Beskriver förhÄllnings sÀttet och samspelet mellan förÀldrar och pedagoger i skolan..

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

FlersprÄkighet Àr inget modernt ord, det Àr ett faktum i vÄrt samhÀlle att vi lever i en mÄngkulturell miljö. MÄnga barn kommer hit frÄn andra lÀnder och placeras in i vÄr svenska skola med kort varsel, dÀr de förvÀntas anpassa sig efter alla frÀmmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrÄn detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mÄngkulturell skola. DÀrför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som Àr de flersprÄkiga barnens nÀrmsta lÀnk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete Àr, hur frustrerande det kan vara nÀr sprÄket blir till en barriÀr för kommunikationen.

Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrĂ„gor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur tvĂ„ kommuner genomför det förĂ€ndringsarbete som krĂ€vs för att skapa en inkluderande skola. VĂ„r studie bygger pĂ„ en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat pĂ„verkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt pĂ„visat vilken kompetens som krĂ€vs. Åtta skolledare ingĂ„r i studien.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av elevers syn pÄ skola och utbildning pÄ en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger pÄ 8 stycken intervjuer med elever frÄn en femteklass pÄ en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat pÄ ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgÄr det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem pÄ skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att bÄde lÀrare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra pÄ skolan.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka mÄl pedagogerna pÄ en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans Är 3 uttrycker att de lÀr sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever pÄ en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrÄn I Ur och Skurs pedagogik samt lÀrandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, vÀljer att poÀngtera de mÄl med undervisningen som innefattar fÀrdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nÀmner detta kunnande mer som ett bonus, och framhÄller istÀllet de teoretiska Àmnenas vikt..

Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring hur skola och hem i Ärskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda pÄ detta anvÀndes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers Äsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgÄr frÄn Àr Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sÀtt att se pÄ samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen anvÀnder sig av tvÄ kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal Àr ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebÀr att alla elever har en mentor som en gÄng i mÄnaden ringer till elevens vÄrdnadshavare och diskuterar om och hur eleven nÄr sina kortsiktiga mÄl. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid tvÄ skolor, dÀr totalt sju lÀrare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning pÄ samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur en skola ser pÄ de sÀrbegÄvade barnen. Vad kÀnnetecknar begÄvning? UpptÀcks sÀrbegÄvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr dels en enkÀtundersökning riktad till alla lÀrare som Àr mentorer pÄ en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förÀlder. I studien framgÄr det att man upptÀcker mÄnga av de sÀrbegÄvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptÀckt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. Men lÄngt ifrÄn alla sÀrbegÄvade elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov.

Ur ett pedagogiskt perspektiv Àr det viktigt att utgÄ ifrÄn att skolan Àr en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjÀlp av förÀndringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan gÄr att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, fÀrg, material, inredning och utemiljön visar pÄ möjligheter dÀr barnen kan fÄ utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhÄllningssÀtt, pedagogik och metoder.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Studien syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt skola och socialtjÀnst samverkar kring ungdomar. Studiens syfte Àr Àven att kartlÀgga verksamheternas attityder till och erfarenheter av, att samverka med varandra. Med detta som grund vill vi diskutera och lyfta fram vad som motverkar respektive underlÀttar de olika organisationernas möjlighet att samverka. Studiens frÄgestÀllningar Àr:1. Vilka samverkansformer finns mellan skola och socialtjÀnst?2.