I den h?r studien unders?ker f?rfattaren hur man kan bli ?kta i sitt s?nguttryck. Dels genom en lyssningsanalys d?r f?rfattaren lyssnar p? s?ngare som hon anser ?r ?kta. S?ngarnas uttryck analyseras sedan f?r att komma fram till de kvaliteter och f?rm?gor de besitter och, till stor del, har gemensamt f?r att upplevas autentiska.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Titel: Beslutsfattande och Interpersonell pÄverkanNivÄ: Examensarbete företagsekonomi, 15 hpSyfte: VÄrt intresse för etiskt beslutsfattande vÀcktes ur uppfattningen om attfastighetsmÀklare generellt sett har lÄgt förtroende bland allmÀnheten samt att försÀljaresetiska snedsteg ofta tÀcker tidningars förstasidor. Syftet med studien Àr att skapa ökadförstÄelse för hur den interpersonella dimensionen pÄverkar det etiska beslutsfattandet hosmedarbetare inom sÀljorganisationer. Studiens forskningsfrÄgor har varit följande:1. Kan oetiskt beteende pÄverka de andra medarbetarna?2.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Denna kandidatuppsats Àr en uppsats gjord pÄ Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling vid Högskolan i Halmstad Är 2004. Uppsatsen tar upp problemet med att presentera stora mÀngder text pÄ smÄ skÀrmar samt vad tidigare forskning framför om design mot dessa. Syftet med uppsatsen var att undersöka effekter som kan pÄverka lÀsförstÄelsen och lÀsbarheten vid lÀsande pÄ handhÄllna datorer. Den litteratur vi anvÀnde bestod frÀmst av artiklar inom omrÄdet för design, framförallt design mot smÄ skÀrmar. Den primÀrdata vi fick fram insamlades genom ett lÀsförstÄelse test med efterföljande djupintervju angÄende lÀsbarhet.

Byggande i kallt klimat innebÀr mÄnga utmaningar pÄ grund av de hÄrda pÄfrestningar byggnader utsÀtts för. Forskningsprojektet Attract utreder möjligheten Ästadkomma attraktivt och hÄllbart boende i subarktiskt klimat, med utgÄngspunkter i Kiruna och GÀllivare. Tyréns AB Àr en del av detta och vill effektivisera byggprocessen genom att industrialisera hustillverkningen med förtillverkade moduler. Det skulle innebÀra en minskning av kostnader och tidsÄtgÄng under bÄde projektering och produktion. MÄlet med arbetet Àr att skapa en berÀkningsmodell som ska kunna anvÀndas för att snabbt ta fram de dimensionerande krafter ett stabiliserande torn av prefabricerade skivelement, exempelvis trapphus, utsÀtts för. Tanken Àr att ha fÄ bestÀmda vÀrden och istÀllet ge anvÀndaren av modellen möjlighet att anvÀnda egna variabler beroende pÄ situation, vilket skulle innebÀra att modellen kan anvÀndas vid flera olika tillfÀllen. Arbetet har resulterat i en berÀkningsmodell i form av en Exceldatafil dÀr berÀkningar utförs automatiskt och levererar dimensionerande krafter för det stabiliserande tornet.

Vissa Fusarium-arter Àr vÀxtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i vÀrlden. De pÄverkar grödor kvantitativt dÄ de kan sÀnka skördemÀngden, men Àr kanske mest kÀnda för förmÄgan att Àndra grödans kvalitativa egenskaper dÄ de kan producera mykotoxiner. Mykotoxiner Àr sekundÀra metaboliter som kan pÄverka mÀnniskors och djurs hÀlsa negativt. Syftet med arbetet Àr att sammanstÀlla litteratur som tar upp Fusarium och mykotoxiner. Arbetet Àr frÀmst inriktat mot vÄrsÀd i framför allt Norden.

I denna rapport kartlÀggs attityder angÄende skolmedling pÄ en mellanstadieskola i Norrbotten och dÄ frÀmst bland elever men ocksÄ bland förÀldrar och skolpersonal. Tyngdpunkten ligger pÄ skolmedlingens funktion och betydelse för den enskilda eleven i termer av empowerment, recognition och socialt klimat..

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar elevernas sjÀlvuppfattning. Vi som lÀrare har ett stort ansvar för att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa eleverna att skapa en personlighet de kan vara stolta över. Vi har sett att motivationen har en central roll i hur elever presterar. Genom att skapa ett klimat i klassrummet som frÀmjar elevernas lust att lÀra och som motverkar stress och prestationskrav fÄr eleverna en positivare sjÀluppfattning. Det Àr viktigt att lÄta eleverna göra fel sÄ att de inser att det Àr av sina misstag de utvecklas..

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Rapporten Ă€r en sammanstĂ€llning av de vanligaste grundlĂ€ggningsmetoderna samt pĂ„lning och hur de kan anvĂ€ndas vid grundlĂ€ggning pĂ„ lera i Sverige.Examensarbetet Ă€r utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld pĂ„ SGI samt Kaj Granath pĂ„ Tekniska Högskolan i Jönköping.FallstudieomrĂ„det Ă€r i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. SamhĂ€llet har idag 1 300 invĂ„nare och Ă€r belĂ€get 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, lĂ€ngs med Göta Älv. Vid den nya strĂ€ckningen av Norge- VĂ€nerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhĂ€lle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostĂ€der mellan samhĂ€llet och den nya pendeltĂ„gsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ Lilla Edets kommuns avdelningar SamhĂ€llsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa nÄgra olika inhysningsformers pÄverkan pÄ unga kalvar. Arbetet Àmnar till att förklara vikten av kalvars tillvÀxt, hÀlsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa Àr inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

I juli 2006 trÀdde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jÀmfört med de tidigare kraven vÀntas medföra förÀndringar för hela byggprocessen vad gÀller hanteringen av energifrÄgor. De hÄrdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvÀndning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att stÀlla bÄde högre krav pÄ utförande av energiberÀkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. PÄ VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberÀkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, frÀmst berÀkningar för hand, för att i ett senare skede lÄta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingÄende energiberÀkningar. Med de nya hÄrdare kraven uppstÄr ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberÀkningar pÄ en noggrannare nivÄ redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för berÀkningarna, utan lÀmnar upp till var och en att vÀlja lÀmplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes dÀrför en undersökning av en alternativ metod, energiberÀkning med hjÀlp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begrÀnsades till ett pÄgÄende projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till berÀkning av den specifika energin.