Syftet med undersökningen var att undersöka lÀrarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlÀrning i förskola och skola. LÀrarnas utmaningar med att ta vara pÄ de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga pÄ denna i undervisningen. Vidare lÀrarnas utmaningar med flersprÄkiga elever.Studien utfördes pÄ fem skolor av olika karaktÀr: En mÄngkulturell skola. En skola belÀget i ett? högstatusomrÄde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar pÄ projektet ?Engelska spÄret? och en förskola dÀr en engelsksprÄkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för att utöva Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, sett ur ett lÀrarperspektiv. I vÄr studie utgÄr vi frÄn pedagogers egna erfarenheter och deras syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsÀttningar för att utöva Àmnet idrott och hÀlsa, i dagens skola. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, dÀr alla arbetade som pedagoger i idrott och hÀlsa. Vidare utfördes studien pÄ tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien Àr inte att upplysa om vikten av Àmnet, utan att gÄ in pÄ djupet kring villkoren för att utöva idrott och hÀlsa i skolan.   Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hÀlsa ser olika ut beroende pÄ vilka förutsÀttningar som varje enskild skola har.

Syftet med studien Àr att jÀmföra pedagogers och lÀrares syn pÄ, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt Àr syftet att utifrÄn detta se vilka förutsÀttningar som skapades för barn och elever. Studien Àr kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lÀrare frÄn en skola och tre pedagoger frÄn en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes ocksÄ som essentiellt för att kunna skapa en jÀmstÀlld verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk studie ta reda pÄ om det finns nÄgra samband mellan elevers upplevda pÄverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda pÄverkansmöjlighet i samhÀllet. Detta görs genom att besvara frÄgor om eleverna upplever att de kan pÄverka skolan respektive samhÀllet samt om man kan se en koppling mellan dessa tvÄ och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med gymnasieelever pÄ högskoleförberedande program Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att pÄverka i skolan och i samhÀllet. Dock kan man generellt sÀga att de som upplever att de kan pÄverka pÄ sin skola ocksÄ upplever att de kan pÄverka i samhÀllet, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan pÄverka.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillÀmpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till lÀroplanen samt en undersökning om dessa anvÀnds i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillÀmpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhÄllningssÀtt till undervisning. En förutsÀttning att anpassa undervisningen till dessa teorier Àr att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. LÀroplanen ger stöd för arbetssÀtt som kan kopplas till Gardners teorier. Det gÄr att lÀsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsÀttningar och behov.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

JÀrpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan Àr ?en skola för alla?.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Med hjÀlp av intervjuer av sex pedagoger pÄ en mÄngkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk. Jag har med hjÀlp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andrasprÄk pÄ en skola. En bidragande faktor till min undersökning Àr det ökande antalet barn med annat modersmÄl Àn svenska som uppstÄtt i mitt undersökningsomrÄde. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av Skolverkets lÀgesbedömning 2005, dÀr anmÀrkningar finns angÄende brister i hur undervisningen i svenska som andrasprÄk bedrivs..

The purpose of this study is to describe and analyze four educators? views and experiences of working with children with Autism Spectrum Disorders in relation to the concept of "One school for all". Research has shown that a segregating perspective is dominant in the school system, but the education act says that all children have a right to an equal education.My starting point for this study has been the concept of term "One school for all" and the problems that can occur in working with children with Autism Spectrum Disorders. A school for all is a school where all children are welcome and where all children sees as equals regardless of what background or disability they have. This study will be important for newly graduated teachers who are not aware of Autism Spectrum disorders.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ inblick och förstÄelse för hur relationer mellan lÀrare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda pÄ hur lÀrare i Sydafrika ser pÄ relationer mellan lÀrare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes pÄ en skola i en svart kÄkstad i Sydafrika och metoden som anvÀndes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare i Äldrarna 39-59 Är. Jag har med min undersökning kommit fram till att lÀrarna Àr överens om att goda relationer och förstÄelse till eleverna Àr viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta pÄ sÄ smidigt som möjligt. LÀrarna Àr eniga om att alla elever ska behandlas lika, Àven om det finns delade Äsikter ifall alla blir det eller ej.

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrares uppfattning om det faktum att det Àr eleven som ska stÄ i centrum i dagens skola och hur de sÀger sig arbeta med detta. I litteraturdelen belyser vi relevanta delar frÄn styrdokumenten och olika teorier om hur man kan sÀtta individens lÀrande i centrum, samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka eleverna nÀr de lÀr. I vÄrt arbete anvÀnde vi ocksÄ Skolverkets undersökningar som beskriver hur dagens skola arbetar med detta. VÄr empiriska del bestÄr av Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma grundskollÀrare. VÄr resultat visar att alla tycker att det Àr bra att eleven ska stÄ i centrum, det Àr nÀstintill en sjÀlvklarhet.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Samverkan innebÀr att förÀldrarna, lÀraren och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför hur förÀldrarnas och skolans uppfattningar Àr kring samverkan. För att fÄ fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med tvÄ förÀldrar, tvÄ lÀrare, en kurator och en rektor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av lÀroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.