Uppsatsen utgo?r en analys av utvalda delar av den tyska o?versa?ttningen av guideboken Pa? fja?lltur: Sarek av Claes Grundsten. Fokus i analysen ligger pa? o?versa?ttningen av termer och bildspra?k. Syftet med analysen var att underso?ka hur o?versa?ttaren pa? tyska har a?tergett naturbeskrivningarna som speglas i termerna och bildspra?ket, och hur denna a?tergivning pa?verkar la?sarens uppfattning av boken.

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvÄrd pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta stÀller sÀrskilda krav pÄ samordningen. De frÄgor som uppsatsen Àmnar besvara Àr vad som hÀnder nÀr utomstÄende professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvÄrden ska medverka i ett sjukvÄrdsteam samt vilka sÀrskilda krav denna situation stÀller pÄ samordningen. För att besvara frÄgorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i frÀmst en sjukvÄrdskontext anvÀnts. En fallstudie genomfördes pÄ avdelningen för luftburen intensivvÄrd vid Akademiska sjukhuset i Uppsala dÀr Ätta intervjuer genomfördes med professioner pÄ avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö Àr frÄgan vi stÀller oss i den hÀr undersökningen. Syftet Àr att undersöka och kartlÀgga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda pÄ detta har vi lÄtit elever pÄ tvÄ gymnasieskolor svara pÄ en enkÀt med öppna frÄgor gÀllande deras syn pÄ deras fysiska skolmiljö och vi har Àven valt att föra ett samtal med nÄgra av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt pÄ skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fÄngad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade mÄnga Äsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup Ät undersökningen dÄ denna undersökning Àmnar kartlÀgga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlÀgga elevernas upplevelser har vi tittat nÀrmare pÄ tidigare forskning inom detta Àmne.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmÀtning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att fÄ kÀnnedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartlÀggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att faststÀlla dess energibalans. MÄlet Àr att resultaten frÄn klimatmÀtningen och datorsimuleringarna ska kunna anvÀndas som underlag vid utarbetande av ÄtgÀrdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det pÄverkar elever och lÀrare, hur elever och lÀrare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar Àven hur matematikundervisningen pÄverkas av det klassrumsklimatet och hur lÀrare arbetar för att fÄ fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet Àr inte en del av det hÀr examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet pÄverkar elever och lÀrare, hur klassrumsklimatet pÄverkar det matematiska lÀrandet hos eleverna samt en jÀmförelse av elevers och lÀrares syn pÄ klimatet i klassen.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, vÀlbefinnande och lÀrmiljö. Studien i denna uppsats Àr en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som Àr skapat för lÀrare i grundskolans senare Är för att utvÀrdera, analysera och utveckla en lÀrmiljö. Verktygets innehÄll utgÄr ifrÄn en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lÀrmiljö: Stimulans, kompetens, lÀrande, kontroll, sÀkerhet, hjÀlpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte Àr att undersöka anvÀndbarhet, identifiera förbÀttringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget Àr tillförlitligt, och kan antas mÀta kvaliteten pÄ relevanta aspekter av elevers lÀrmiljö som det avser att göra. TvÄ klasser pÄ tvÄ grundskolor var föremÄl för studien, dÀr sammanlagt sex lÀrare och sex elever deltog.

I vÄrt arbete har vi analyserat vilka variabler som Àr mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmÀklare. De variabler vi valt att undersöka Àr faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriÀrutveckling, relationer pÄ arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska kÀllor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmÀklare frÄn 8 olika fastighetsmÀklarföretag i en enkÀtundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjÀlp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet frÄn undersökningen innebÀr en revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: organisationsklimat, ansvar, tid och hÀndelser i livet.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmÀrker gott ledarskap, hur lÀraren kan arbeta för att fÄ ett bra klimat i klassrummet och hur elever Är i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lÀrarintervjuer Är 6-9, elevintervjuer och enkÀtundersökning i tvÄ klasser i Är 7. Jag har fÄtt mÄnga och relativt samstÀmmiga svar pÄ mina frÄgor. Ett bra klassrumsklimat kÀnnetecknas av trygghet, gemenskap, vÀnlighet, humor och arbetsro. Eleverna vÄgar vara sig sjÀlva och ingen Àr rÀdd för att bli trakasserad eller mobbad.

Syftet med denna undersökning har varit att ge kunskap om hur personal och intagna förhÄller sig till, och ser pÄ varandra, pÄ en svensk anstalt med omfattande sÀkerhets- och kontrollarbete. Distansen mellan personalgruppen och gruppen av intagna har varit en mycket viktig faktor, och de problem som kan uppstÄ med olika grad av distanstagande har undersökts och analyserats. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och deltagande observationer har tillÀmpats som frÀmsta metod. TvÄ intervjuer med personal i arbetsledande funktion har genomförts för att öka generaliserbarheten samt förstÄelsen för observerade fenomen. Kommunikationen mellan personal och intagna har utgjort en annan mycket viktig del i studien.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syfte Àr att undersöka vilka faktorer som har betydelse för hur lÀrare i tvÄ olika arbetslag upplever sitt arbetsklimat och hur detta har bidragit till att forma eventuella konfliktstrategier. VÄra frÄgor Àr sÄledes;- Vilka faktorer menar lÀrarna Àr avgörande för de rÄdande klimatet i sitt arbetslag?- Hur pÄverkar de rÄdande klimatet lÀrarnas förhÄllningssÀtt till konflikter?- Vilka skillnader finns mellan grupperna vad gÀller egenskaper i samarbetsklimatet och hur dessa skillnader förstÄs?Metod och material: Vi har valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer för att intervjua sex personer frÄn tvÄ olika arbetslag samt en administratör pÄ en lÄg- och mellanstadieskola.Huvudresultat: VÄrt resultat visar att sÄ som ett arbetsgruppsklimat upplevs av de utanför en arbetsgrupp, inte behöver vara sÄ det upplevs av de inom gruppen. Faktorer som beskrevs som avgörande för klimatet var; öppenhet, respekt, direkt kommunikation, anpassning och ödmjukhet. LÀrarnas gruppklimat visade sig pÄverka deras konfliktstrategier i hög grad genom att de satta normerna som existerade inom respektive grupp styrde hur lÀrarna kommunicerade med varandra och om vad.