I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat dÄ internationella kunskapsmÀtningar visar att det skett en nedgÄng. MÄnga debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig frÄn visionen om ?en skola för alla?. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevers vÀg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare Är utifrÄn uppfattningar hos chefer och lÀrare inom skola och kommun. Vi vill ocksÄ reda ut hur begreppet ?i behov av sÀrskilt stöd? definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnÄ visionen om en skola för alla.För att behandla vÄra frÄgor har kvalitativa intervjuer genomförts.

HÀlsa Àr vÀldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hÀlsa. Syftet med denna studie var att göra en lÀgesrapport bland personalen pÄ en grundskola gÀllande hÀlsa och hÀlsoarbete. Vad som görs och hur ett hÀlsoarbete bedrivs pÄ en skola samt vad för instÀllningar som fanns bland personalen var frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien. I denna studie anvÀndes kvantitativ forskningsstrategi dÀr enkÀter anvÀndes för att fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt.Resultatet redovisas utefter vÄra frÄgestÀllningar och visar bland annat att all personal mÄste vara delaktig om ett fungerande hÀlsoarbete pÄ en skola ska bli framgÄngsrikt. Resultatet visar Àven pÄ att begreppet hÀlsa Àr individuellt och har olika innebörder beroende pÄ vem som tillfrÄgas.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolenivÄ, Ärskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  FrÄgestÀllningar: Hur arbetar idrottslÀrare med inkludering inom Àmnet Idrott och HÀlsa? Finns det nÄgon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan anvÀndas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger pÄ strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lÀrare inom Àmnet Idrott och HÀlsa, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn dÀr det största fokuset har lagts pÄ lÀrarnas Äldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lÀrare generellt har en delad mening om vad inkludering innebÀr, men det anvÀndes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta pÄ en bristande kunskap hos lÀrarna, men det kan ocksÄ bero pÄ att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förstÄelse kring hur specialpedagogik och inkludering anvÀnds inom Àmnet idrott och hÀlsa.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/Ă€mnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, ÅtgĂ€rd Syfte: Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka vilka förĂ€ndringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde lĂ€raren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bĂ€ttre. Fyra frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjĂ€lpmedel kan man anvĂ€nda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen sĂ„ att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur pĂ„verkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och lĂ€raren göra för att ge rĂ€tt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lĂ„ng vĂ€ntetiden Ă€r innan en utredning görs och en diagnos stĂ€lls?? Metod: Den metod som anvĂ€ndes var en kvalitativ intervjustudie med tvĂ„ lĂ€rare och tvĂ„ specialpedagoger pĂ„ grundskolan. Ett frĂ„geformulĂ€r har anvĂ€nts, anpassat till de bĂ„da lĂ€rarkategorierna, men utrymme har lĂ€mnats för förtydligande och följdfrĂ„gor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister rĂ„der i skolan vad gĂ€ller utredning och Ă„tgĂ€rder, men Ă€ven att lĂ€rare saknar kunskap om hur de ska upptĂ€cka och underlĂ€tta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbĂ€ttra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lĂ€rarna, kortare vĂ€ntetid för utredning, adekvata Ă„tgĂ€rder, samt ett specialpedagogiskt team pĂ„ skolorna som Ă€ven kan handleda personalen. DĂ„ kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, Ă€ven för elever med sĂ€rskilda behov som dyslexi..

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i min upplevelse att pedagogerna pÄ den skolan jag har vikarierat pÄ under min lÀrarutbildning, satsar alla resurser pÄ de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Resurser lÀggs frÀmst pÄ elevernas svagheter, snarare Àn att frÀmja de styrkor som vÄra begÄvade elever har. Om vi skall kunna uppnÄ mÄlet med "en skola för alla" mÄste vi ocksÄ se till de begÄvade elevernas behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de ÄtgÀrder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med frÄn förskolan till Ärskurs fyra.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hÀstens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna Àr för mÄnga elever och dÄ framförallt tjejer. Har hÀsten betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr jag valt fem elever som gÄr eller har gÄtt pÄ Naturbruksgymnasium med inriktning hÀst. Inom detta omrÄde har det varit svÄrt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta omrÄde. I mitt resultat har det framkommit att hÀsten har betydelse för val av skola men den har ocksÄ betydelse för att frigöra sig frÄn förÀldrarna.

Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. UtifrÄn Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang, KASAM har vi stÀllt frÄgorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi anvÀnt oss av Àr semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lÀrare som arbetar i grundskolan och har klasslÀrare/mentorsansvar. Resultatet av vÄrt arbete Àr att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lÀrare upplever en kÀnsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna Àr salutogena, dÄ vi har fokuserat pÄ de styrkor och tillgÄngar som lÀrarna upplever.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger vÀldigt mycket pÄ svaga elever och att sÀrbegÄvade elever inte fÄr samma stöd utifrÄn sina behov. I lÀrarutbildningen Àr det hÀr ett omrÄde som oftast inte fÄr nÄgot utrymme. SÀrbegÄvade elevers situation i skolan Àr ett omrÄde som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att Àmnet inte Àr uppe för diskussion i lÀrargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstÄ hur lÀrare bemöter och undervisar sÀrbegÄvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ett prioriterat omrÄde i skolan och i lÀroplanen. En strÀvan att skapa"en skola för alla"stÄr i fokus och integrering Àr grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallÀrares upplevelser och erfarenheter av integrering av sÀrskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallÀrare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frÄgor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhÀllelig integrering.

Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat Ätta högstadieelever om kunskap, skola och lÀrare. Undersökningens resultat visar att: eleverna Àr ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lÀrare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svÄrt att frikoppla kunskapsbegreppet frÄn skolvÀrlden. Eleverna har nÀmnt fyra aspekter pÄ viktig kunskap: nytta, förstÄelse, allmÀnbildning samt grundkunskaper..

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Denna uppsats utgÄr ifrÄn författarens egna sjÀlvupplevda erfarenheter frÄn en turné med en barnteaterförestÀllning hösten 2012 och beskriver hÀndelser och situationer som uppkom under turnéns gÄng. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör Àven de olika villkor, skola och teater har att förhÄlla sig till. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och teater, att förstÄ lÀrares relation till teaterformen samt den konstnÀrliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.UndersökningsfrÄgorna lyder:Hur kan man förstÄ skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lÀrare och konstnÀrlig ledare Àr viktiga med hÀnsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lÀrare och konstnÀrlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlÀttas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlÀtta mötet mellan teater och skola?Studien Àr en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet bestÄr i deltagande observationer, frÄgeformulÀr och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare kan upptÀcka, förebygga samt ÄtgÀrda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgÄng dÀr jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar Àven upp hur mobbningen kan ÄtgÀrdas och förebyggas enligt olika program som kan anvÀndas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀter riktade till lÀrare i Är 7- 9. Dessa enkÀter innehöll frÄgor som berör begreppet mobbning.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.