Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en vÀg mot en skola för alla och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, dÀr tolkningen bör fÄ mÀnniskor att tÀnka till och tÀnka om, men Àven teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har anvÀnts. Sociala representationer Àr gemensamma förestÀllningar om vÀrlden som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebÀr att ha ett helhetsperspektiv pÄ olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer Àr utsatta för och queerteori handlar om att ifrÄgasÀtta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som anvÀnds Àr normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.

Att alla mÀnniskor har olika sÀtt att lÀra in ny kunskap Àr nÄgot de flesta av dagens lÀrare Àr medvetna om. Det inte alla vet, Àr att det finns sÀtt att ta reda pÄ vilken ?kanal? som fungerar bÀst för varje enskild individ. PÄ en av vÄra skolor har man vetskapen om inlÀrningsstilsanalyser som ett instrument. PÄ den andra finns inte denna kunskap hos mer Àn en tredjedel av lÀrarkollegiet.

Syftet med följande studie Àr att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna fÄ en god lÀrandemiljö med avseende pÄ bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven pÄ eleverna att kunna planera och strukturera sjÀlvstÀndigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgÄng av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och omrÄden. Denna genomgÄng ligger till grund för vÄr teori och vidare för vÄr analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som Àr lÀmpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som anvÀnts i arbetet Àr kvalitativa intervjuer samt observationer.

VÄrt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar pÄ att ge en inblick i de bÄda verksamheterna gÀllande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frÄgor vi koncentrerat oss pÄ Àr hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. VÄrt mÄl var ocksÄ att undersöka om det Àr det nÄgon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till lÀroplanernas mÄl vad gÀller elevinflytande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua pedagoger i de bÄda verksamheterna. Genom bÄde litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som nÄgot positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

I dagens Sverige har mÄnga barn pÄ vÄra skolor en flersprÄkig och mÄngkulturell bakgrund. PÄ en del skolor i invandrartÀta omrÄden finns det fÄ barn med svenskfödda förÀldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat omrÄde. Syftet med denna undersökning Àr att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lÀrarperspektiv. Följande frÄgor stÀlldes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartÀt skola, och vilka konsekvenser fÄr denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lÀrare intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjumanual.

Skolan Àr i stÀndig förÀndring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i vÄra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer nÄgra skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svÄrigheter fÄr i jÀmförelse med barn i behov av sÀrskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielÀrarna har att tillgÄ för att stödja dessa barn. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn frÄgeformulÀr i form av en enkÀt med öppna frÄgor. Respondenterna som medverkat bestÄr av Ätta mellanstadielÀrare samt tvÄ specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Denna studie undersöker hur lÀrare anser att de kan stÀrka elevers ord- och begreppsförstÄelse för att uppnÄ lÀroplanens kunskapskrav i det svenska sprÄket. PÄ grund av globaliseringen vÀljer mÄnga familjer att bostÀtta sig utomlands vilket medför att det bedrivs mÄnga svenska skolor runt om i vÀrlden. Studien utgÄr ifrÄn en svensk skola i England, dÀr fyra lÀrare i de tidigare Ären har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför bÄde positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat pÄ ord- och begreppsförstÄelse, lÀrarbakgrund, förvÀntningar samt elever med ett annat modersmÄl.

Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 Àr det lag i Sverige pÄ att det ska serveras nÀringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsÀttningar för eleverna, till exempel tidpunkten för mÄltiden och trivseln i skolrestaurangen, sÄ att de gÄr och Àter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivÄn i skolrestaurangen pÄverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgÄ ifrÄn the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till mÄltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön pÄ sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkÀtundersökning genomfördes pÄ tre skolor i en kommun i norra Sverige. EnkÀten bestod av 14 frÄgor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur man arbetar med ungdomar som har lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ tvÄ 7-9 skolor inom Bodens kommun. Tidsplanen blev ett tungt vÀgande skÀl för en vÀl avvÀgd avgrÀnsning och dÀrför koncentrerades den empiriska studien till tvÄ 7-9 skolorna i Bodens kommun. UtifrÄn kvalitativa metoder utfördes fÀltarbeten dÀr intervju med lÀrare, speciallÀrare och observation av ungdomar med lÀs- och skrivsvÄrigheter ingick. Ett litteraturstudium föregick undersökningens empiriska del och i detta ingick svensk skollag, Lpo 94, Skolverkets roll, lÀs- och skrivsvÄrigheters natur och historik (tidigare forskning). Detta studium visar att de elever som har en diagnos har rÀtt till extra resurs i skolorna, men mÄnga mÀnniskor gÄr igenom hela skolsystemet utan att fÄ diagnos, extra stöd eller hjÀlp.

  Sammanfattning I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdÀmnet har en sprÄkutvecklande funktion hos elever som gÄr i förberedelsegruppen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen Àr gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet Àr insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring sprÄkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar Àven att vi har vÄra teoretiska utgÄngspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vÄrt syfte, vÄra frÄgestÀllningar och den metod vi anvÀnt mer ingÄende och gÄr sedan över till att redovisa vÄra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen pÄ olika sÀtt. PÄ den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, pÄ ?Skola 2? har de istÀllet slöjd tvÄ gÄnger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.