Syftet med detta arbete Àr att fÄ djupare kunskap om hur elever i behov av sÀrskilt stöd, med inriktning pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter, agerar i en verkstadsmiljö dÀr arbetet bedrivs tematiskt. LitteraturgenomgÄngen presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi tar Àven upp det sociokulturella perspektivet dÄ detta hjÀlpt oss att fÄ en djupare insikt i vÄrt resultat. Metoden vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av sÀrskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts pÄ samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel pÄ verkstadspass.

Bakgrund: Matematik Àr ett Àmne som har uppmÀrksammats de senaste Ären. Skolverkets undersökning visar att var sjÀtte elev inte nÄr mÄlen i matematik i Ärskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad Àr det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lÀrare hjÀlpa dessa barn? Det hÀr Àr nÄgra av tankarna som gjorde att vi valde Àmnet matematik och matematiksvÄrigheter. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ matematik och matematiksvÄrigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lÀrande i matematik.

Abstract JÀrvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. LÀrarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förÀndrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. FrÄgor som arbetet avser att besvara Àr: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gÀllande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framtrÀder dessa diskurser? Den teoretiska utgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr socialkonstruktivism, som anser att den sociala vÀrlden Àr socialt konstruerad.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt till och arbetssÀtt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi anvÀnde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet frÄn vÄra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik och upplevde sig sjÀlva som medupptÀckare dÄ de vÀgledde barnen till att utforska sin nÀrmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utstrÀckning som förskola och skola anvÀnde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nÀmnde nÀrmiljön och gÄrden som en plats dÀr utomhuspedagogik frÀmst sker.

Kulturorganisationer Ă€r en typ av organisationer som skiljer sig frĂ„n andra. IstĂ€llet för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnĂ€rliga vĂ€rderingar. En viktig förutsĂ€ttning för att deras verksamhet ska fungera Ă€r statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebĂ€r att skolhuvudmĂ€n kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning Ă€r en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de pĂ„verkas av att nya resurser till-gĂ€ngliggörs.Studien bestĂ„r av kvalitativa intervjuer med personer frĂ„n sex olika kulturorganisationer frĂ„n skilda delar av Sverige.

Syftet med vÄrt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flersprÄkighet pÄ en mÄngkulturell skola och en icke mÄngkulturell skola. VÄra slutsatser Àr att det krÀvs ett samarbete för att nÄ ett sÄ effektivt arbetssÀtt som möjligt. Eleverna behöver flersprÄkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas sprÄkligt och kunskapsmÀssigt. Vi kom fram till att en flersprÄkig elev har tillgÄng till bÀttre resurser pÄ en mÄngkulturell skola.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

The terms?inclusion? and? a school for all? are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at ?Blommans skola? reasoned about the definition ?inclusion?.

Studien syftar till att leda till en bÀttre förstÄelse för utsattas erfarenheter av mobbning och att öka kunskapen om vad som kan göras för att motverka mobbning samt hur de utsatta kan hjÀlpas och stöttas. I studien har fyra kvinnor och fyra mÀn deltagit, som alla har upplevt mobbning under skolgÄngen, men som inte lÀngre Àr utsatta. Metoden som anvÀnts Àr en innehÄlls analys. Resultatet av intervjuerna tyder pÄ att det upplevda stödet frÄn skola och hem inte var tillrÀckligt. Att mobbningen pÄgick under en lÀngre period utan ingripande frÄn vuxna i omgivningen.

VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Syfte och frÄgestÀllningarSyfte: Hur lÀgger idrottslÀrare upp orienteringsundervisningen i skolan?1. Vad har lÀrarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden frÄn skola till skola och vart undervisas den? 3.