundar sig pÄuppfattningar om hur mÀnniskan förstÄr sin omvÀrld. DÀrför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretiskutgÄngspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀr det gÀller barn och elevers lÀrande.SYFTE:Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar utomhuspedagogik inom förskola ochskolans tidigare Är (förskola ? Ärskurs 6).METOD:Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod.

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga Ă„ren i skolan ska lek ges stort inflytande. ÄndĂ„ har jag trĂ€ffat pĂ„ barn i de tidiga Ă„ren i skolan som uttrycker att matematik bara Ă€r nĂ„got som görs i böcker. DĂ€rför Ă€r syftet med min studie att undersöka övergĂ„ngen i matematik frĂ„n förskola till skola i bĂ„de Sverige och England. De undersökningsmetoder som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa intervjuer med bĂ„de barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.Resultatet visar att matematikövergĂ„ngen i England följer en tydligare röd trĂ„d Ă€n hĂ€r i Sverige och Ă€ven att barnen dĂ€r har lĂ€ttare att uppfatta den.

Jag har ritat en skola i MariehÀll. Konceptet för skolan baserar sig pÄ att skolans program delas upp och fÄr rymmas i fyra volymer. DÄ volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum dÀr skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa vÀlfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehÄller utrymmen för personal, administration och lokalvÄrd, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 Är (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del pÄ kÀllor som Ärsredogörelser för lÀroverket och kyrkorÄdsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förÀndringar har Àgt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade Àmnet utvecklats sÄ att det fanns undervisning pÄ ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer Àn hÀlften av eleverna sÄng- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gÄnger mellan 1843 och 1939.